Hade lätt gjort det om jag haft pengar på banken eller ett vettigt jobb på den nya orten.
Inte plocka frukt, passa snorungar eller diska ölglas.

Kommer sikta på att iaf jobba under våren sommaren och dra höst/vinter.

Har kommit till den punkten och insett att Sverige tar kål på en psykiskt och fysiskt under vinterhalvåret.
Funkade när man var liten skit men i vuxen ålder går det inte längre att leva i ständig mörker med 3 veckors sommar...... om man har tur.

Haha, jag blev också mycket upprörd över denna oerhörda skymf mot det svenska språket.

På ämnet är Graham Hughes någon att kolla upp för den som söker personer med erfarenhet, se exempelvis denna video på tips på hur man kan resa världen över utan en särskilt stor budget:

How To Travel The World On The Cheap

Riktiga äventyrare? Han är dubbelmoralens fluga som är såld på att gräset är grönare...

Han vill inte jobba 7-16 men ändå öppna ett hostel. Han är nog inte så berest. Folk förstår inte hur bra Sverige är som land att bo i.

Han är tillbaka i Sverige när slantarna är slut. Har vänner som gör sånna resor när dom knegat ett tag, så egentligen är det bara komiskt att han fick en nyhetsartikel. Nyhetstorka?

Härligt, riktigt kul för honom.
Tänkte själv göra liknande med en nära vän om 2 år, åka iväg på obestämd tidsgräns utan planer. Kommer man hem i framtiden så gör man, men skulle verkligen inte bli ledsen om jag aldrig någonsin fick återse Sverige.

Önskar att jag hade det modet. velat göra det flera gånger. Men är för rutinbunden och planeringsfreak för att låta ngt sådant hända

Det svåraste är att bryta rutinen, men sen när man väl brutit den flyger man frammåt som en fjäder.
Jag hade själv många jobbiga väggar i vägen:
Bra jobb med många lockelser om löneök och nya arbetsuppgifter
Mycket pengar och prylar
Övreklasslivsstil

Fick banka huvudet i väggen ett par gånger och säga att pengarna och prylarna inte var så viktiga, men det var svårt iaf. Grät nästan en skvätt när jag sålde mina tv-spel och skateboard.
Nu när jag tänker tillbaka skrattar jag åt mig själv. Prylarna känns helt obetydliga och jobbet, ja där känner jag att kedjorna släppte. Många insikter flög i ansiktet och gör det än, och glädjen bara fortsätter.

Är fortfarande lite prylkåt, men man behöver inte bli helt ponchohippie heller! Kamera, gitarr, dator, kläder och ryggsäck är mina ägodelar. Och jag tycker fortfarande att jag har för mycket grejor. Fast har man all tid i världen kan det vara bra att ha med sig någon hobby.

Den roligaste insikten var att upptäcka hur lite pengar man kan spendera om man hittar rätt. Har många tillfällen klarat mig på ett par tusenlappar i månaden, och då har jag ändå bott på de dära lyxiga paradisöarna som man alltid drömt om...
fast istället för AC och kypare njuter jag mer av hydda och delat kök.
När insikten om att lyx var mer obehaglig än simpelt levende kändes det ungefär som en frälsning. Speciellt eftersom jag var väldigt inne på att alltid bo på finaste hotellen på korta semestrarna utomlands, en vecka kunde då kosta lika mycket som 3 månader som jag lever nu.
Tänk vad många månader frihet man slösat!

Inspirerande! Och du har säkert rätt i många avseenden! Men jag tycker ändå att det kostar en del att resa, själva resandet. Till flygplatser, flygbiljetter, maten där osv osv. Alltså så fort man kommer utanför sin "kontrollsfär" så rullar pengarna. Visst om man hittar "sin" by där man kan vara men blir det inte tråkigt i längden?

Jag har funderat mkt och funderar givetvis en hel del på en resa men jag "landar" nästan alltid i slutsatsen att 4 veckor borta är MAX för mig.

Halva tråden raderad på grund av trams. Samt lite varningar.

/Mod

Det beror ju förståss var och hur man reser, men för mig är enbart första flyget dyrt. Sen ligger de mellan 200-1000kr land till land. Men går det att ta sig över på andra och billigare sätt gör man det.
Blir man uttråkad av sin paradisby åker man bara till nästa

Är maten för dyr: laga själv eller i grupp på hostel
Är resandet för dyrt: lifta, åk buss istället för tåg/flyg
Är hotel/hostel för dyrt: couchsurfing, tälta

Finns lösning till allt

Håller med dig. Det han gör har många andra gjort innan honom men han verkar tro att han gör något speciellt. Han är tillbaka i Sverige om ett par år.

Visst är det så! Man får erbjuda något speciellt istället, t.ex. "jag ska åka till Myanmar och rädda alla" eller "jag ska till Indonesien och utveckla en lösning för att rädda naturen".
Jag kontaktade en diabetestidning för ett tag sedan, och ville dela med mig av historier så andra diabetiker kan dra nytta av hur man skall lyckas resa utanför skyddsramen och klara sig, men tror inte ens de nappade på idéen.
Jag borde sagt att jag kanske vill bygga en hydda på en strand, eller att jag kanske får för mig att bosätta mig på ett risfält.

Jag kommer också vad det lider.......