Det tycks vara så att de flesta som delar fördomarna i den här tråden inte har spenderat speciellt mycket tid i UK. Innan jag åkte dit hade jag dem också, och vissa av dem stämmer. Vad gäller maten så är den inte speciellt god, men naturligtvis finns det grejer som är bättre där än här också; sunday roast serveras inte här (och om det gör så inte på samma sätt) och traditionen att träffas på en pub varje söndagförmiddag, käka en roast för under 80 spänn med några pints guinness till och läsa tidningen/prata med vänner=hur sjyst som helst. Överlag så är engelsmännen mycket mer sociala än vi nordbor.

Vad gäller damer så går det naturligtvis att släpa fram skräckexemplar på skräckexemplar och jämföra dem med puddingar från stureplan, men det är en ganska löjlig jämförelse. Jag förestod en semi-exklusiv nattklubb i Brighton i 2 år, och tjejerna som kom dit var inte fula nånstans. I Sverige är vi begåvade med ett ganska högt medelutseende, och det finns en hel del riktigt vackra tjejer. I England är medelutseende ganska kasst, men de tjejer som är snygga, de är nåt grymt snygga. En grej, på gott och ont, är minikjolarna. Alla tjejer har dem, för i England ska man som tjej vara sexig och vacker. De som inte är det gör sitt bästa för att överkompensera med feta urringningar och pyttekjolar; de som dessa passar på bär upp dem på ett underbart sätt.

Sen är det stor skillnad på södra och norra England. Uppe i arbetarstäderna är folk i större utsträckning lågutbildade och lever efter gamla normer, i söder är städerna mer progressiva och fritänkande. Ute på vischan lever naturligtvis traditionerna kvar, något som är en av de finare grejerna med landet. Man bor i små tegelhus, man träffas på puben 7 dar i veckan och lever ett ganska lyckligt liv.

Ang. vädret så kan sägas att det under vinterhalvåret inte är det bästa. I söder kommer det i princip aldrig någon snö utan håller sig runt 0an från november till mars. Däremot är sommaren snarlik den svenska, om inte bättre. Den varar längre i alla fall. Längs Brightons stränder öppnar uteserveringarna upp på rad, och mängden folk nere på stranden och festen som pågår där varje dag hela sommaren är enligt mig oöverträffad.

Överlag så är partykulturen där grym. Feta klubbar med feta DJs, som går att få tag på lätt eftersom de bor i landet. Folk som älskar livemusik borde flytta dit för gott, för utbudet av spelningar är obegränsat.

Att klasskillnaderna är stora råder inga tvivel om. Det finns council estates runt de flesta städer, och värst är de runt manchester och liverpool. Områden där polisen inte vågar sig in, där invånarna bor i utblåsta rivningskåkar efter sina egna lagar. Så illa har vi det inte här, så där har alla belackare en poäng. Men hur bra står det till i Rosengård för tillfället?

Jag gillar Sverige. Men vi tenderar att alltid "veta så jävla bäst" vad som är rätt och vad som är fel. Vårt samhälle är definivt ett av de mest högutvecklade i världen, men vi måste komma ihåg att andra kulturer har andra värderingar och sätter naturligtvis sig själva främst, precis som vi. Engelsmännen har en skön kultur, som de flesta är nöjda med. Det är dyrt att leva, men lätt att bli tät; man skapar sin egen lycka, på ett sätt som är svårt i Sverige. Jag fick intrycket att att varenda jävel där hade ett eget företag; här i Sverige överlever endast 1/10 nystartade företag första året.

Oj, det här blev långt. Men sättet England rackas ner på överallt hela tiden går mig lite på nerverna, då jag spenderat några av mina bästa år i livet där.