Precis! Därför man inte borde göra som den gråa massan och följa regeln, plugga-->jobba-->dö, utan istället leva livet. Inga risker, inga vinster. Vidareutbildning är för de som inte vill göra egna val, de som inte vågar leva.

Tack för alla svar!

Skrev den här tråden på fyllan, och det är då de här tankarna verkligen visar sig (även fast de ligger och gnager konstant annars).
Nu glömde jag dock nämna i originalposten att jag blir arbetslös den 4e september. Jobbet stänger för säsongen.

Har verkligen ingen som helst lust att dra till arbetsförmedlingen och bli erbjuden något mediokert jobb i en medioker storkedja. Hur ska jag ta mig därifrån när jag väl sitter där i min lilla hässelby-etta, har ett jobb på footlocker och spelar battlefield med 15000:- netto? Det kommer vara jättetrevligt att kunna lägga 5000:- på kläder, tv-spel och annan skit det första året. Men sen då?
Ska jag ut på krogen varenda jävla helg och leta efter en själsfrände, som när man väl hittar henne kommer tröttna på efter tre månader då hon inte är på samma våglängd som du? Kommer bara sluta med att du hänger kvar i henne då hon är den enda fasta punkten i ditt liv.
Sen råkar hon glömma pillerna en kväll och helt plötsligt står du där med en liten skitunge du tänkt skaffa när du var 40. Nu är du alltså 25 år och gängar med inte bara en brud du hatar, utan även en ungjävel som kommer suga livet ur dig de närmsta 20 åren.
Då är du för gammal, lagom och bitter för att göra just det här jag pratar om i min originalpost.

Är det inte lika bra att bara få det överstökat nu när du är 21, och sen om du har tur kanske fastna i något land med trevligare klimat?

ps. är berusad nu men kommer från och med idag använda denna tråd som ett bollplank.
Även i nyktert tillstånd. Skriver det här mest för min egen skull, men är ändå tacksam för era grymma svar och tips!

Hur tänker du som är 30-plussare och har en unge med en standardbrud som är sådär äckligt lagom? Suktar du efter andra på stan och tänker att; "fan, om jag ändå bara haft ballsen att dra när jag fortfarande hade hela livet framför mig". Slippa allt jävla pack och bara hitta nytt folk. Folk på samma våglängd, folk med samma livssyn som du en gång hade.
Nu sitter du där i ditt lilla databås och är nöjd. Nöjd med det lilla, nöjd med fyraveckors-semester, nöjd med midsommar, nöjd med julen, nöjd med din nya telefon. Livet där inget är för mycket eller för lite, livet där allt är lagom. Då, då jävlar är du nöjd...

Bara stick! Du kommer har det skit kul och bra for det mesta men ibland kommer du vara luspank och ha det skit....det ar det som kallas lite livserfarenhet. Och det hittar du inte pa nagot universitet eller pa kassan pa ICA. Du ar ung. Som du skriver, gor det NU. Om 10 ar ar det inte lika latt for dig att bara slappa allt och sticka. Jag stack sjalv ivag och reste i tre ar och angrar det inte for en sekund! DO IT!

Sorry för bump, men har precis hittat tillbaka till mitt konto hära. Tänkte uppdatera bara (för min egen skull.).

Ett år till 30 och jag håller fortfarande med min egen tråd. Enda skillnaden är att en har bytt krogkneg mot statligt 8-16. Tjänar inte ett skit och då hjälper jag ändå människor få ett bättre liv. Lever just nu "paycheck to paycheck" som det heter i amerikat och jag hatar det. Alla kollegor är lika tråkiga som förr (om inte värre), man tröttnar efter 4 månader när man lärt sig allt. Tanken att avsluta förekommer oftare och oftare. Det är helt enkelt åt helvete.

Önskar jag hade ballsen att dra bara då när jag skapade den här tråden. Nu sitter jag och smygbölar över ett jävla tangentbord istället med en död blick och ett alkat sinne.

MVH slims

Du har ju arbetslivserfarenhet så du borde kunna hitta något bättre om du tjänar så dåligt. Du kanske ska fundera på att byta ort inom sverige först?

Du kan åka nu. Sök jobb, sen åk.

Kolla "digital nomads" på youtube. Kanske kan vara något?