Clumbsy, att åka till London på vinst och förlust utan någon egentlig utbildning och arbetserfarenhet är en utmaning. Jag ska försöka inte vara en "förälder", det har du säkert redan, men ge dig inte i väg utan en plan i allafall. Sök hemmifrån på arbetsmöjligheter i London och boende, så att du har lite förberett innan du kommer dit. Annars är risken stor att du får sova ute med knarkarna på Euston och Kings Cross station - och det är inte ett äventyr!
Att ha många jobb samtidigt, några vita och några svarta, är precis så väldigt många unga får det att gå ihop i London. Diska lite här, tömma lite latriner där, städa toa på lördag- och söndagmorgonar på nån klubb. Inget drömliv kanske men givetvis i sig ett äventyr. Och du träffar människor. Bra och dåliga.
Viktigt är nog om du själv vet om du är redo för att ta skitjobben och att låta nån annan skitstövel bossa dig runt? Alla har någonstans en gräns för vad man tål och vi som kommer från Norden har i regel ingen erfarenhet av hur illa man kan leva utomlands och hur man kan bli utnyttjad, blåst och rädd på en arbetsmarknad.
I en stad med 7-8 miljoner invånare som växer till det dubbla när alla som inte bor i London kommer till stan för att jobba blir det väldig konkurrans om jobben, alla jobb! Och du som kommer med ingenting konkurrerar i princip om skitjobben med alla andra outbildade unga män och kvinnor som kommit till London från hela världen, inklusive de där knarkarna på Kings Cross. Det du måste framhäva är det som gör dig speciell och attraktiv som arbetstagare.
Det är inte så lätt att veta när man är 17 år, men tänk på vad du kanske är riktigt bra på. Har du haft hund och vet hur man sköter hundar, kanske ett jobb att rasta rika människors hundar på dagarna skulle passa dig? Är du slängd i musik, kanske expert på jazz eller nått udda, kanske du skulle vara intressant för en specialbutik som säljer gamla jazzplattor? Människor som brinner för något, hur udda det än må vara, är intressanta för andra som också brinner för samma sak, tänk på det. Då är det lättare för någon att bli intresserad av dig som möjlig arbetstagare, eller hur? De flesta av oss har något intresse som vi har fördjupat oss i. Och det är fördelen med London, här finns alltid nått för alla smaker. Och om inget annat, dina språkkunskaper, alltså svenskan, begränsar i allafall konkurrensen för vissa jobb till sådana som bara är öppna för svenskatalande - au pair eller barnnvakt i någon svensk familj t.ex.
Fundera på vad du skulle kunna göra i London som kanske inte så många andra skulle kunna göra. Sedan tar du med hjälp av internet reda på hur du skulle kunna få ett sånt jobb. Det finns flera jobbmäklarfirmor i London, ungefär som vår arbetsförmedling, men som specialiserar sig på vissa områden. Exempelvis barnpassning, hundrastning, andra husnära typer av tjänster etc. Hitta svenska internetforum för svenskar som bor i London och använd dom som bollplank. Kanske skaffa några vänner där först innan du åker. Förbered dig. Det är mitt råd. Låt dig inte avskräckas, men åk inte på vinst och förlust utan en plan.
Sen det där med telefonen. Nej, ta inte med ditt svenska ab. Skaffa en pay-as-you-go (prepaid) när du är där och förbered dig på att du får betala rätt mycket för utlandssamtal. Ta reda på även härt innan du åker vilka britiska operatörer som har bäst priser till utlandet. I London finns även flera "butiker" där man kan ringa billigt till utlandet. De har i regel mest billiga telefonsamtal till afrika och asien etc, men kolla där. Det kan löna sig.
Lycka till.
Pål