När var ert första besök i Thailand? Hur skulle ni jämföra den upplevelsen med dagens Thailand? Tycker ni att det har utvecklats i en positiv eller negativ riktning?

Själv var jag i Thailand 1999. Kommer ihåg att det knappt fanns trottoarer på Samui och det var inte många McDonalds eller Starbucks längst med gatorna.

Själv känner jag att vissa ställen i Thailand är nästan förstörda av turism, känns så jävla fel att åka hela vägen till Thailand och se att det finns Aftonbladet och köttbullar.

Man undrar ju när Laos och Kambodja möter samma öde...

2001 var jag i thailand första gången. O jah håller med dig, vissa delar förstörs av turism. vem fan vill äta svenska köttbullar när du betalat flera tusen för att åka halva jorden runt? Haha. Men
därför ska man åka till ställen där turismen är liten och inte så dominerande. Vi ska åka till Koh lipe i december, sen åer vi vidare. Koh lipe är fortfarande ganska orörd och det finns öar runt omkring att åka till. Dessutom kan man åka över till malaysia, ön langkawi.

Men det jag är mest besviken över... eller rättare sagt orolig för, det är vädret... det känns som att vädret har blivit sämre me åren och solchanserna är inte lika stora som tidigare.

Men nu när jag åker håller jag verkligen tummarna. Var på koh lanta och Railey beach tidigare i år, i januari... Då var det KAOS väder hela veckan inna vi åkte, sen när vi kom fram regnade det som fan i 2-3 dagar, sen var det bra väder resterande dagar... Så det gäller att hålla tummarna

Jag var ocksa i Thailand for forsta gangen 1999 och da ocksa pa Samui. Var tillbaka pa Samui i sommras och visst fan har det forandrats. Men vad fan kan man forvanta sig.

En del av mig haller med dig; det suger att se menyer pa Svenska och skyltar som sager "Fira midsommar med oss" eller "Vi har svensk ol". Sant kan man ju fa hemma. DOCK maste jag saga att jah inte ser sadana saker allt for ofta. Vill man inte se det sa skit i att ga till de svenska restaurangerna och ga inte till Viking Bar pa Soi Reaggea.

Visst fan forandras Thailand av all sin turism. Men sa lange jag kan aka dit och slappa i solen i nagra veckor och dricka kall Singa sa skiter jag i vilket.

Tror aldrig Kambodja och definitivt aldrig Laos kommer utvecklas pa samma satt som Thailand.

1993 var jag i Thailand första gången. Man fick låna ficklampor av personalen på Karon Beach när man skulle hem på natten. Annars var det svårt att hitta hem. Vi hade en del ormar runt stället också. Lätt att förväxla med trädgrenar i mörkret. Rena djungeln utanför. Nu snackar vi mitt på Karon Beach. Stranden var ganska öde också och inte många försäljare. Visserligen november, men ändå. Patong ser likadant ut. Men mera svenskt s.a.s.

1998 var jag på Lamai Beach första gången och det var grusväg överallt. Sist jag var där var det asfalt,MacDonaldÅœs och väldigt anpassat till turister. Var även i Hua Hin 1998 och det är faktiskt ingen större skillnad nu. Likadant i Pattaya. Lite nya barer,hotel...men inget störande

Jag var där 89-90 och skulle inte få för mig att åka dit nu igen. Framför allt inte när man läser i trådar här och på andra reseforum. Fan vad det verkar ha blivit pissigt.

Var där första gången 1988. BKK, Phuket, Krabi t o r på 2 månader inklusive ett gäng öar som jag inte minns namnen på. Har varit där 4-5 ggr efter det och det är som natt och dag, landet har förändrats helt enormt sedan dess. Tyckte det var bra mycket skönare för 20-25 år sedan, mer avslappnad attityd, vänligare, billigare, vackrare och framförallt renare.

Koh Lanta, Krabi, Phi Phi 1999.
Koh Lanta skulle jag inte ens vilja se nu! 99 fanns det några mindre resorts och man var nästan ensam på stranden....

Jag tycker inte att skillnaderna är så stora som vissa ger utryck för (med untantag för de mest extrema turistorterna). Det "vanliga" Thailand rullar ju på som vanligt ungefär, men med högre levnadsstandard, lite högre löner och priser, internet och mobiltelefoni, bättre vägnät, modernare snabbköp, stormarknader, etc. Mycket av detta är ju positivt för lokalbefolkningen. Färre sliter i risfälten och fler har utbildning och intressantare jobb, etc. En khao phat gai är fortfarande en khao phat gai och kostar 20-40 Bath nu och 15-30 bath för 20 år sedan. En Singha är fortfarande en Singha även om priset gått upp lite.

Jag var i Thailand första gången 1991. Då besökte jag Koh Phangan, Koh Samui, Hat Yai, Krabi, Bangkok och Chiang Mai.

PS. Om man tror att Koh Lipe är orört blir man nog lite besviken. Det är en av de mest populära destinationerna idag. Söder om Krabiprovinsen är det den mest expolaterade ön. Det finns dock närliggande öar som är mer orörda.

1994 var jag första gången i Thailand. Främst kommunikationen var jäkligt svår då, det var mest gester och mimik som gällde. Priserna var förstås på en helt annan nivå också, turist-påslagen var inte de 200% som det är idag.

Den största ändringen måste ju vara Pattaya. 94 så var det ett hyffsat litet ställe. Sexindustrin fanns förstås men den var begränsad till ett par kvarter annars så var stämningen jävligt mysig och go. Att ta Baht bus kostade ett par slantar på sin höjd och trafiken var problemfri. Tjejerna var ju då också jävligt nyfikna på ett genuint sätt, man var inte bara en ATM. Man satt på Bobby's Sugar Shack och drack Fanta i alla möjliga färger och hade det gott i värmen.

Även om jag har vart en hel del i Thailand så har jag inte mycket tid i Bangkok. Ska bli intressant att uppleva stan när jag ska ditt en dryg vecka i april.

Landade första gången som 16 åring på Don Muang i Bangkok 1982. Min pappa arbetade åt Thai Airways och var stationerad 2 år i Bangkok. Det första jag såg när vi gick till flygplats-parkeringen, var elefanter som arbetade på ett vägbygge utanför (dom breddade Viphavadi Rangsit tror jag), elefanterna drog timmer bakom sig för att släta ut vägmassor och göra vägen plan.
Var ut på en del dag trippa medans min pappa arbetade, speciellt kommer jag ihåg att vi (jag och min då 19 årige bror) skulle åka till Krokodil farmen i Samut Prakan. Då var Samut Prakan inte en del av Bangkok utan en stad utanför, och vi åkte Toyota buss ut dit till ett torg, där vi var tvungna att byta till cyckel rickshaws, eftersom bilar inte kunde åka i centrala Samut Prakan...
På vägen ut till Samut Prakan, var bussen stoppade av en vägpolis, eftersom vi hade kört för fort. Vi tyckte också att det gick lite väl fort, eftersom bussen körde om en ambulans under utryckning.

Vi spenderade en långhelg i Pattaya, som då var praktiskt taget bara en gata, dvs beach road. Walking street var öppen för trafik under 24/7. Det fanns endast några barer, kommer mest ihåg Grace som var det största ölbaren i Pattaya då.
Vattenskotrar fanns även då att hyra, men dom hade vanliga utombordsmotorer på 25 hästar, dvs inte water-jet som idag.
Jag tappade bort min bror och min pappa under en kväll, dom gick väl vidare och såg inte att jag satt kvar och tittade på lite Thai-boxning. Men det var inga problem, får alla lokala damer frågade om jag letade efter min pappa och min bror, och visade mig vägen till diskoteket där dom hade satt sig. Det låter kanske lite konstigt att dom bara tappade bort mig sådär, men Pattaya var inte stort på den tiden, så dom var inte ens oroliga om att jag skulle hamna i dåligheter. Så man har faktiskt varit med om att se Pattaya som en liten fiske-by, och inte ett sex-träsk.

Numera bor och arbetar jag sedan 9 år i Bangkok, och är gift med en Thailänsk fru, och Thailand är en skugga av sitt forna jag om jag får säga min mening. Kriminalitet och droger, våldsbrott och skams är daglig-mat nu. Förfärligt, men jag älskar Thailand ändå.

Härligt! Du har inte fler historier att dela med dig av?

Genrellt så tycker jag att det har utvecklats i en negativ riktning. Allt har (naturligtvis) mer kommersiellt och det är betydligt svårare att hitta paradisstränderna som inte är överbefolkade av charterturister. Positivt är att det är betydligt enklare att ta sig runt.

Det var väl först i mitten på 90-talet de asfalterade i Chaweng och Lamai och innan dess var det hopplöst att hitta någon icke-thaimat. Jag tror att det enda ställer var i Nathon där en galen schweizare hade ett mackställe.

Med åren har jag lärt mig att vara väldigt restriktiv med att rekommendera förslag till boende till mina vänner. Allt för ofta har mina pittoreska bungalows blivit omgärdade av gigantiska resorts när man återkommit året senare..