Ursprungligen postat av bjornebarn
Jag har själv varit där och studerat i två år, i två olika omgångar. Första gången var via AFS, en utbytesstudentsorganisation, på gymnasienivå, och den andra gången var i samband med mina studier här i Sverige, på universitetsnivå. Jag var själv väldigt asocial när jag åkte dit första gången, och att jag hamnade på en sportinriktad skola (för att uttrycka det snällt), medan jag själv är mer åt det intellektuella hållet, så var det svårt att hålla igång någon vidare relation till folk. Min erfarenhet därifrån är dock att killar i den åldern är svåra att få kontakt med, men tjejerna kommer självmant gå på dig hela tiden. Det var därmed inga större problem att få någon form av socialt umgänge (speciellt i och med att man började skaffa flickvänner). Dessvärre var det dock detta som lade grunden till min japanska, vilket gav mig ett något feminimt sätt att prata på, något som jag ännu lider av.
Vidare, eftersom jag åkte via AFS, så fanns det också några andra utbytesstudenter i samma stad som jag, samt några japanska voluntärer, som jag höll bra kontakt med. Vi var dock noggranna med att bara prata japanska med varandra, i största möjliga mån, Har du möjlighet att åka på ett sådant organiserat sätt skulle jag rekommendera det.
Andra omgången var som sagt på universitetsnivå. Eftersom jag är fysiker var det dessvärre ganska ont om tjejer, men lyckligtvis hade killarna blivit bättre på att prata med en. Där hamnade jag i ett forskningslabb med fem andra, och vi höll ihop väldigt bra. Inga problem med umgände dvs.
Något som finns på såväl gymnasieskolor som universitet är klubbar. Dessa är extremt bra för att skaffa vänner, då man inom skolan samlas med klasskamrater som har samma intressen som en själv. Något liknande hade jag gärna sett i Sverige. Själv var jag med i kalligrafiklubben på gymnasiet och Igo-klubben på universitetet.
Avslutningsvis vill jag rekommendera dig att se det här som en chans att ändra dig själv. Själv var jag extremt asocial här i Sverige, men tack vare mitt första utbytesår i Japan blev jag en helt annan person och är nu mycket mer öppen. Tvinga dig själv att vara mer utåt när du är där, istället för att ta med dig dina gamla vanor. Jag känner en person som under sitt utbytesår i Japan, (med en annan gymnasie-organisation), endast stannade inne hela dagarna, träffade aldrig vänner, gick aldrig ut etc. Hans japanska blev också därefter...
Hikukimori eller vad det nu kallas?