Den 28 april lämnar Patrik Enlund sitt liv i Sverige – för gott. Med en enkel biljett till Bangkok påbörjar han sin världsresa i jakten på ett annat liv.

– Jag vill vakna upp på morgonen och inte veta vad som ska hända, säger han.

http://www.metro.se/nyheter/patrik-26-saljer-allt-och-drar-ska-bara-aga-...


Det är såna här människor jag gillar, riktiga äventyrare skulle ni kunna göra nått liknande?

Aldrig! Visst det är ju nice att resa runt o se nya coola platser, men jag skulle aldrig någonsin vilja flytta från Sverige.

Skulle vara skönt med lite semester men skulle aldrig kunna överge allt bara för att jag är less på mitt jobb.

Måste kännas lite tråkigt att behöva krypa tillbaka till Sverige en dag och börja om på ruta 1, se vännerna börjat skaffa barn, fina jobb och bostad och så står man där själv och allt man äger är ett hajtands-halsband.

Vi har dock alla våra egna prioriteringar.

Förhoppningsvis leder det till att han inser att söka inom sig själv istället för i den yttre världen.

Skall bli intressant att följa hans resa och se hur allt slutar för hans del.

Redan gjort för fyra år sedan. Kommer inte åka tillbaka till Sverige.

Får man fråga varför du gjorde det och vart du reste någonstans då?

Hahaha det var bra skrivet!

Om ämnet: skulle inte kunna tänka mig att göra så, verkar mest skapa problem.

Flyttade till Filippinerna. Jag var ganska trött på kontrollsamhället, skattetrycket och klimatet. Sedan var det ju inte så svårt att se åt vilket håll det barkade med Sverige. Inget jag vill vara med att betala.

en av mina största drömmar är att lämna allt och resa. Definitivt något jag skulle göra, inom en snar framtid hoppas jag

Jag slutade läsa när metro skriver "I framtiden har han en dröm om att öppna ett litet hostel, vart vet han inte än."

Det heter för i helvete var, när man talar om en plats, vart är en destination man SKA/kommer att åka till, ofta i formen av en fråga. HELVETE. Förlåt. Jag blir så arg.

OT: Skön snubbe, det där har jag tänkt på många gånger men aldrig haft en sån budget. Måste nå 25 eller 30-års åldern först.

har själv gjort detta, skönt att slippa "vanliga livet". Reste runt från okt 2013-dec 2014 innan jag behövde skaffa pengar igen, kändes lite tråkigt men har nu bara 2 månader kvar innan jag kan röra mig igen.
Har nu faktist hittat alternativ där jag nu har jobb på nätet och slipper bosätta mig igen. Fasts ett äventyr i sig att bosätta sig där jag är nu i norra Kina.
Far tillbaka till Sverige efter 1,5år en sväng och sedan ut på nytt, nästa stopp Borneo för lite djungel och skit. Är verkligen sånt intressant? Borde jag skicka bilder på mina slitna fötter till metro, eller iofs så skriver de om allt möjlig skit kanske, de skulle väl tycka att det var intressant att jag fått fjun på bröstet.

Ska jag lista vad jag gjort? Finns det en fetish för nomadlistning?

Kan fortsätta med att säga att i princip alla som gör "livets resa" säger de vill bli dykare eller öppna hostel om de tror resan ej ska ta slut. Har själv varit i de tankebanorna, men att öppna ett hostel känns för fängslande och tar upp tid.. kanske när man blir gammal.

Får jag bli arg över att jag inte tycker att herren i fråga är något speciell och har horat ut sig till en tidning som om han vore på väg att upptäcka Indien?