Du verkar lite fixerad vid utbildning och vill tvunget ha en anställning. Varför inte anställa dej själv? Jobba för att dina besparingar ska växa samtidigt som man bor i Thailand?

Jag har nu på äldre dar även åkt dit med min tonårsson på semester men när han flyttar hemifrån så åker jag till Thailand för gott och lever då på att förvalta mina besparingar. Säljer bostaden till pojken kanske. Pensionen får vänta tills jag fyller 65 dock. Jag har ännu mina föräldrar i livet 80+ som även de har en slutamorterad villa i en storstad och en portfölj av värdepapper. Min son har även han att ärva efter sin mormor/morfar som fyllt 80+. Hans egen mor är ur tiden redan.

En stor del av de långtidsboende i Thailand är expats som är exföretagare som har cashat hem sina rörelser och därefter tar det lugnt alternativt driver nåt enbart för tidsfördriv och för upprätthålla sociala kontakter. Deras intresse är att följa börsen.

Även jag har under större delen av livet drivit småföretag och byggt upp en egen värdepappersportfölj med just målet att ta en tidig pension och njuta i solen runt en swimmingpool. Vi har IT runt om i världen och där jag slår ner mina bopålar finns fullt med matställen och tidfördriv men det jag lär sakna lär väl bli min son.

Självklart skulle jag gärna göra precis det du säger. Men för min del är situationen i nuläget lite annorlunda. Jag hade en del pengar innan jag började studera, men dessa börjar sina nu mot slutet av utbildningen då jag valde att inte ta något studielån. Jag visste ju från början att jag ville ha en examen i bagaget när jag så småningom beger mig från Sverige, bara för att. Jag har ingen att ärva något av och jag har heller ingenting annat som binder mig till Sverige. Börjar låta som en snyfthistoria haha. Däremot är jag starkt motiverad och är villig att satsa bara jag får klart för mig vad som är den bästa vägen att gå. Jag vet ju vad mitt mål är.

Som det ser ut nu så gör jag lite småklipp på börsen för att finansiera min återstående studietid. Detta är något jag tycker är roligt att hålla på med och skulle gärna livnära mig på det som du gjort. Men då gäller det att få ihop ett kapital först, och det är b.la därför jag är så besatt av det här med anställning. Det vore skönt med en stadig inkomst efter dessa år av studentliv.

Jag vill tillägga att jag inte är någon osnyten 19-åring utan har passerat 30.

Okey...jag trodde du var yngre men jag åkte runt några längre resor i Sydostasien på 90-talet och gjorde om det åren efter men sen återvände jag hem. Det är inte säkert du känner likadant när du gjort någon låångresa eller två utan tröttnar på tristessen och det ofta enformiga livet där om man inte aktiverar sej och de små hjärncellerna. Avsaknaden av intellektuell stimulans var det som gjorde att jag tyckte det blev enformigt i längden. Knulla, äta och supa håller inte i längden.

Nyckeln till friheten är nog att bygga upp en egen värdepappersdepå och lära sej hantera sina beparingar. Jag hörde senast på nyheterna i Aktuellt om ett par på Irland (akademiker)som köpte ett hus för motsvarande drygt 4 miljoner svenska kronor men som senare varslades och fick gå ner i lön och deltid. Han var arkitekt och hon lärare. Troligen skulle de betala drygt 100 000 kr per år enbart i ränta och de var tydligt mycket förtvivlade, särskilt med tanke på att huspriserna halverats sen 2007. Även om de säljer huset lär banken jaga dem för livet för den andra halvan av värdet på huset.

Det hjälper inte alltid med utbildning, hög lön och fast anställning. Jag har ett slutamorterat hem och trots att jag inte har ett särskilt välavlönat jobb så är jag skuldfri och dessutom tjänar jag årligen mer på min värdepappersportfölj än vad jag lyfter i lön ur firman. Det är främst de anställda som drar runt den.

Jag tänker ofta på de unga akademiker som jag möter i Sverige som just köpt ett hus och tvingas ta skulder runt 3 miljoner utöver studieskulder bara för att flytta hemifrån samt bilda familj.
Ibland tror jag att de från ett "klassperspektiv" ser ner på mej men utifrån min utgångpunkt så avundas jag dem verkligen inte. De har hela sitt liv intecknat i ekorrhjulet utan att troligen någonsin få ihop ett eget kapital, vilket definierar just medelklassen från arbetarklassen förutom då utbildningen.

Dessutom ska de spara till en pension och defintivt inte bli osams eller bli sjuka eller få ett sjukt barn. Eller råka ut för den obligatoriska skilsmässan? Då raseras hela livet ändå. Vad händer om globaliseringen forsätter och inte bara industrijobben exporteras utan även de avancerade jobb som hör därtill utlokaliseras?

Hur ska då dagens yngre generation kunna sälja sina hem med vinst (utöver den generella löneutvecklingen) och kunna ta ut en pension? Då har de betalt ränta hela livet och inte kunnat bygga upp nåt eget kapital trots den på pappret högre lönen än vad jag lyfter och får lämna över till nästa generation och förhoppningvis först då blir skuldfria.

Nä. Min generation har haft det bra.

Nåväl...moderatorn lär väl radera detta inlägg för OT..men ska man flytta till Asien och ha det med i sin livkalkyl bör man även fundera ut nåt sätt att finansiera detta och anpassa sej till att man måste lära sej att bygga upp ett eget kapital eller åtminstone ett startkapital samt lära sej tjäna pengar på kapital.

Annars lär det förbli en dröm.

Jag bor i området så att säga.

Problemet är Visum först o främst då Thailand har grymt dåliga regler. Så det lättaste är att gifta sig med en thailändska o sätta in 100000kr på banken eller vad de nu kräver. Sedan kan du bilda bolag med henne men det slutar alltid med att "hon o hennes släkt tar allt". Eller så blir man engelska lärare eller nått. Så vad återstår då?

De flesta svenskar som stannar i Bangkok har oftast arbetat för Volvo, Ericsson, Sas, Vattenfall m.m. och de gör som så att de bildar konsultbolag. DVS de finns till förfogande för stor företag som vill anlita dem. Eller så har de special kunskaper som tex Data där de kan komma in med special kompetens till thailändska eller utländska företag. Det är lätt att bilda ett konsultbolag och man har en thai partner, finessen finns i att man bör sitta på 100% av kunskapen själv o inte låta thai partnern få möjlighet att utmanövrera en. Så blir det tjafs så kan man ta 100% av det intellektuella kapitalet o bilda nytt bolag med en bättre partner.
Bör tilläggas dock att de flesta svenskar slåss om konsultjobben och det är hårdkonkurrens men har man special kompetens lär det gå lätt.

Detta med bil är inget problem. Är inte farligt att köra på vägarna om du är en observant förare. Vad man gör är inte som i Sverige att man följer trafikreglerna till 100% utan man är observant hela tiden och litar inte på någon medtrafikant.

Svenskar i Phuket o så inbillar sig att man kan äga bolag i thailand som utlänning men det kan man inte. Vad de gör är att de har 10 thai kompanjoner som inte känner varandra som får skriva under papperna. Tex en bonde här o en annan bonde i en annan provins som omöjligt känner varandra. Sedan ger man dem lite pengar för att skriva under och så låser man in papperna i kassa skåpet. Detta är olagligt ioförsig men det är så de går tillväga.

Fast jag har hört att det inte ska ge några speciella fördelar med att vara gift med en thailändska? Fast du kanske menar att det är en lite större trygghet att vara gift om man ska starta ett bolag med personen? Hur som helst är jag redan i ett fast förhållande så det lär bli svårt i vilket fall som helst
Engelsklärare kan man bara bli om man har engelska som modersmål numera. Reglerna har ändrats och blivit striktare gällande det.



Jo, detta vet jag. Men detta med bil och så är alltså en slutgiltig målsättning. Ingenting som är aktuellt till en början. Med det menade jag bara att jag inte vill ha en sysselsättning som ger mig en skål ris och ett stekt ägg om dan, utan jag vill så småningom kunna ha eget hus och egen bil. Annars är det inte så stor idé. Jag har en bekant som ständigt skryter om att han "bor i Thailand" när han i själva verket smiter dit för lånade pengar när skulderna hemma i Sverige blivit för stora. Väl därnere lever han på ströjobb och har extremt tajt budget. En skål stekt ris med kyckling om dagen, en dag i veckan kostar han på sig stekt ägg till. Går i samma t-shirt och flip-flops dag ut och dag in. Ingen pension kommer han ju få heller. Kul liv? Knappast.



Det var smart. Kanske är andra länder runtomkring lättare, men om det är Thailand som gäller så är det nog så här man får gå tillväga.



Så, hur har du lyckats med det? Vad lever du av och hur ser ditt liv ut?

Jag är ett av de få lyckade exemplen på svenskar som helt emigrerat till sydost Asien. Det var lättare förr om man säger så, reglerna var inte lika hårda! Jag har eget bolag i ett grannland till thailand. Antar att jag haft tur. Spenderar dock mycket av min tid i Thailand. Jag har det oerhört bra men det är inte lätt att driva företag i en annan kultur.

Jag skulle isåfall rekommendera, som även jag kommer göra att plugga på distans, förvisso har du snart redan en färdig utbildning och det sista kanske inte går att göra på distans.
Men i mitt fall så får jag cirka 2800 kr i bidrag och kan låna upp till 7-8k(?), inget jag kommer satsa på utan att jag ska/håller på sparar ihop pengar via jobb nu och kommer ha csn-bidraget till iaf finansiera bostaden jag bor i och kanske lite mer/mindre beroende på livssituationen.
Annars är det ett tips för er andra, jag räknar med att plugga ett år på gymnasienivå har man det så pass bra ekonomiskt har man ju rätt att förlänga tjänsteledigheten upp till 3 år och via CSN kan man plugga vart som helst i världen så länge du har tillgång till internet, det är en riktigt bra möjlighet till att bosätta sig utomlands samtidigt som man får in pengar på banken varje månad.

Arb trading Enyoj!

Utveckla gärna

Ja, jag får hålla med dig om att du haft tur då. Du gör det många drömmer om!

Hur lever du? Enkelt, eller har du egen mansion med pool och tennisbana och personlig kock/massör/chaufför?

Mansion = Två våning hus med bra planlösning, ingen mansion precis. Minimalist!

Pool = Nej

Tennisbana = Nej

Personlig kock = Ja

Massör = Ja

Chaufför = Ja

Har mycket Ikea möbler som jag köpt nu sedan Ikea öppnade upp i Bangkok.

Faktum är att det är ganska bra priser på lägenheter i Bangkok, för runt 1.5 miljoner kronor får du ganska bra lägenhet mitt i Bangkok i motsats till Stockholm. Funderar på att köpa där men är orolig för det politiska läget.

Jag förstår inte tanken med att köpa en bostad i Thailand för 1,5 M svenska kronor. Du kan nämligen aldrig få tillbaka pengarna p g a landets lagstiftning. Åtminstone när det gäller hus men kan inte juridiken när det gäller "bostadsrätter". I vartfall en djungel av juridik. Tänk på
dina arvingar i Sverige som lär få ett helvete och har att slåss mot din asiatiska "fru" och hennes släkt. Ingen som kan hota dej med att de vet var "din brevlåda står".

För det kapitalet kan man relativt enkelt skaffa sej en avkastning på drygt 6-7% och dessutom ha besparingarna på ett säkert ställe och ha de löpande kapitalinkomsterna till att löpande hyra en bostad eller bara checka in på ett bra hotel. Med kapitalet på 1,5 M svenska kronor har du över 1000 baht om dagen i bara avkastning. Det räcker till en bra hotellstandard även i Bangkok.

Wallenstam eller Balder pref. som idag avkastar drygt 6-7%. Betalar ut 4 X5 kr kvartalvis eller 20 kr på årsbasis och har ett marknadspris på drygt 300-305 kr. Det ger drygt 100 000 svenska kronor om året och lär räcka till löpande logi.

http://www.google.com/finance?q=STO:BALD-PREF&ei=TaLkUMDYIYiOwAP86gE

http://www.google.com/finance?q=wallenstam&ei=UaLkUNiaM-aCwAOSBg



Du slipper problemen med politisk instabilitet, jordbävningar, tsunamin, sjukdomsepidemier, sälja bostaden och kan flytta runt dina bopålar runt i världsdelen allt efter behag. Ett plastkort samt ett i reserv knutet till din västerländska bank och en aktiedepå hos en internetmäklare är vad som behövs. Samt ett pass och email-adress

Vad man behöver är möjligvis ett magasin där man kan förvara sin osthyvel och andra livets nödvändigheter som inte finns i landet. Även om du äger din bostad måste den ha underhåll och tillsyn. Varför inte checka in på en turistort med pool och IT samt lite nattliv runt om? Du slipper bekymmer med hantverkare och allt annat som hör till boendet. Blir det problem så är det bara att dra. Det finns boende man kan hyra vecko och månadsvis och ofta skyltat längs gator men även annonser i lokala tidningar.

En del kör då med argumentet att det är en bra affär och man kan sälja med vinst. Det är möjligt men då bör man snarast botanisera bland fastighetsbolag och köpa aktier i den branschen och ta den löpande avkastningen till att betala sitt löpande behov av logi där man vistas. Det finns en viss poäng med att inte ha sina livsbesparingar i de länder man verkar och bor i. Särskilt inte när det gäller den tredje världen, där rättsäkerheten ofta är till salu och korruptionen härjar fritt. Din unga asiatiska fru kanske häller gift i maten? Jag har själv stött på bekanta där nere som mött det ödet.

Egen kock? Egen chaufför? Egen massös? Vilken thailändska som helst kan dra till nåt enkelt snabbt men vad är poängen såvida man inte vill markera status och distansera sej? De vet redan att du är rik västerlänning och de känner väl till att pengar är makt till skillnad från våra egna bortskämda bimbosnorvalpar. Du får den respekt du förtjänar och där inger pengar respekt. Hälften av alla bilar i Bangkok är just taxi och massageställen här finner du ett per 50 meter runt om i stan.

Det finns hyfsade matställen överallt. Jag skulle inte glassa och glänsa med pengar i de länderna utan vara mån om mej och min säkerhet. Jag har sällan på mej mer än vad jag kan spendera på en dag och sällan över 2000 baht. Mycket småsedlar lättåtkomligt och bryta ner större sedlar på ställen som hotellreceptioner och liknade alternativt bättre resturanger.