Hysch hysch och stolthet?
Undrar lite ang. reaktionen hos en del brevvänner, fått en känsla av att man inte gärna pratar så mycket om naturkatastrofen och speciellt inte reaktorproblemen. Jag är en person som brukar mottagas som sympatisk osv, och har bara frågat artigt kring händelserna
(i omtanke för att jag verkligen bryr mig) men känner en viss kyla i bemötandet
Kan tillägga att det mest gäller ganska färska kontakter,
den jag känner riktigt väl kan prata mer öppethjärtigt
Har det möjligen med någon slags stolthet utåt att göra?
Gör man bäst i att knipa käft?
Och min goda vän, kanske inte heller vill prata om det men gör pga artighet? Haha osäker jag är vad gäller den östasiatiska mentaliteten, men vill skaffa insikt och förståelse!