Fler erfarenheter från Norrlands inland, någon?

Jag upptäcker snabbt att i Stockholm är man fin och vänder genast gaffeln upp och ner för att passa in. Här uppe håller man gaffeln med hela näven och slevar i sig maten med hela armen. Kniven använder man till att skära med och inte som stöd för att kunna spetsa sin matbit med gaffeln som man håller upp och ner med utsträckt pekfinger. Fast i Stockholm vände jag på gaffeln och petade, inte slevade, i mig maten. Helt plötsligt kommer samtalet med min bordsgranne in på ungar, jag har inga så det kapitlet avslutades snabbt för min del. Grannen har dessvärre en skitunge som är 6 år... och han slår 120 meter,utbrister grannen helt plötsligt. VA!? Ja, golf vet du väl, höhö.

Där sitter jag, med mitt sketna knegjobb och lyssnar på samtal där folk skryter om att vara platschefer, försjäljningschefer och alla andra fina tituleringar.

Baalzamoon:



Håller fullständigt med! Förutom Sundsvall och Piteå som är två mycket vackra städer så tycker jag att Norrlandskusten är fullständigt ointressant. Känns helt enkelt inte som Norrland.
Nä, när jag åker upp till Norrland så är det inlandet som gäller och norrlands inland börjar i Sveg enligt mig. Sveg är porten till norrlands inland!
Min favoritdel är annars södra Lappland. Fråga mig inte varför men jag tycker att det är mysigt på något sätt just där, grönt och lummigt och smaka gärna på namn som Dorotea, Vilhelmina, Åsele och Lycksele. Visst låter det trevligt? Mycket vackra kommuner och fan vet om inte Vilhelmina har ett utav sveriges vackraste centrum?

Det är något sagolikt med dessa oändliga och ödsliga skogar. Man kör mil efter mil på en 110-väg i fullständigt obyggd, helt plötsligt dyker civilisationen upp! Man är mitt uppe i ett fungerande samhälle, det är affärer, bensinmackar, människor och torgförsäljning. Det är bilar som dånar ut gammal hårdrock utanför korvkiosker och gamla amerikanare med ännu äldre förare kör Storgatan upp. Man möter vackra kvinnor utan den där hårdheten som de gärna får i storstäderna och man kan stå och prata en stund med någon kassörska utan att de tror att man är full eller någon förrymd mentalfånge (!)

I inlandet så tyngs man inte av samma fördomar som i övriga Sverige. Visst, de dömer folk där också men inte efter samma mall som i t ex Göteborg eller varför inte Uddevalla som är min Hemstad?
Är man bara en trevlig och glad kille så är de trevliga tillbaka, speciellt kvinnorna. Man behöver inte vara rik, man behöver inte ha de senaste modekläderna och man behöver inte vara snygg. Om man får en norrländska att skratta, ja då har man fått en vän helt enkelt och den vänskapen brukar hålla i sig även efter det att spriten och ölen är uppdrucken.
I inlandet så får man helt enkelt vara den man är och så länge man inte "gör sig till" så blir man accepterad och väl bemött.

Det finns bara en negativ sak jag har att säga och det är detta förbannade vurmande för jakt och fiske. Jag är fullständigt ointresserad av sådant men dessvärre så är detta en mycket stor och populär sysselsättning bland karlarna där uppe.
Det gäller alltså att säga ifrån i tid att man inte är intresserad av detta, att man inte tänker följa med på någon jävla fisketur, att man skiter fullkomligt i björn och älgbestånd och att vildmarksliv bara är en plåga, att den förbannade skogen inte talar till dig osv. Tala om att du inte är intresserad av att få bygdens hela population av bromsar och blinningar efter dig, säg att du redan har fått din del av broms- och getingstick i ditt liv, försök få dem att förstå att du inte ser det fina i kråksången med att snubbla runt bland en massa jävla mossa, sten och rötter med ett moln av flugor och myggor över huvudet.
Säg allt detta men gör det på ett snyggt och vänligt sätt! Upplys dem för guds skull inte om att alla som gillar att fiska även gillar att suga kuken på sina fiskebröder och att deras fiskehistorier egentligen bara är förtäckt skryt över deras senaste anala och orala övningar vid foten av något fjäll, vid någon jävla bäck eller fors. Tala inte om att alla jägare egentligen bara vill knulla varandra i röven, att de är naturälskande smygbögar som egentligen skiter i jaktlyckan så länge de får knulla någon ur jaktlaget i röven och blicka ut över någon skog eller fjällmassiv samtidigt som morgonens första solstrålar smeker deras nackar.
Det gjorde jag första gången jag var uppe i Norrland och hade fått mig ett par glas för mycket inne på en pub. Jag lovar, det misstaget gör man bara en gång! Jag menade det som ett skämt men vissa saker skämtar man tydligen inte om däruppe, inte bland vissa karlar i alla fall.
Kvinnorna skrattade så att de grät, det gjorde inte männen, jag lovar...

Lycksele lite för stort? Sveriges minsta stad på 7000 invånare i tätorten. Samhällen i både Norrbotten och Västerbotten pissar på de i invånarsantal (Gällivare, Kalix) som har mer än dubbel deras befolkning. Åk längre norr ut.

Sveriges minsta stad är Marstrand med 1200 invånare.
Lycksele är överhuvudtaget inte en stad.

Kan man tappa sina stadsrättigheter? Lycksele fick ju dessa på -40talet.
För övrigt bor det 8500 personer i Lyckseles tätort.

Själv bor man i en by i norrland utan fjortisar, emos och hipp hoppare
Och det har aldrig bott en utlänning här heller

Heller inte några vänner eller någon av motsatt kön, förutom någon från släkten då.

Norrland är fint - på flaska.

Edit: Å vars dä nu än går så har en alltid Flashback och det där internettet och om en ork så kan en alltid ta o far till ume.