det finns tva pensionssystem i japan.
shakainenkin 社会年金 och kokuminnenkin 国民年金. det enklaste sattet att forklara skillnaden ar att saga att de som ar anstallda av ett foretag betalar till shakaininkin-systemet, dar arbetstagare och arbetsgivare betalar 8% av bruttolonen var (jag skall inte sva:ra pa att det var just 8 %), ovriga personer (studenter, arbetslosa, egenforetagare och annat lost folk, bla politiker) betalar in till kokuminnenkin och betalar 15,100 yen i manaden aven om man far rabatt om man betalar for hela aret i borjan av perioden.

som namndes sa behover man betala pensionspremier under 25 ar for att fa nagon pension over huvud taget aven om det finns vissa undantag som gor att man kan betala in extra for att de eventuella ar som man har missat, tex om man bott utomlands.

konguensbojd namner nagot om en tvaarsregel. om man inte har permanent uppehallstillstand, sa kan man begara tillbaka upp till tre ars inbetalningar i samband med att man lamnar japan. det finns dock ett tak for detta som man kan na om man tjanar valdigt bra. mig veterligen sa har man aldrig kunnat ta med sig allt, om man nu har betalat mer an tre ar. tvartom tror jag det tidigare var sa att man inte kunde ta ut nagot alls.

Jag tror du missförstod. Du kan plocka med dig det du jobbat in, under minst sex månader, bara du inte väntar längre än två år efter din definitiva avfärd med att ta ut pengarna.

Nah.. Det finns ett system med tre olika kategorier - Kokumin Nenkin. Det har ersatt det äldre systemet sedan januari 2010.



Dock har de inga restriktioner för att skicka pengarna utomlands ifall du skulle jobba in dina 25 år eller mindre med det nya socialförsäkringsavtalet med regeringen skickar de din andel av det du jobbat in.


Så uppfattade jag också det.

Angående pension så nu senast när jag skaffade mitt utlänningskort så fick jag skriva på ett papper där jag sade att jag inte vill ha någon pension och därmed slipper jag betala in någonting under det här året. Detta får jag sedan upprepa för var år som jag befinner mig i Japan och jag uppfattade inte att det finns någon tidsgräns för detta. Alltså om du inte vill ha någon pension så verkar det inte vara något problem iaf.



Jag skulle inte påstå att hemmafrujobbet är så hemskt bra, tvärtom är det oerhört slitsamt lite beroende på omständigheterna. Ett ideal är det dock även fortfarande, precis som du säger, då det antyder att man har gott om pengar.

Hemmafrun måste vakna före pappan varje morgon för att kunna göra iordning frukost och annat som de i hushållet behöver under dagen. Sedan blir det jobb och slit fram till lunch, då det är dags att laga lunch (alternativt har de en lunchlåda med sig och hemmafrun kanske kan få lite ledig tid för sig själv under lunchen). Sedan blir det mer jobb och slit tills mannen/barnen kommer hem, varpå middag måste lagas och de måste tas om hand om på olika sätt, samt diverse saker som har med dem att göra (typ, mannen säger: min kompis gav oss den här presenten, skriv ett tack-kort och köp någon present till dem! och massa andra sådana praktiska saker)

Jobbet och slitet fortsätter tills mannen däckar inför natten och hemmafrun kanske kan få lite egentid i någon timma nu tills hon däckar själv av trötthet, alternativt har hon fortfarande praktiska sysslor kvar att utföra.

Sammanfattat: Arbetstider är måndag till söndag, från innan mannen vaknar till efter mannen somnar (tex min flickväns mamma: fem till 24). Raster är sporadiska och korta, utspridda, lite här och där under dagen. Mat får man hälla i sig lite snabbt efter att de övriga i familjen har ätit, för när de äter skall man stå i köket.

Hemmafru-jobbet må vara idylliskt i en ung familj utan några barn, men hos medelålders och äldre är det ett oerhört slitsamt jobb (i många fall), vilket är den största anledningen till att så många par skiljer sig när mannen går i pension i Japan.

Hemmafrun är berättigad till hälften av mannens pension läste jag. Så om mannen tjänat bra kan det vara bra för hälsan attslippa slitet och dra med pengarna

http://www.economist.com/node/21526350 The decline of Asian marriage

Tycker denna artikel är intressant i sammanhanget. Vet ej hur väl den stämmer med en verklighet man faktiskt ser på plats i Japan. Den pekar på en utveckling till att fler kvinnor undviker äktenskap för att lätta på de traditionella förpliktelserna med hemmet och istället satsa på en karriär.

Jag beundrar och älskar mycket med Japan. Men männens hårda arbetsliv och kvinnans typiska roll, båda känns lite tragiska och tunga om jag skall tro på bilden jag oftast hör Jämfört med Sverige vill säga. Någon kanske har erfarenhet/åsikt? Det vore intressant att höra

Jodå, det märks i vardagliga livet. Jag vet ett tjugotal mer eller mindre unga (och inte längre så unga) kvinnor som inte har pojkvän, utan istället arbetar eller satsar på att åka utomlands i första hand. Det är lite sorgligt när man tänker på att flera av dem inte kommer skaffa barn i framtiden. Istället kommer några bli kvar i familjehemmet, ta hand om föräldrarna när de blir skrynkliga och sjuka, och sen är det för sent att skaffa egen familj.

Jag dömer dem inte. Det är många gånger det dåliga utbudet på hela, rena, pålitliga och charmiga karlar som är problemet. Faktiskt.

En dum fråga kanske, men stämmer det att alla (många) (öst)asiater är bra på matematik och logik rent allmänt? Man behöver bara göra en simpel googling så får man fram massor av sidor som säger det. I Sverige kan spridningen i skolklasser vara ganska stor med 1-2 genier, 12 normala och några som är sämre på matematik. Handlar det om genetik? Man har också hört att det är mindre genetiska skillnader mellan östasiater än andra människor och därför finns det en mindre variation.

Utan att ha något svar på din fråga om genetiska fördelar så skulle det väl i åtminstone japans fall kunna handla om en mer homogen befolkning där hårda studier är en del av kulturen. Det skulle kunna medverka till att de i jämförelse med t.ex. oss framstår som bättre, inte bara i matte utan samtliga ämnen som värderas högt i deras system.

Något som studier har visat vetenskapligt är att östasiater (främst Japaner) har den högsta IQ:n i världen, näst efter Ashkenazi-judar, som utklassar samtliga andra folkgrupper i både logisk och lingvistiskt intelligens.

Huruvida detta beror på gener eller kultur är dock mycket svårare att svara på och mig veterligen är det inte fastslaget. Troligtvis är det dock en kombination av både och.

Sedan vill jag påpeka att när man säger att östasiater är smarta, så visst, det stämmer rent statisiktiskt att de har ca fyra poäng högre på IQ-test än tex svenskar, men det betyder inte att varenda individ är intelligent. En skillnad på fyra poäng är väldigt liten och det är just ett genomsnitt, vilket innebär att det finns nästan lika mycket idioter i östasien som i övriga världen.

Fast vad jag läst så är variationen mycket mindre för asiater än för till exempel vita. Finns både fördelar och nackdelar. Fler genier men fler idioter. Men du har väl gått gymnasiet där 1 år? Vad fick du för bild av matematiken och logiken på skolan? Högre än Sverige? Mindre som hade problem?


Idioter finns överallt men man har fått bilden av att 95% av östasiater är bra på logiskt tänkande genom media och saker man läser på internet.

Många barn och ungdomar tar extraklasser på juku (kan ej det svenska ordet, men man säger cram school på engelska) där matematik brukar vara ett ämne man gärna läser. Sen finns det klasser där man räknar på kulram av något slag. Soroban heter det visst.

Antar att japanska barn slår svenska ungar med hästlängder i just matematik. Men i geografi suger de något enormt. Jag frågade några 6 till 8-åringar häromdagen om de kunde nämna några städer, vilka som helst. "Osaka! Tokyo! Sapporo!" kom spontant, sen föreslog någon Shikoku -- och Japan. Än värre blev det när jag efterfrågade städer utanför Japan. "Sapporo!", igen... "Tokyo?". Ett halvrätt svar kom till slut: "London olympics!".