jag är inte med barn..

Jobb får du enkelt om du vill slita och vara hund för pisslön.
Bostad finns överallt, men hur du ska ha råd att betala för den med det troliga pisslönen...
Ta en vecka och åk dit och kolla av läget.
Eventuellt kan du söka upp ngn arbetsgivare utanför London som kan ge dig bostad och iaf OK lön vs det arbete du gör och mana på din förkovning och utveckling.


Men kolla hemsidor du.

Det blir nog värre där....

Ett tips anvand inte mobil eller landline* till utlandssamtal, kop ett callingcard (5 pund) det ger dig runt 1000 minuter till fast telefon i Sverige och resten av Europa.


Det finns iof kontrakt som ger obegransat med samtal till utlandet men da brukar det kosta runt 5 pund per manad till ett specifikt land och galler bara vissa tider pa dygnet.

im in the wrong country, när det gäller sverige. ITS easier To destroy than To build...

Ett litet tips är att du kollar upp brittiska nätdejting sidor. Brittiska män är rätt så charmiga och enklare än svenskar men givetvis får du se upp då det finns väldigt många players. Kan kanske vara ett enklare sätt att komma in i ett främmande land?

Nej jag bor numera i storbrittanien.

Det finns förvisso folk som har det bra här (precis som det gör i Sverige) men det finns också en skrämmande stor grupp i UK som har det riktigt dåligt. Man arbetar mycket och hårt för dålig lön, bor i kassa (och dyra) bostäder och har egentligen ingenting över när man betalat räkningar och mat för månaden.


Sverige är inte alltid underbart, men jag skulle inte påstå att gräset är grönare här än vad det var hemma i norden, framförallt inte för lågutbildade (som redan påpekats är arbetslösheten för lågutbildade större i UK jämfört med Sverige).

Definitivt inte, UK ar ett mycket mer utpraglat klassamhalle an vad Sverige ar. Om man ar hogutbildad ar det helt ok att bo i UK. Jag har kvar betydligt mycket mer pengar i slutet pa manaden har an jag skulle ha haft i Sverige. De fattiga har det dock svart och det ser inte ut att bli battre for dem pa sikt heller.

Även jag håller med om detta. Det går knappast att glida in på en räkmacka och få en fräsch etta i Kensington med en Starbuckslön, t ex. Minimum wage för de under 21 är £5/h. Alltså typ en femtiolapp. Lägg till dyrare hyror än i Sverige och ekvationen går redan knappt ihop.

Däremot (nu menar jag främst utanför London) så går det att klara sig hyfsat på relativt lite pengar då det finns billiga alternativ till det mesta. Jag fick ut ca £600/mån efter skatt när jag jobbade deltid, hade en hyra på ca £350 (delade hus med ett par tjejer i Bristol) och levde rätt gött ändå, åt bra, gick ut en del, shoppade osv. Klart det inte gick att spara något direkt men det var inte det jag var ute efter. Så långsiktigt så funkar det inte, speciellt inte med ev. familj, men som ensamstående under en period så why not. Bara man är villig att ta skitjobben och leva lite halvkasst.

Edit: Kan citera min pojkvän: "Welcome to the UK. Here you're either piss poor or shit rich."
Tycker det summerar upp det ganska väl. Antingen tjänar man minimum wage eller £60k/år, typ.

Som boende i UK sedan mer an 15 ar tillbaka kan jag saga att jag aldrig hade stannat har sa lange om jag lag pa den trakiga sidan av klassgransen. Vill du leva ett liv som ar dragligt eller battre ar en utbildning ett maste.