Sov, eller ta en rejäl jogging runda innan så du blir trött/avslappnad

Preparat som Valeriana kanske kan vara nått?

Dagens ungdom

Mina första långresor var under en tid där man inte hade en mobiltelefon som på 5 sekunder kunde koppla mig till vänner och släktingar på andra sidan jordklotet. Inte heller var man betrodd med någon form av kreditkort. Det var cash och resecheckar. Ett telefonsamtal kunde innebära en halv dags jobb och var extremt dyrt. Inget internet eller e-mail.

Då kunde man känna sig lite utlämnad/ensam på en annan kontinent. Men nu? Det är lika avancerat att ta tåget till Skövde som att åka till Hawaii.

Slappna av, ta en iskall öl på flygplatsen/flygplanet eller både och. Njut av undret att lätt kunna förflytta sig över halva jordklotet på ett bekvämt sätt. Surfa och festa. Du är inte långt hemifrån med dagens teknik.

Japp. Njut av det! Den där känslan är helt underbar, önskar jag hade kvar den när jag reste.

Intressant approach! Kan du utveckla lite?

Försöker att släppa taget av så mycket grejer som möjligt. Ett stort livsmål är att kunna låta livet spela ut sig, utan att mentalt försöka ta kontroll över saker som jag inte har makt över. Typ så du menar?

Ungefär så, fast nästa steg (som du kommer att ta helt naturligt när du väl börjat). Allt du upplever är en möjlighet, om man är utomlands räcker det med att gå ut genom dörren så ser du en massa nya människor som du kan lära dig saker av. Du kommer att se saker du inte ens trodde fanns. Släpp taget och känn njutningen, låt saker hamna där dom hamnar - vilket oftast brukar bli rätt bra. Typ som när man åker berg-och-dalbana.

Låter fint de!
Det ska jag bära med mig

Jag tror att en del av min rädsla härstammar från en skitresa jag gjorde till Las Vegas för 3 år sen. Min första resa på egen hand, där jag blev drogad och snetrippade fullständigt på vad jag tror var amfetamin och en slags ångestspiral drogs igång, som tog något år att bli av med helt och hållet.

Så när jag föreställer mig att flyga så förknippar jag det med känslor av förvirring, ångest och sånt.

Jag är en av dem, jag tycker det är så inåt helvete tradigt att flyga så jag super helt mig sonika packad med målet att somna lättare.

Fullt förståeligt. Men tänk så här istället: det var en positiv upplevelse. Nästa gång du stoppar i dig saker och snear på det så vet du ju att du överlever. Och så är det med allt som händer.

En öl + en gammeldansk på flygplatsen är det som gäller

Sjukt sant.. Tack för input, ska ha det i åtanke när jag står inför nya, ofamiliära situationer

Jag är inte typen som behöver alkohol, mediciner eller annat för att stilla resnervositeten. För mig underlättar det om jag har planerat resan hyfsat väl. Så att jag kan ha koll på hur jag tar mig till/från flygplatsen, hur jag tar mig till boendet, hur det går med kollektivtrafik och ha hyfsat koll på vilka linjer och hållplatser som kan bli aktuella för min del. Sådana saker.

Det brukar lösa det mesta. Då är jag höjdrädd också, så jag gillar inte ens att flyga. Dessvärre måste man ofta flyga, speciellt om man ska resa utanför Europa eller vill minska restiderna inom Europa. Så jag kan känna ångest och en viss nervositet inför att flyga, men jag behöver ingen särskild hjälp mot det. Det är värre att komma fram till resmålet och inte veta ett skit.

Men folk är uppenbarligen olika.

Där kan jag hålla med. Fast för mig är det lite av en balans.. Jag gillar, och vill lära mig att gilla ännu mer det spontana i att resa.
Det är lite det som är charmen, att låta saker spela ut sig som de vill.

Så det är bra att vara förberedd med de praktiska bitarna, men med många möjligheter till kreativitet och utforskning imo.