Jag är visserligen väldigt deprimerad men jag har länge om inte hela mitt liv tyckt att det här samhället vi lever i är skit.
Allt känns fejk, människor blir sina jobb, så mycket fasad, folk dör själsligt när dom är mellan 20-35 nångång. Och allt handlar bara om att offra sig själv för kollektivet och som om det inte vore illa nog så är det egentligen mest till dom som är bäst på att manipulera.

Jag klarar inte jobb för det gör mig så fruktansvärt deprimerad. Att göra samma (eller åtminstone åt samma håll) hela dagarna känns så deprimerande så att man hellre dör.
Jag har funderat mycket på självmord och det sorgligaste är att jag kan må ganska bra om inte mer när jag är arbetslös.
Jag känner att det fortfarande finns hopp om mig fast det börjar slockna allt mer.

Jag har inte mkt pengar sparade, inte alls mycket, men dom hade räckt till en enkelbiljett till vilket land som helst iaf.
Jag känner att jag om jag inte lyckas bli sjukskriven en längre tid bör ge upp Sverige. Iaf ett bra tag. Jag måste söka mig till något eget. Någonstans där man kan finna inre frid. Jag vill bort från det ordinarie samhället. Funderat lite på buddistiskt kloster men till saken hör att jag kanske hade valt det av fel anledningar då jag snarare flyr från något än att faktiskt vilja det fullt ut. Det känns som det är fel då, eller?

Det är egentligen mer själva livsstilen som lockar mer än det andliga som sådana. Jag vill känna att det jag gör har ett syfte för mig själv och för själva dagen. Inte i första hand för att säkra nån politikers lyxliv även efter pensionen eller att nån chef som hade turen att ha ett intresse som också var ekonomiskt gångbart ska ha råd att köpa en till segelbåt om ett par år.

Det materialistiska börjar allt mer få mig att få kvävningskänslor, folk köper så fruktansvärt mycket skit och lägger så fruktansvärt mycket av sin korta tid på denna planeten för att ha råd med det. Det är tragiskt som bara helvete.
Mina prylar begränsar mig. Jag vill sälja nästan allt jag har och lämna resten hos nån släkting och sedan börja om med nått helt nytt.

Men vad finns egentligen för alternativ om man vill slippa allt vad produceringshets och bara bidra med mat för dagen i princip?
Det bör vara varmt, för det här klimatet vi har här är hemskt.

Jag är tacksam för alla tips jag kan få.
Vill tro att det finns något ställe på denna jord där jag skulle kunna slappna av och finna en mening med livet.

Och om nån känner sig sårad och tänker skriva att jag bör flytta till Somalia så gör helst inte det. Det är både förutsägbart och dumt. Bara för man tycker att det här samhället är deprimerande behöver inte det betyda att man vill leva i ett annat ännu värre samhälle.
Vi måste börja inse att vi kan bättre för om vi bara ska jämföra oss med det sämsta kommer vi ingen vart.

Jag vet inte varför du tror det skulle bli bättre någon annanstans. Du kunde starta ett företag och jobba med någonting du gillar i din egen takt när du känner för det. Inre frid finner du när du förstår verkligheten det kan du göra lika bra här som någon annanstans.

Vad skulle du göra ifall du kunde förverkliga dina vildaste drömmar?

Buddism är inte att rekommendera i din sits tror jag. De har nämligen nästan alltid en del statuskoll på varför man söker sig till dem och de vet om av tidigare sökande att många flyr från något till dem.

Du kan ju börja med att bli lite grym; sätt igång och få ditt kapital att växa. Hur fan du nu gör spelar kanske mindre roll men med mer pengar; du kan göra mer skit dvs. dra flera vansinnesresor än bara en. Det finns nämligen nog inte enbart ett svar på din fråga. Och självmord är inte ett av dem. Du måste ju hålla med om att utmaningen med att skaffa mer cash > dra fler resor om det nu är det du är inne på beats the death.

Tänk efter vilket moment du haft i ditt liv som gjort dig som mest lycklig. En låt? En resa? En brud? Your choice. Piratebay? Sen har du ett gött minne och kanske försöka repetera det.

Sen hur shitty det än blir så finns det nån fucker där ute som har det värre. Thats for sure.

Pröva workaway?

Har haft liknande tankar som dig rätt länge. De flesta jobb är så fruktansvärt tråkiga. Har haft ett ganska hyfsat och kreativt jobb, men även då kände jag att man inte riktigt lever varje dag i Sverige som man kan göra utomlands. Gå ner och ta ett glas vin på stranden efter jobbet, surfa, dyka osv..
Funderat på att köpa en liten husbil och glida omkring i, såg en kille som jobbade som fotograf och levde så.. han hade en surfingbräda på taket och ett släpp med en kross där bak.
Eller köpa mark i typ Panama och odla grönsaker/fiska, måla tavlor, göra musik och typ försöka få in lite pengar via något nätjobb, youtube-videos och liknande. Gäller bara att våga.. sedan hade det varit trevligt att hitta någon tjej med liknande funderingar.

Kaenner igen mycket av det du skriver. Har sjaelv funderat pa sjaelvmord de senaste aren. Politiker och idioter som man omringas av varje dag gor att man vill bli fri fran dom.
Varje vinter sticker jag ivag till varma laender, Vietnam, Kambodja och Thailand har jag dock trottnat pa eftersom jag acklas av folket daer. Kommer aldrig besoka de laenderna igen.
I skrivande stund befinner jag mig i Mexiko, jag har varit haer sedan 10 december och far hem till Sverige 1 mars. Hittade en billig resa till Jamaica den 4 mars och kommer att fly undan 2 veckor till.
Jag har inga hoga utgifter och min manadslon brukar ligga mellan 25-30.000 sa jag kan enkelt klara mig med 4 manaders semester och 8 manaders jobb. Mitt arbete aer raett ok, trivs med att jobba utomhus April-Nov.

Jag finner ofta att graeset inte aer gronare pa andra sidan. Naer jag reser runt i Syd och centralamerika sa ser jag hur fattigt maenniskor lever. Kriminalitet, korruptionen bland politiker, vi lever i en riktigt rutten jaevla vaerld. Ibland onskar jag att jag kunde slaeppa los ett virus som tog dod pa manskligheten, precis som i filmen Army of 12 monkeys. Jag letar mest efter kickar i livet nu, jag hyrde dykutrustning i Belize och simmade bland revhajar som sag ut att vara mellan 2-3 meter. Det gav mig en "wow" upplevelse. Jag kan inte minnas naer jag kaende sa senast. Kanske naer jag kastade mig ut i havet fran en 20 meter hog klippa i Spanien i borjan pa 2000 talet?

Just nu har jag det ganska bra, bor hemma hos en 43 arig vacker Mexikanska med fin kropp. Vi knullar minst tva ganger dagligen men snart blir det ju slut pa det roliga.

Mitt tips aer att du hittar nagot som inbringar pengar, lid ett par manader sen far du ut i vaerlden och saetter igang ditt aventyr. Lycka till.

Vad jobbar du med där du kan ta 4 månaders semester och sedan vara säker på att du har jobbet kvar när du kommer hem?

Hör ibland om sådana som jobbar halva året och är lediga andra halvan. Vore skönt om man kände någon på en arbetsplats där man kunde göra så och känna sig säker på att jobbet finns kvar när man kommer hem.

Radioloksoperator. Det aer brist pa oss i manga delar av landet. Jag brukar alltid skriva ett 12 manader langt timanstallningsavtal, jag bestammer sjalv nar jag vill jobba. Under sommarmanaderna hander det att jag jobbar olagligt manga timmar. Har jobbat sa har sedan 2007, funkar bra.

Det går inte att fly från sig själv, glöm inte detta om ni tror att ni kommer må bättre någon annanstans. Innan jag tog steget att flytta utomlands såg jag till att må bra psykiskt innan jag drog iväg. Ni skulle bara veta hur många självmord det sker utomlands av deprimerade personer som försökt fly sig själva. Verkligheten kommer alltid ikapp hur långt bort eller var ni än åker.

Om jag skulle ge ett tips på ställen så norra Indien uppe i bergen långt från all civilisation, bara en tanke jag fick. Har aldrig varit där själv men har vänner som varit där.

Kan säkert stämma för en del personer. Nu är inte jag deprimerad som ts.. men du måste väl hålla med om att miljön har stor betydelse för hur man mår, vad man kan göra på sin fritid. Sedan har Sverige blivit betydligt värre de senaste 10 åren med vår psykiskt störda regering och media. Finns många länder som är ännu värre med korruption och kriminalitet. Men just det här med att det är väldigt mörkt och kallt här stora delar av året är svårt att komma runt.

Ja miljön och framförallt klimatet har en stor betydelse för mig, det var en stor anledning till att jag förflyttat mig till Sydostasien, Filippinerna. Jag kräver mycket solljus både för kropp och själ så visst har du rätt. Sen får man inte glömma att det blir en vardag även här som man får handskas med, ungefär lika vardagsproblem som i Sverige.

Funkar inte i längden att sitta i baren vareviga dag även om en del gör goda försök och ser en efter en som blir sjuka på ett eller annat vis och för den delen en del som inte överlever tyvärr. Folk blir lätt lata i ett land som detta och det gäller nog de flesta länder häromkring. Så det finns en del att tänka på men har man ett sunt tänkande och mår bra psykiskt så absolut dra iväg om ni kan. Här finns korruption men inte värre än man kan leva med det, bara man är beredd på det och andra saker man får göra avkall på. Som belöning kan man bo på ett ställe där det är tropiskt klimat och där folk inte är rädda för att säga vad de tycker och tänker om folk(slag) de inte gillar.