Jag håller med, men glöm inte att resenärer normalt är stressade. Det ligger helt enkelt i människans natur att bete sig så.

Det som slår allt är när passagerarna börjar applådera efter landning, det är väl förfan ingen som applåderar när en busschaufför, taxichaufför eller nån risplockare i en Tuk-Tuk levererar er i välbehåll till utsatt destination? Trots det faktum att alla dessa 3 yrken är farligare än att vara pilot.

Svensson svensson svensson.

Usch, ja. Känner helt igen problemet med dessa "lemurer" som du kallar dem. Jag flög från Paris CDG med Air France till London för ett antal månader sedan och visserligen är jag sedan tidigare bekant med fransmännens och deras kvinnors mycket bristande kunskaper i socialt fungerande beteende, men det var en kvinna i flygsällskapet som borde tilldelas stipendium för att finansiera kurser i mänskligt beteende.

Kvinnan, en 30-årig historia, gör storartad entré då hon springer in i bordingsalen där första utropet gjorts och folk har således börjat stå i kö. Hon tränger sig fram genom kön och börjar tala på franka med någon av kontrollanterna. Då jag inte behärskar franska vet jag inte vad som sades, men plötsligt börjar kvinnan att mycket primitivt bröla på sitt kväljande språk om något som inte behagar henne. Kontrollanten upprepar samma sak hela tiden, varför jag misstänker att det inte är något större fel som inträffat, men kvinnan fortsätter att skrika. Efter cirka tio (10) minuter av intensivt skrikande sätter sig kvinnan ned. När det ropas i högtalarna igen tränger hon sig än en gång fram och börjar vråla. Inte fullt lika länge, men fortfarande för att bryta flytet i biljetthanteringen.

Väl inne i flygplanet har kvinnan satt sig på - tro det eller ej - min plats. Jag minns inte exakt vad jag hade, men det var något på 20. Hon satt svettig, irriterad och eländig på min plats. En fönsterplats. Jag frågar "do you speak English?" och jag får ett "oui" till svar. Jag visar min biljett och säger på engelska att hon satt sig fel. Trots hennes jakande svar på frågan om engelskkunskaper väljer hon att börja bräka på franska. Hon höjer tonen och jag blir uppriktigt sagt förbannad och framför allt generad över att behöva tjafsa med detta offer som tidigare ställt till med rejäl cirkus. Jag visar min biljett, stolsnumret och allt, men inte fan lyssnar hon, utan snackar vidare på sin franska.

Minuter går, kön blir otålig och till sist kommer en flygvärdinna och frågar vad problemet är. Jag berättar läget och kvinnan börjar otroligt nog att tala på engelska med flygvärdinnan. Jag trodde jag skulle explodera av ilska. Till sist visas kvinnan till sin plats, tydligen belägen precis efter första klass. Några andra svenskar som jag träffade senare under min resa i London och som jag talade med på Gatwick berättade om att kvinnan blivit alldeles rasande över att hon haft gardiner i närheten av sig. Skrikit och haft sig, så cirkusen fortsatte...

Lite ointressant story, kanske, men jävlar anamma vilken människa. Behöver jag berätta att hon var fet?

Värst av allt är väl att man ALLTID hamnar i närheten av MINST ett spädbarn som ska tjuta under hela resan. Varför insisterar folk på att resa på semester och skit med ungar som är så unga att de inte ens kan uppskatta det?

Kallas folkvett och att visa respekt. Något som normala människor inte har problem med. Men sedan finns det dessa egoister som bara tänker på sig själva. Antar att du är en av dom.

Numera gör man väl det i ett ironiskt syfte och bara när man flyger till (typ) Teneriffa?

Eller finns det folk som gör det när de ska till Kiruna? :'(

Enda gången det är bra att stå längst fram är när man åker flighter med free seating (har gjort det en gång) men annars är det bara idiotiskt! Jag håller med att det är många galna som flyger. Sen säger de ju alltid Please don't leave your seat and don't relese the seatbelt before the plane has stopped. Men vissa fattar inte heller det... -.-

Köpte ett par hörlurar för någon dag sedan, helt isolerande och med ruggigt bra ljud. Så nu slipper man småbarnsfamiljer, gapiga blattar, äckliga gamlingar, fnittrande fjortonåringar och liknande irritationsobjekt.

Det måste vara ett sjujävla par hörlurar om de stoppar spark i stolsryggen, nedfällda säten framför, toalettköer, tullköer, gateköer, check-inköer, bagagebandskaos och annat.

Detta har jag också tänkt på. Varför i HELVETE väljer man att ta med en liten unge på sådant?

Då kan du ge mig ett exempel på när du inte tänkte på någon annan än dig själv.

Att du inte väljer att fälla är ditt poblem. Om personen famför fäller så fäll du med. Hur ska man kunna sova sittandes?

Det är alltid lika roligt när man flugit med lätt bagage och sitter kvar i stolen tills många gått av planet för att finna dem stressandes vid bagageutlämningen väntandes på sin väska.

Men det ska tydligen ha med psyket att göra, man är på resande fot och vill gärna komma vidare till nästa steg, oavsett om man får köa eller inte.