Kanske låter fjantigt men jag sitter här med tårar i ögonen och tänker tillbaks på min tågluff som varade under juli månad. Någon vecka efter jag kom hem skrev jag här hur jag började förstå vad jag varit med om och hur stort det var.
Nu har det nästan gått två månader sedan jag kom hem och tågluffen ökar bara i värde för varje dag. När jag tänker tillbaka på det kan jag nästan inte hålla mig för tårar. Att få vara såpass fri och få njuta av det tillsammans med ett par goda vänner är det bästa jag varit med om i hela mitt liv.
Jag var lite skeptisk i början till det hela när jag inte riktigt visste om jag skulle få ihop ekonomin. Men såhär i efterhand kan jag bara säga, det var värt varenda öre och ännu mer därtill.
Funderar nu på att göra om det hela (med en annan rutt delvis) och undrar hur det är att bege sig ut på järnvägarna en andra gång? Kommer jag njuta lika mycket av det efter resan som jag gör idag?
För er som kikar in och funderar på att åka, ÅK FÖR FAN. Ni kommer ångra er resten av livet om ni inte åker. Jag hade några kompisar som valde att jobba istället för att åka med och nu har de visserligen många tusenlappar mer på kontot än mig men upplevelserna jag fick vara med om har ett mycket, mycket större värde.