Jag får säga England. Men jag är där ibland för jag brukar mellanlanda i England och ta in på hotell där. men blä. Jag bodde i England 1998 och jag tyckte det var grått, trist och folk var fula.

Sedan skulle jag säga Bali som är Indonesien, jag tyckte platsen var likadan överallt. På vykort ser det kanske kul ut men i verkligheten var stenarna kantiga, vattnet jättesalt och vinden inte varm alltid.

Danmark var också ett land jag inte gillade för att danskarna var sura, kan bero på att Sverige gett Danmark på tasken under dom många historiska krigen. Sen pratade dom som dom hade gröt i munnen, jag förstod inte vad dom sade. Sedan det här danska utseendet, WTF alltså? Nåja, Ströget klarar dom av, och öl och korv okej, men sedan alltså...

Danmark blir alltså landet jag inte vill åka till igen, och jag kommer/måste åka dit igen för jag flyger ofta och reser. Likaså England som kan dra något gammalt över sig.

Nog för fan att man been around hela jävla halva Europa.
I halva mitt liv, då.

Men vet ni var man/vi ens blivit bestulna?

I Stockholm.

På ett hotell i Stockholm när vi skulle käka frukost inför Lidingö-loppet (för så jävla hurtig var jag faktiskt en gång i tiden, tro det eller inte!).

Mi* en vän blev av med sin väska bara snabbt sådär!

Only in Stockholm, only in Stockholm ..

Måste protestera mot Frankrike. Parisare är erkänt dryga men i övriga landet är fransmän otroligt hövliga och hjälpsamma, mycket bättre än institutionaliserade DDR-svenskar som tittar i backen när man säger hej i skogsspåret. Sen kan jag förstå att fransmännen känner sig överlägsna oss svenskar. Svenskar är det folk i Europa där avståndet mellan den grandiosa självbilden och den faktiska obetydligheten och obildningen är som störst. Många svenskar kommer dessutom och bräker på engelska och tror att det är deras rätt att göra så. Fransmännen kan åtminstone backa upp sin självbild med lite prestationer. Sen är det så att (arbetar)fransmän är tuffare än svenskar. Man måste våga säga ifrån och stå upp för sin sak när man har med fransmän att göra.

Säger jag, som varit i Frankrike tio gånger.

Budapest, Ungern var ingen rolig upplevelse. Hade fått höra att det var så vackert ocjbså trevlig befolkning, men det upplevde inte jag.

Istället upplevde jag doften av avgaser, jävligt mycket avgaser. När jag åkte turistbuss, hop on hop off så blängde en del surt, någon gjorde hårdrockstecken i en slags ironi och hur ocoola vi var.

Tycker folket i Polen är betydligt varmare från min erfarenhet.

Riga har fått lite kritik i tråden, men jag tyckte det var vackert. Vackra byggnader, dolk som spelade klassisk musik i gränserna. Jag var dock där med ny flickvän och livet lekte, kanske påverkade intrycket en aning.

Rom var jag inte så imponerad av, har sett blandade omdömen i tråden. Jag var förvånad över att det fanns stora ytor som inte användes till något riktigt, som varken var parkområde eller bebyggt. Tyckte också att folket stirrade ganska mycket, som im de aldrig sett en lång skandinav förut.

Berlin var heller inte så trevligt, även om folket var ok. Staden kändes så utspridd, ingen kompakt storstadskänsla direkt.

Paris var jag en kortis i för några år sedan, skitigt och inte någon trevlig atmosfär.

Summa sumarum, Polen har nog överraskat mest positivt, vänligt folk både i Gdansk och Krakow. Ungern var sämst, kanske för att mina höga förväntningar inte alla infriades..

Min uppfattning är också att ungrare stirrar mycket. Och då torde ju Budapestborna vara mer mondäna än en del andra ungrare. Det kändes mycket surrealistiskt när tio personer stirrade på mig och min sambo i en tunnelbanevagn i Budapests tunnelbana. Jag tror dock inte att de menar något illa med det. Kundservice är generellt sett sämre i forna östblocket (den är dock bättre i mer välbesökta städer); 40 år med planekonomi som inte belönar den flitige sätter tyvärr sina spår i kulturen.

Vad gör fransmännen när de kommer till Sverige då? Västvärlden har ett standardspråk och det är engelska, svälj stoltheten och bli en del av världen. Vi är öppna, de är slutna. De är också högfärdiga och arroganta, detsamma vad gäller franska delen av Kanada. Fransmännen har en väldigt grandios självbild. Det är del av deras kultur att anse sig överlägsna. Vi har ju Jantelagen så det kan därmed omöjligt finnas någon som helst grandiositet i att vara svensk

Nu ska vi ta det lilla lugna, Frankrike vän. Ingen frisk unge av idag läser ens franska - eller - tyska heller för den delen dom är nästan helt förlegade språk. Dom läser spanska istället.

Frankike backade inte upp någonting till prestationer varken i Första eller Andra världskriget - för lilla Finland har faktiskt fan så mycket mer dekorerade krigshjältar under Andra världskriget än både Frankrike (och Italien!) för att bli mass-slaktad är inget att bli direkt stolt över.

För finländarna driver än idag skämt om vilken boken som är den tunnaste här i världen:
Den om svenska krigshjältar under Andra världskriget (eller italienska)?

Fransmännen borde vara inkluderade där ...

Fransmän i Sverige tenderar att prata engelska eller svenska. Västvärlden har flera språk.

Typiskt obildade svenskar att se sig som definitionen av öppenhet och förvänta sig att engelska ska fungera var man än kommer, det är raka motsatsen till att vara öppen. Det är att vara en amerikaniserad kretin med spegeltänk. Svenskar är fan hopplösa. Europas största hybrisbönder.

Kan fan inte förstå att folk är så jävla efterblivna att de åker till muslimländer? Är det snålhet? Billig bajsbuffe? Fy fan, aldrig om jag ens fick åka gratis med allt betalt.

Värsta stället...hm, chansar sällan och är rätt påläst så inga större överraskningar men på vissa håll i Italien är det mest en massa negrer och på många ställen i Tyskland ser det ut som i Turkiet. Inte särskilt trevligt. Trist att Europa har tappat mycket av sin karaktär och förvandlats till ett grått multikulti.

Polen: Otrevliga, packade snubbar som går runt och stirrar. Ludersminkade tjejer och alla har total avsaknad av klädsmak. De har ett fult språk och vill inget hellre än att blåsa dig på pengar. Den vidriga maten behöver vi inte ens gå in i detalj på.

Turkiet: Alla röker cigaretter, håriga och sliskiga snubbar som har begåvats med den arabiska genotypen, stor utåtstående näsa och kort haka. Fula kvinnor och allmänt skräpigt, skitigt och otrevligt.

Bulgarien: fyfan besök aldrig detta skitland. Stannade till på en bensinmack ute på landet. Toaletten bestod av en grop i marken och en toarulle på en trädpinne brevid.

Ukraina: bortsett från den billiga spriten och de förvånansvärt trevliga människorna så har landet många baksidor. Kievs gator härbergerar allsköns limsniffare, grava alkoholister och psykiskt sjuka. Någon blev ihjälslagen bara någon gata från hotellet som jag bodde på.

... för det fanns helt enkelt inga.

Varför åkte du dit då? Berätta mer.
Jag kan tänka mig att återbesöka Marocko.

Var det inte som du hade tänkt dig?
Man bör känna till en del fakta innan och en bra guide är att rekommendera.

Det är ju inte som Sverige eller Las palmas.

Och då besökte jag bara Agadir ganska planlöst och borde kanske därför hålla tyst. Fick uppleva en del som tilltalade mig och gav mersmak.

Har sett en del från filmat material,dock.
Men det är svårt att bilda sig en rättvis uppfattning med fel inställning.

Klart det fanns saker du upplevde ohållbara.