Det är ju drygt 300 miljoner människor vi pratar om så

Det man nog kan säga är att det är lättare att ha en konversation med en amerikan än en svensk. De är mindre rädda för att ströprata med okända. I Sverige så ska man ju mer eller mindre ingå äktenskap om man pratar mer än fem minuter.

Sedan blir man inte dödspolare för att man snackar några minuter, det är förströelse och artighet, inget mer. Jag personligen gillar amerikanens "ytlighet", det är kul att snacka utan att det betyder så mycket.

Jag kan bara svara för Oregon, och där är folk verkligen civiliserade.

Portland - man kan gå ute om natten, jag frågade ett par poliser om hur mycket kriminalitet som fanns, och dom tittade på varandra och sade - "What? Here? Uhm...we had like a...murder 9 months ago, but that's it...really! Other than that, it's the usual drunks & drug addicts, but most people are friendly and just want to go about their business". So, I'm perfectly safe walking around this semi-big city alone? Cops: Oh yeah, absolutely!. Och ja, dom fick rätt.

Även Astoria (en liten hamnbygd/ort) var ultra trevligt. Folk är varma och snälla, och mycket lätta att prata med. Jag blev även erbjuden en plats att sova viss jag inte hittade ett ställe jag kunne hyra, SÅ SNÄLLA ÄR DOM...jag vill gärna se en Norsk/Dansk/Svensk erbjuda det här till en främling, näh...won't happen! Ta det från en 40 åring.

En annan Amerikan, gav mig en samling med olika Dollars (guld och silvermynt från USA) och även några 2 dollar sedlar (bara för att han vet jag samlar på mynt), jag erbjudade att betala for dom, men då blev han stolt och blånekade.

Och dom är inte alls rika, snälla - men MYCKET fattigare än Svensken, dom har inte råd med "Health care" och försäkringar (inte i Portland/Astoria/Seaside/Warrenton etc...där var jag har vistas), men ger gärna av det lilla dom har.

STORA HJÄRTEN kan jag berätta. Återvänder en dag och hoppas på greencard.

Det är ju drygt 300 miljoner människor vi pratar om så

Det man nog kan säga är att det är lättare att ha en konversation med en amerikan än en svensk. De är mindre rädda för att ströprata med okända. I Sverige så ska man ju mer eller mindre ingå äktenskap om man pratar mer än fem minuter.

Sedan blir man inte dödspolare för att man snackar några minuter, det är förströelse och artighet, inget mer. Jag personligen gillar amerikanens "ytlighet", det är kul att snacka utan att det betyder så mycket.

Fick intrycket av att många är ganska frånvarande och inte riktigt bryr sig om vad du säger, en amerikanare började fråga mig om vad jag tyckte om en viss politiker eller något sånt, men det var uppenbart att han inte lyssnade på vad jag sa utan bara väntade på att själv få berätta vad han tyckte. Får det intrycket av amerikanare, de är inte så intresserade av andras erfarenheter, endast vad de själv kan berätta, vilket oftast är ganska ytligt. Mer saker som "We're gonna fuck some bitches, fuck yeah!" istället för att ha en normal konversationer om aningen intellektuella saker.

Ungefär som svenska ungdomar och berusade killar i grupp då? Vi brukar ju överlag låta rätt efterblivna så fort vi fått något innanför västen och i grupp beter vi oss som neanderthalare. Jag var visserligen bara i USA i 2 veckor men hörde inte folk sitta på krogen och prata på det sättet. De jag pratade med både lyssnade och pratade och visade tydligt intresse när jag svarade "Im from Sweden" på frågan var jag kommer ifrån. Jag antar att man måste döma alla var för sig.

Kan bara svara för Kalifornien. Artiga, hjälpsamma och avslappnat trevliga. Mer så i SF än i LA.
De lite otrevliga var asiater i sina små butiker.
En delvis förklaring av artigheten från receptionister, handlare, servitriser mm är att får chefen reda på att du inte är trevlig mot kunderna så får du kicken rakt av. Så hur genuin trevligheten alltid är kan diskuteras.
Dock var 90+% trevliga som inte var i beroendeställning till mig ändå.
Älskar deras (södra US) väder, öppenhet och frispråkighet.
Svårt för dubbelmoralen de har inom t.ex porren och att mycket är fasader. Ta walk of fame t.ex.
Snyggt och glammigt. Ta en sidogata därifrån bara 100m bakom så finns "slum".
Usa med gott om pengar är ett mycket bra land. Usa som fattig nää.

Glöm inte heller att servicemänniskor förväntar sig dricks överallt... Min teori är att mycket av trevligheten grundar sig på just detta.