Jag är en av de som inte har greppat poängen med att äventyra utomlands. Jag har inte alls något intresse för att uppleva hur andra i världen har det, och om jag är borta under mer än ett par dagar på grund av något som inte har att göra med hobbyintressen eller jobb så känns det som att jag slösar tid på inget. Jag känner att jag får mer ut av att lägga pengar och tid på det som intresserar mig här hemma.

Handlar det däremot om en utlandsresa med något givet mål som tilltalar mig så är det annorlunda. Jag har aldrig varit i Polen, exempelvis, men under november månad ska jag resa dit under en helg och tävla i en sport. Det tycker jag känns mer spännande än om tävlingen hade hållits precis runt kvarteret här hemma. Jag lär ju inte få uppleva mycket av den polska kulturen under min korta och specialiserade vistelse, men det gör inte mig något.

Känner du aldrig att du vill se och uppleva något nytt? Dyka vid barriärrevet i Australien? Roadtrippa i USA? Sola och bada i Medelhavet?

Vill inte verka arrogant, men jag kommer aldrig förstå mig på människor som dig.

Kort sagt - nej. Visst hade jag kunnat ta mig en dyktur i något tropiskt hav om det fanns utanför dörren, men jag känner inte alls för att lägga varken mycket tid eller pengar på det. Vad mig anbelangar så gör jag precis det som jag vill göra, redan här på hemmaplan.

Jag kan själv inte förstå folk som maniskt ska samla ihop pengar till någon resa för att de vill komma bort. Kan de inte göra som mig istället och se till att få en mer tillfredsställande vardag?

Edit: Nu vill jag inte framstå som någon galning, heller. Visst kan det vara kul att åka bort, men att vara någon annanstans bara för sakens skull tycker jag inte är så roligt.

Jag kan ju tala för mig själv att jag lägger pengar på resor och upplevelser hellre än saker som jag ändå kommer tappat intresse för om två veckor. Materiella ting är kul en stund, medan minnena är roliga för alltid. Sen respekterar jag att alla inte tycker om att resa. Alla är vi olika.

Jag är lite nyfiken på vad du menar med att man kan få en mer tillfredsställande vardag. Större lägenhet, bekvämare bil och godare mat, javisst. Men det kan man ha och ändå åka på resa om man tjänar någorlunda med pengar.

Jag menar snarare att man ger den vanliga tiden här hemma ett större nöjesvärde än vad det har, om man tycker att tillvaron är tråkig. Jag har själv en sport och ett fritidsintresse som jag tycker så mycket om att det känns som mitt eget självförverkligande att spendera tid och pengar på det. Det ger mig mer än något annat jag känner till, inklusive resande.

Visst skulle jag kunna lägga undan pengar för att resa bort också. Mitt stora intresseobjekt kommer ju inte att försvinna för att jag är borta ett tag, men allt som oftast drabbas jag bara av tristess och hemlängtan när jag är ute och reser. Dock har jag kommit så långt att jag ska börja tävla, även internationellt. Då får jag chansen att uppleva andra länder samtidigt som jag behåller ett bra syfte för resan. Två flugor i en smäll?

Självklart är det viktigt att man trivs hemma. Men att någon/några gånger om året åka ut, se nya ställen, nya människor, annat språk är otroligt lärorikt. Sen att vissa väljer att åka fram och tillbaka mellan Sverige och Thailand kan man ju ha sina åsikter om, tror t.o.m. att det finns en tråd om det.

Fast så är det väl inte? De flesta länder i Skandinavien, eller norra Europa, är väl mer eller mindre detsamma?

Nej verkligen inte. Grymt stor skillnad även om du bara åker över till Estland eller Finland.

Däremot så tycker jag personligen att det är lite överdrivet mycket hets för att åka utomlands. Det viktigaste är att man trivs och det är endast ett fåtal av mina utlandsvistelser som jag skulle vara villig att byta mot mina sverigeresor.

Ja, den här hetsen som man ibland läser om att föräldrar känner sig skyldiga till att åka iväg för att barnen ska kunna berätta om det i skolan känns ju inget vidare.

Jag förstår inte heller hetsen med att resa, känns mer som ett självändamål än något annat. Särskilt om det bara handlar om att shoppa i en storstad under en weekend eller ligga på hotellet och sola.

För övrigt har jag varit utomlands, dock inga rejäla vistelser.

Det är få mänskor som endast åker utomlands av dessa anledningar men de låter väl trots det ganska rimliga? Ser du ingen lockelse i att mitt i den svenska vintern åka iväg en vecka och sola, bada, ta det lugnt samt äta god mat? Det är ju inget du lika gärna skulle ha kunna gjort i Sverige så jag förstår inte hur du tänker. Sedan finns det 1000 andra saker som är underbart med att resa men även om du bara ligger på hotellet så får du ut något av det också.