@Domyoji

Vad snackar du om?

Finns oändligt många fulklädda japaner och modeinriktade utlänningar.

På dig låter det som alla japaner har 5000kronors skinnjackor och gyaruo-frillor...

Stillösa människor finns i viss grad överallt, men västerlänningar som åker till andra länder för att knulla är i 99,9% av fallen fult klädda. Jag vågar satsa nästan vad som helst på att det inte finns en enda snyggt klädd invandrad engelskalärare mellan 20-30 i hela Japan.

Vill man se nordeuropeiska människors modegrad i utlandet kan man kolla på svenskarna som köper hus i norra Brasilien eller på spanska solkusten. Där de för övrigt också beter sig som svin och skämmer ut sig.

Just svenskar har en gravt överskattad bild av sig själva. Nästan allt med Sverige som är skapat av människor är fult, från maten till fotbollslandslagets tröjor. Svenskar klankar gärna ned på t.ex zigenare, somalier, baltstatare etc men jag ser faktiskt inte i ärlighetens namn på vilket sätt svenskar är bättre. Jag vet många svenskar som duschar varannan dag t.ex. Sånt är så enormt äckligt.

Undrar vad du har råkat ut för då ditt inlägg så anti svenskt, vad hände i din barndom? Och varför är det äckligt att duscha varje dag? sist jag kollade så var det normalt då man torkar ut huden och håret av att duscha varje dag, fat självklart ska man duscha om man gjort någon fysikt aktivitet men förutom det så...

Svenskar har ett grovt sätt rent allmänt. Amerikaner-light men med värre fyllekultur.

Det finns bara ett litet antal i det här landet jag orkar ha någonting med att göra.

USA har allt Sverige saknar. Tro mig, amerikanerna har ju gjort dokumentärer som visar att Sverige inte är ett sånt jävla sagoland som folk kan tro.

Sen kan man ju vara väldigt positiv och glad svensk också, men det är det ingen som orkar.

Snygga brudar, ja, en del, visserligen, sen är de ju tyvärr väldigt dåliga på att verkligen klä upp sig. 8or är enkelt att finna, 9or mjae, och 10or då? I Sverige hittar du de inte utanför Stureplan. (Beror på hur kräsen du är)

Jag har sett 5 st senaste halvåret kanske som jag varit riktigt jävla, woooooooow på. Flickor klär inte upp sig lika ofta i Sverige, tråkigt... Men missbedömer ju liksom.


Men i Japan, finns ju ett tusental av de i åtminstone varje stor stad. Åk till Sapporo, du kommer svimma. Den staden är bara överdriven.

Hade en lärare från Sapporo. Det intryck jag fick av henne var att staden var mindre traditionell och rätt liberal jämfört med större städer i söder. Har dessutom hört att alla utlänningar inte automatiskt blir tagna för amerikaner där.

Jag tänker nog åka till Sapporo nån dag för att få en annan erfarenhet av Japan än bara det klassiska tokyoturistandet. Jag skiter i om folk säger "var gruffig utlänningsstereotyp och försök inte lära dig något om kulturen" etc. Jag ska prata japanska, ser inte ens någon anledning att åka annars. Jag skulle inte åka dit för att folk skulle kunna träna sin engelska på mig, vill de göra det kan de ju åka till utlandet. Skulle bara använda engelska som komplement i början innan jag fått in det naturliga flytet i japanskan.

Eftersom Sapporobor verkar kunna se skillnad på ryssar, amerikaner, tyskar etc och inte tro att alla är tatuerade "Bill" från UCLA, och för att det verkar vara staden dit många japanska unga söker sig för att leva lite friare samt för att min lärare därifrån var väldigt cool, har jag kommit fram till att det vore en bra plats att börja förstå det japanska samhället utan att möta stenhårt motstånd och en massa rasistiska stereotyper som är skapade av (det som andra tidigare nämnt) slöddret som knullar runt i Roppongi. Utlänningar är inte lika mycket rymdvarelser där känns det som och de flesta vita sluskarna håller sig nog till Tokyo/Osaka etc.

Du får gärna rätta mig om jag har fel, men har länge känt att Sapporo är den stad jag skulle kunna tänka mig att lära känna lite närmare.

Skillnaden mellan en del utlänningar i Sapporo och de i Tokyo känns lite som skillnaden mellan en italienare/spanjor i Sundsvall och en somalier/palestinier i Rinkeby. Iaf hur folk uppfattar dem.

Lustigt att du vet så mycket om engelskalärare, utlänningar och japaner i japan när du aldrig ens varit där



Låter rimligt då du inte verkar ha mycket till social kompetens öht.

Något som ingen gillar oavsätt nationalitet är när någon försöker vara något de inte är.

Om du nu tycker om japaner så mycket, gör dem en tjänst och stanna hemma.

Du verkar vara ett arrogant svin.

Jag har blivit respekterad på de platser jag varit på, för att jag är rätt socialt kompetent i alla fall på ytan. Västerlänningarna/nordeuropéerna/amerikanerna i Japan skiljer sig nog inte överdrivet mycket från de i övriga delarna av världen. Dvs svin.

Du verkar vara en bufflande, skitig, oduschad homofobisk gamer. Säkert hästsvans, skäggstubb, VIP-kort på Games Workshopbutiken och en fil.kand i sovjetisk konservburksfilosofi. Ett riktigt svennedrägg med andra ord.

Vad gäller att "vara någon man inte är". Jag är slank, nätt, snygg och inte särskilt grov. Extremt hygienisk. Klär mig i Balenciaga och italiensk kashmir. Väldigt snyggt, avslappnat, ungdomligt men propert. Jag beter mig värdigt och distanserat. Det är ingen roll jag spelar, det är den jag är och den tänker jag fortsätta vara.

Jag skulle alltså inte tatuera mig och springa runt i khakishorts med blodröd, glänsande tropisk svettbränna som en grobian med timmerarmarna täckta med ljusbrunt hår lika grovt som könshåret på en schimpans.

Skulle vara mig själv, som jag alltid är. Att respektera och förstå kulturen i de länder man besöker är en självklarhet för mig. Jag tycker inte ens om att prata engelska i Tyskland. Har inte ens varit i Frankrike eftersom jag kan noll franska och skulle känna mig lite som apa, precis som om jag åkt till Japan och betett mig som ovan nämnda exempel utan att ens kunna läsa en dagstidning på japanska.

Det första genomsnittsvästerlänningen frågar sig när han besöker ett annat land är "var är bästa ställena att SUUUUPA och TRÄFFA BRUDAAAR!?" *bröööööl*

I Österrike vet jag att folk föraktade amerikaner, svenskar etc. Svenskar har t.o.m varit portade från vissa hotell. Jag däremot blev behandlad som nån slags VIP-Hitler även på de finare ställena. I Österrike trodde folk iofs att jag var italienare, men när jag sade att jag var svensk gjorde det ingen skillnad eftersom första intrycket räknas. Just för att jag har ett mer finkänsligt, artigt och värdigt sätt. Jag respekterar kulturen. Man vinner mycket på att ha lite psykologisk finess.

Ja eftersom kuuki är gay så har du nog helt rätt...

Vad får dig att tro att folk i Japan eller andra länder skulle vara så mycket bättre? Är det den ädle vilden du letar efter, eller?
Res till Japan så får du väl se själv att du inte kommer vara mer välkommen där än vad du är av västerlänningarna. Pretentiösa japanofiler kan de väl aldrig ha fått nog av, eller vad tror du.

Eller varför göra en avstickare till valfri soptipp i Afrika först och ladda batterierna tillsammans med alla schyssta ghettobröderna.

Jag är välkommen i västerlandet, i civiliserade kretsar.

Vet för övrigt inte vad du menar med ädel vilde.

Att jag ser ned på svenskar har inget med Japan att göra. Däremot vet jag att det finns fler civiliserade människor i mellersta och södra Europa än i norden och USA. Har släkt i USA, ingen white-trashsläkt. Har släkt i Europa. Pappas kusin är tysk och professor i klassisk musik. Jag kan en del om människor.

Jag skulle nog snarare försöka hitta en mellanväg mellan pretentiös japanofil och exotisk men sofistikerad utlänning. Det är det bästa sättet att förhålla sig på i alla länder om man vill ha respekt. Förstå kulturen och människorna till viss grad, bete dig värdigt och civiliserat på ett sätt som får din egen kultur att framstå som vettig. Det funkar överallt och skulle göra det även i Japan. Istället för att bröla och prata engelska är det nog bättre att hålla käften när man inte behärskar en social situation till 100%. Det ger också respekt och får folk att se på en med andra ögon.

Jag har använt den metoden många gånger med olika kulturer. Stå lite vid sidan om, iakta, framstå som intelligent men med integritet. Inte som ett nyfiket barn men inte heller som en totalt ointresserad och nonchalant gris. Då får man mer respekt. När man i konversationer eller diskussioner inte förstår nånting säger man "jag är ledsen, jag förstår inte" så allvarligt man kan utan att framställa sig själv som idiot. Man visar sina begränsningar på ett värdigt sätt. Sen väntar man på rätt tillfälle för att visa sina sociala, kulturella och psykologiska kunskaper, istället för att som en sann kulturambassadör/kulturofil bara stövla på och försöka imponera med pinsamma självklarheter.

Det här har för mig funkat med allt från tyskar till iranier till kubaner och kineser. Jag har bemötts väl av samtliga och fått mer respekt än svennegrisar. Jag har öppnat dörrar till mer personliga kontakter och fått insyn i främmande kulturer.

Jag tror helt enkelt inte att en svensk gris som jobbat ett år med skitjobb eller turistat runt i ett främmande land kan lära mig särskilt mycket eftersom kultur i grunden har universiella psykologiska faktorer som är viktigare att behärska. Det är skillnaden mellan förståelse och ytlig kunskap. Jag tror faktiskt inte att japaner är så annorlunda mot resten av världen att en inställning jag framgångsrikt tillämpat på tyskar, iranier, sydeuropéer och kineser skulle misslyckas med japaner.

Tror du Japan är det enda landet där folk är less på utlänningar? Besök Rom och se hur arroganta, riktigt otrevliga en hel del människor är mot nordeuropéer och amerikaner. De snäser av folk i butikerna, vrider på huvudet och tittar knappt när de tar betalt etc. Öppet oförskämda. Jag däremot råkar inte ut för det, för att min filosofi är universiell och går att tillämpa även där. Japan är långt ifrån det enda land där folk tänker "oj, här kommer en idiot bäst att hålla masken" även om japaner sällan är öppet oartiga. Man växlar mellan integritet och ödmjukhet vid behov för att få bäst kontakt med en annan kultur.

Vad snackar ni om? Jag har bott på alla platser från norr till söder i Japan under 6 år. Jag kan allt. Vad är grejjen?