Jag kom till Kina första gången 1978, då var trafiken i Peking mest cycklar och richshaws, så jag har hunnit med en hel del. Bestämmelserna och rutinerna har ändrats många gånger sedan dess, så jag rekommenderar alla att ta reda på vad som krävs lokalt och inte bara lyssna på proffstyckare på webben. Jag talar om registrering av din bostadsadress, som sker på den lokal polisstationen, den har inget att göra med Resident Permit, som klistras in i passet. Ett tag fick man ett separat internpass, men det har dom slutat med nu.

"Proffstyckaren på webben" i den här frågan är du. Jag håller med: jag rekommenderar verkligeni ngen att lyssna på vad du säger om visum, du har ju noll koll.

Hmmmm. Dom har i alla fall låtit mig bo här väldigt länge nu, jag är fast bosatt här, har kinesisk familj eget företag, osv. Som sagt, för resten av er, ta reda på vad som gäller lokalt, och "cut the crap". Många har råkat illa ut när dom lyssnat på själv lärda och självutnämnda experter på kinesisk immigration.

Jag tror det är 临时住宿登记 "Temporary Accommodation Registration" som du syftar på här och det gäller väl oavsett vilken typ av visum man har?

Mvh

Det är inte vad den kallas på min senaste, men det är vad vi talar om, dom håller på att ändra allt hela tiden. Förr stog det just så på mitt papper, men inte på den senaste. Det gäller alla som inte bor på sin Hu Kou, eller familje registrerade adress, och alla som är här på något slags visum saknar som regel ett Hu Kou. Tro det om du vill men lagen säger fortfarande att alla som är registrerade på ett Hu Kou måste bo på den adressen. Det skulle ju inte fungera alls i dagens Kina, så man uppfann vad tidigare kallades for temporary residence registration. Alla måste registrera sig på den lokala polisstationen som inte vistas på hemadressen. Dom som inte har en Hu Kou skall alltså registrera sig oavsett visa. Kineserna struntar ofta i det dock, eller inte ens vet om det. Byråkratier sig lika. Jag har en vän som skaffat sig ett annat medborgarskap, och då skall hon avregistrera sig ur sitt Hu Kou säger en myndighet, men Hu Kou myndigheten säger att det går inte. Tala om byråkratier som slår knut på sig själv. :-)

Du har helt ratt!
Kina pa 70-talet, pa den tiden var endast ett fatal (few) stader oppna for utlanningar och man fick sin egen personliga "tolk", det at vad folk sager till mig. Sjalv kom jag till Kina under 90 talet. Nu bor min fru och vara dottrar pa annan ort an vad deras Hu Kou, sager. Du har ratt om det oxa.....

Wow jag blir paff, att varit i Kina under den senare 70 talet.....

Kina har aldrig varit så helt stängt som åtminstone journalisterna påstår. Det beror på hur man uppträdde, vem man var, var man kom från, och vem man kände, osv. Till och med Mao hade personliga vänner från väst. En västerländsk "kinaman" var framlidne Victor Percival som även var en god vän till mig, och Rewi Alley som bodde en stor del av sitt liv i Kina och var mycket aktiv i kommunist partiet från 1950 och upplevde kulturrevolutionen inifrån Kina. Hans hem finns kvar i Peking och där finner man idag Chinese People's Association for Friendship with Foreign Countries, som grundades 1953 (tror jag). Jag träffade aldrig Rewi, men vi har gemensamma vänner.

Nordkorea är stängt som Kina en gång var, eller hur. Ändå släppte dom in en tysk pensionerad kille, inklusive hans bil för några år sedan. Tyska ambassadören kunde inte begripa hur det hade gått till. Inte så konstigt, sa killen, jag bara körde fram till gränsen och artigt frågade om jag fick besöka, och det fick jag.

Jag reste större delen av nittiotalet, fram till 2009, och hade aldrig inresetrubbel. Men, den kinesiske agent jag anlitade av affärsskäl, visste att berätta om 'good old days'. När dom fick ställa sig i kö för att köpa en cykel, inte fick fiska fritt i sjöar och vattendrag, fiskarna var 'statlig egendom'. Och, som student under Mao's era, beordrades till fältarbete, under sommarlov från skolan. Några exempel, jag har fler.

Mycket har ändrats. Kina har fått ett stort problem med illegala invandrare, och illegal arbetskraft, speciellt från Afrika, Filipinerna, Afghanistan och liknande platser. Man har blivit öppnare med visum för genuina besökare och dom som har rätt att vistas där, men man har strypt bakvägarna att lätt få visum via agenter.

Jag får höra många sådana historier från gamla tider, man stod inte bara i kö för en cykel, på 50-talet tog det de samlade besparingar av en hel familj ett helt år att köpa den, på 70-talet var lönen till en lärare på ett universitet 40 kronor i månaden, och visst var det billigt, men ändå svårt att få pengarna att räcka. Just nu går filmen ”Tillbaka till 1942”. Filmen handlar om den stora svält katastrofen i Hunan 1942, då omkring 3 millioner svalt ihjäl. Den spelades in i en liten stad som heter Longxing i västra Kina, och som det går att besöka.

Många ungdomar skickades ut att arbeta på fälten under Mao, det var en del av deras proletäristiska uppfostran, och de flesta av dessa då ungdomar jag träffar idag tycker att det var ett bra system, erfarenheten var mycket värdefull, så idag tar dom med sig sina barn ut på landsbygden för att arbeta med jordbruk, men det är inte längre något tvång, mer som gamla svenska koloniträdgårdar, och barnen tycker det är jättekul att se grönsakerna växa, och att äta upp dom till middag.

Jag önskar bara att svenska media ville låta mig skriva om allt detta, det finns så mycket att berätta, men dom vägrar.

Varför? Är det den svenska Pk-ismen som slagit till, att Kina är superkapitalistiskt i praktiken kanske inte passar i sjuklöverns gemensamma verklighetsförfalskning, eller finns andra skäl också?

Jag tror det finns flera skäl, man tjänar helt enkelt pengar på att bespotta och smutskasta kineserna och Kina, det är kverulans och sensation och det säljer bättre. Man vill inte att någon alternativ bild ska träda fram som kan visa att journalisterna ljugit. Ett annat skäl är nog att yrkesjournalisterna blir arbetslösa på löpande band, då vill man inte släppa in någon som inte tillhör skrået. Sedan kan svenskarna inget om det verkliga Kina som regel, så ingen kan skrika att kejsaren är naken. Kina är inte längre kommunistisk, utom till namnet, och snabbt utvecklar ett verkligt fungerande folkstyre som inte finns i Sverige. Folk har det bra och får det ständigt bättre.

Kan någon berätta vilket är det längsta L-visumet, turist visumet man kan få i hongkong för Kina ? Kan man fortfarande få 90 dagars multientry eller är det double entry som gäller nu, hörde något om att man gått över från 90 dagar till 60 dagar också. Tacksam för snabba svar.