Deprimerande, well.. Gränsen mellan Burma och Thailand är inte så jävla trevlig. Massor med hemlösa barn, tiggare och jobbiga stackars försäljare. Men det har sin charm, någonstans. Han inte se så mycket av Burma tyvär men det verkar vara missär.

Tyskland kan vara väldigt deprimerande, där ser det så enormt grått och dött ut. Delar av Berlin är enormt tråkiga!

RIGA - LETTLAND !!! ÄCKLIGT!!:thumbsdow

Nairobi, elller Nairobbery som det också kallas, var fan inte muntert. Vi fick endast gå ur bussen på vissa platser eftersom kriminaliteten är så sinnessjukt hög. Ett litet finanscentrum omringat av århundradets jävla kåkstad. Då och då schvissade en gammal britt i en jagga förbi, på väg mot villan i sitt gated community. Fast Nairobi var inte resmålet, egentligen, vi var bara där i ett dygn. Det räckte.

Danmark, för i helvete äckligt!
ALLA röker, är fulla USCH

Själva tanken på Danmark gör mig spyfärdig!

Neubrandenburg, DDR, 1987 var en deprimerande upplevelse, liksom Paldiski, Estland 1993.

Håller med. Danmark och danskar är i sig jävligt äckligt.

Kan meddela att Paldiski va lika illa 9 år senare.

Sydney. Fy fan så tråkig stad. Som London, men utan något som helst att se eller göra, förutom att bada. Var där ett längre tag och alla i stan som jag snackade med höll med om att den var förbannat tråkig. Blev nästan avis på en gubbe som fick en infarkt och dog på gatan när jag var där. Sen finns det en massa folk som aldrig skulle våga erkänna att de kastat bort en massa pengar på att resa så långt så de vägrar erkänna vilken håla det är. Ska man till Australien så ska man till Cairns eller Broome.

Lima, Peru. Ser ut som om ryssarna har byggt staden, inget uteliv och jävulsk misär.

Alla städer på kinesiska landsbygden är förbannat deprimerande. I alla fall alla de utan historiskt värde.

Bristol och Sheffield i England. Fula industristäder, med ful befolkning. Bristol trodde man skulle vara coolt, med tanke på musiken som kom därifrån på 90-talet, men icke.

Osaka, japan. Ser ut som Gotham City, fast på ett creepy sätt. Nästan bara svarta skyskrapor vilket får hela centrum att se dunkelt ut.

Kairo. Men mest på grund av alla jobbiga försäljare på gatorna och all militär och alla metalldetektorer. Man blev nästan strålningssjuk. Dit åker jag absolut aldrig igen. Se pyramiderna och åk därifrån bums!

Gällivare. Skulle kunna vara vackert, men är tyvärr så nergånget, vilket gör det så mycket mer deprimerande. Hela Västerbottens inland är även det tragiskt. Så mycket övergivna hus och deprimerade människor.

Jag har aldrig varit i Kaliningrad, men folk som varit där säger att den staden suger livet ur en på ett märkligt sätt.

Öst-tyskland ser sunkigt ut. Var där med skolan i någon föredetta koncentrationsläger-stad. Allting var grått och halvdant. Antagligen ännu värre om man åker mer öster ut (detta var bara några mil från Berlin).
Det man ser i Lilja 4-Ever är ritkigt deprimerande. ser ut så som någon beskrev som varit i någon moskva-förort.
Tänk hur jäkla många miljoner människor som lever i total misär. Det är inte särskilt långt bort heller. 50 mil åt öster så är man där.

edit:
Orterna en bit upp i sverige, typ i dalsland... där kan det vara deprimerande. Inte fattigdom utan att det är rättså nerslitet och tråkigt. Mellerud t.ex.

Mariehamn!Fy fan säger jag bara sänk skiten eller låt Judarna och Kurderna slåss om de..

Låter som Göteborg. Är född o uppväxt här men hatar det av hela mitt hjärta.

Ibland när jag besöker en plats tänker jag: "Hit kommer jag aldrig att återvända!". Den gång då den känslan var som starkast var i Cadiz (Spanien) i jan-01. Blåsigt, regnigt och allmänt jävligt. Är kanske bättre på sommaren, men jag kommer aldrig åka dit igen.

Annars Tarlac City, Filippinerna. Mer deprimerande syn får man leta efter. Min fem dagar långa vistelse i Mandaue City, Filippinerna, var heller ingen höjdare. Bara slitna kontorsbyggnader, industrier (bl.a. San Miguel Brewery) och bilvaruhus. Och så bodde på jag på ett katolskt pensionat som inte tillät tjejer på rummet...