En sak jag lärde mig under de 16 månader jag spenderade i S.E.A. var att, de inhemska männen går inte ner på sina tjejer, fästmöar, fruar. Ja det är sant! Det är någon slags machogrej
det "nedlåter" dom sig inte till för "tänk om någon på något vänster skulle få veta det".
Det blir väl ännu en anledning till att snegla på västerländska män. Sen känns det som att fler än vad man kan tro är lite ensamma och kärlekskranka, de har ju inte lika stor attraktionskraft på andrahandsmarknaden som sina olyckssystrar i Sverige. Skild, tvåbarnsmorsa, det är nog inte allt för roligt där borta verkar det som, jag menar att det inte direkt kryllar av vettiga lokala friare.