Var i NYC förra sommarn och jag har blandade känslor om staden. Mycket var bra, men inte det jag trodde och jag var ganska besviken till en början. För det första var allt så jävla stort och det var tusentals personer som gick förbi en hela tiden. Det kändes inte det minsta genuint eller unikt, det vara bara kedjor överallt och allt kändes ganska plastigt och tillgjort. Förstås var det otroligt multikulturellt och det kändes som ingen där egentligen var från staden. Fick lite kejsaren utan kläder-känsla, alla kändes som turister eller nyinflyttade som gick runt och förklarade hur fantastsikt allt var. Kändes lite som att vara med i en stor, överdådig och jävligt dålig teaterföreställning. Det bör tilläggas att jag bodde 10 minuters gångväg från TS och rörde mig överhuvudtaget i ganska kommersiella och turistiga platser. Dessutom var det mycket äckliga jävla gatuförsäljare och tiggare som var ofta var jävligt påstridiga. Kunde låtsas gå rakt in i en av misstag för att få en att känna sig skyldig och hade en massa andra lumpna trick de försökte med.
MEN, självklart var mycket bra. Bäst var amerikanerna, förbannat trevliga de flesta av dem. Öppna, tog gärna kontakt och välkomnande. Något annat som jag uppskattde var maten. Fanns förstås otroligt mycket bra restauranger spec i Greenwich Village som jag för övrigt tycker är ett område man borde besöka. Trevligt att bara gå omkring där efter en bit mat eller kanske följa Hudson River medan man går. En till sak jag skulle rekomendera är att gå på någon stand up-klubb, om man gillar stand up alltså. Är en helt annan grej än buskis-komikerna som har mage att kalla sig stå upp komiker här hemma i Sverige. Sedan var Central Park grymt, går knappt att hypa den parken tycker jag, motsvarade alla mina förväntningar.
Rent allmänt var de små sakerna i New York de bästa, gå i Central park, gå på bio, äta på restaurang osv. Times Square, Empire State building, Broadway osv ger jag fan inte mycket för.