Oslo

Hela Norge är ju väldigt deprimerande. Ett skitland helt enkelt!

Jag var utbytesstudent i Jackson Hole, Wyoming i USA i ett år. Inget fel med det stället, men i.o.m. att jag bodde i Wyoming tänkte jag att jag skulle se mig om i resten av staten. Fyfan vad tragiskt det var, det mesta var små samhällen med mindre än 5000 invånare, de flesta bodde i husvagnar osv. gick skabbiga gamla hundar på gatorna överallt och människorna såg allmänt inavlade och nerknarkade ut. Även huvudstaden Casper med 50 000 invånare var så. Man trodde den skulle vara lite bättre då den trots allt var ganska stor, men icke, lika tragisk den. Bara att den var större då. Casper är förövrigt de stad med det högsta självmordsantalet i hela USA. Wyomings huvudinkomster är typ olja och gruvindustrier.

Newcastle - England!

Vilket är det mest tragiska resmål som ni besökt? Då menar jag inte ställen som Ibiza eller Sunny Beach, utan såna ställen som verkligen lämnat ett bestående intryck av misär och hopplöshet. Inga arbetsresor, i så fall skulle det bli för lätt :|

Nu är jag inte sådär jätteberest, men då jag var på kryssning runt Svalbard så gjorde fartyget ett stopp i det ryska gruvsamhället Barentsburg, där skulle jag inte vilja bo...

Börjar med att vi (en stor grupp turister från div. västeuropeiska länder) börjar den mödosamma vandringen längs en evighetstrappa upp mot "centrum" från hamnen tillsammans med våra guider, två ryska kvinnor i 40-årsåldern med halvdana engelskakunskaper och för mycket smink (precis som vanligt alltså. När man kommer in i byn, slås man av hur risigt allt är, ingen har brytt sig om att se efter husen, som alla är ritade av något snille i den sovjetiska byråkratin, sen systemet föll ihop. En av de första byggnaderna vi passerar är "lunchrestaurangen". Utanför entrén står ett gäng gruvarbetare och röker, tjocka, orakade och smutsiga, dessa är tydligen lediga från kneget. Nu får vi av våra guider veta att alla invånarna är anställda av gruvbolaget, personalen på muséet, puben, lunchrestaurangen etc etc, alla är de anställda av gruvbolaget. Ser förövrigt knappt några andra människor än de lediga arbetarna och diverse kvinnor som arbetar med servicen, gatorna ekar tomma och stället påminner starkt om kolonin i Aliens...

Orkar inte fortsätta längre, men kan sammanfatta med att arkitekturen, folktomheten och den nedgångna infrastrukturen gjorde att stället skrek "hopplöshet" och gjorde ett otroligt starkt intryck på mig. Extra tragiskt blev det då en av de norska guiderna berättade om hur det en gång varit och hur norrmännen i Longyearbyen tidigare brukade åka till Barentsburg för att utnyttja all den infrastruktur som ryssarna hade byggt upp, men som norrmännen saknade, bl a åkte skolan dit då de skulle ha simundervisning.

Kort info: http://en.wikipedia.org/wiki/Barentsburg
Nägra bilder: http://www.galenfrysinger.com/barentsburg.htm

Kom nu med egna roliga (?) historier från tragiska ställen.

Bukarest var en riktigt läskig upplevelse. Var där 1995 och då var det verkligen ingen höjdare, tvivlar starkt på att det är bättre idag. På stationen dröp det runt riktigt läskiga typer och på stan var man mer eller mindre livrädd för poliser och gatubarn, ibland samtidigt. Skulle växla pengar på närmsta internationella hotell, men det som fanns på turistkartan visade sig vara utbränt med kulhål i väggarna. Sedan rullade det bara på med besvikelse på besvikelse, drog en lättnadens suck när vi kom därifrån.

Har ett svagt minne av att jag lovade mig själv att aldrig åka tillbaka, ett löfte jag nog kommer att hålla.

Hahah, jag var där i somras (i 4veckor ungefär) och kan säga att det har förändrats MYCKET sen -96 iaf. Stora stora förändringar i Bukarest i jämförelse med 1996 då jag var där (fyfan vilken smutsig stad det var då.. men det suger ju fortfarande. Det är fortfarande en ful stad! Det har blivit mkt mer modernt, med massa shopping malls (märkeskläder, tonvis av affärer), nya hippa ställen, klubbar, fina bilar överallt, fina brudar osv.