Jag kallar mitt beteende för att smygresa. Det är det inte egentligen inte frågan om, men ordet får duga.

Förr om åren hade jag ett jobb där jag tvingades resa mycket, framförallt inom Europa, men även några resor till USA och ett par till Asien blev det. Jag klagade ofta högljutt över resandet till min fru som på den tiden var min flickvän. Jag var trött på resandet så jag bytte tjänst där jag har uppdrag vilket innebär i stort sett noll utlandsresor.
För några år sen började jag känna mig rastlös, jag ville resa. Men jag ville resa privat. Och jag ville resa SJÄLV. Utan fru och barn. Jag ville resa och slappa på resmålet. Dricka öl på hotellrummet, se på film, gå ut och promenera, kanske gå på strippklubb, gå på museum, sitta på hotellbalkongen med en GT och kolla på solnedgången osv osv.

Jag surfade rätt mycket på resesajter, kollade mycket flyg -och hotellpriser och så. Mitt smygresande började med en kort resa till Oslo. Jag sa att jag skulle dit 3 dagar på jobb. Min fru har noll-koll på mitt jobb, vi har inga gemensamma bekanta som jag jobbar med. Jaha, sa hon bara.
Till saken hör att jag har ett fritt jobb som tillåter distansarbete så jag behöver nödvändigtvis inte ta ledigt.
Sen har detta bara eskalerat. Jag har smygrest på "jobb" till Riga, Prag, Gdansk, Malaga, Alicante, Zurich, London 2 ggr och den värsta smygresan av alla tog mig till New York. Jag ville bo på TWA-hotellet på JFK så jag hade 3 mycket sköna dagar där.

Jag har bara varit nära att åka fast en gång. Det var dagen innan resan till New York. Jag hade i smyg tagit en veckas semester. Kvällen innan flighten skulle gå var vi och handlade på Ica Maxi. Och då kommer min chef fram och hälsar. Han presenterar sig för min fru som han inte träffat innan och när hon hör hans namn förstår hon att detta är min chef som jag berättat om.
Vi dö-pratar lite om hur mycket folk det är ute och handlar, jag blir nervös att han ska säga nåt om min semester. Och det gör han : Ni får ha en jätteskön semester, säger han innan vi skiljs åt.
"Hahaha ahh precis, semester", skrattar jag. Han tittar konstigt på mig.
Efteråt frågar min fru vad han menade. Jag sa att det är ett internskämt. Vi kallar dom där New York-resorna för semester inom bolaget säger jag, för att det oftast blir så lite gjort.
Men vadå "ni" frågar min fru. Du skulle ju åka själv. säger hon.
Men då säger jag att Åke ska med men att jag glömt att säga det. Åke är min imaginära kollega. Det finns ingen Åke, men jag har berättat om Åke i flera år så jag tror snart att han finns. Ibland skyller jag saker på honom.

Så nu undrar jag : Är det nån mer som brukar smygresa? I så fall var? Och hur mörkar ni era resor?

Jag kallar mitt beteende för att smygresa. Det är det inte egentligen inte frågan om, men ordet får duga.

Förr om åren hade jag ett jobb där jag tvingades resa mycket, framförallt inom Europa, men även några resor till USA och ett par till Asien blev det. Jag klagade ofta högljutt över resandet till min fru som på den tiden var min flickvän. Jag var trött på resandet så jag bytte tjänst där jag har uppdrag vilket innebär i stort sett noll utlandsresor.
För några år sen började jag känna mig rastlös, jag ville resa. Men jag ville resa privat. Och jag ville resa SJÄLV. Utan fru och barn. Jag ville resa och slappa på resmålet. Dricka öl på hotellrummet, se på film, gå ut och promenera, kanske gå på strippklubb, gå på museum, sitta på hotellbalkongen med en GT och kolla på solnedgången osv osv.

Jag surfade rätt mycket på resesajter, kollade mycket flyg -och hotellpriser och så. Mitt smygresande började med en kort resa till Oslo. Jag sa att jag skulle dit 3 dagar på jobb. Min fru har noll-koll på mitt jobb, vi har inga gemensamma bekanta som jag jobbar med. Jaha, sa hon bara.
Till saken hör att jag har ett fritt jobb som tillåter distansarbete så jag behöver nödvändigtvis inte ta ledigt.
Sen har detta bara eskalerat. Jag har smygrest på "jobb" till Riga, Prag, Gdansk, Malaga, Alicante, Zurich, London 2 ggr och den värsta smygresan av alla tog mig till New York. Jag ville bo på TWA-hotellet på JFK så jag hade 3 mycket sköna dagar där.

Jag har bara varit nära att åka fast en gång. Det var dagen innan resan till New York. Jag hade i smyg tagit en veckas semester. Kvällen innan flighten skulle gå var vi och handlade på Ica Maxi. Och då kommer min chef fram och hälsar. Han presenterar sig för min fru som han inte träffat innan och när hon hör hans namn förstår hon att detta är min chef som jag berättat om.
Vi dö-pratar lite om hur mycket folk det är ute och handlar, jag blir nervös att han ska säga nåt om min semester. Och det gör han : Ni får ha en jätteskön semester, säger han innan vi skiljs åt.
"Hahaha ahh precis, semester", skrattar jag. Han tittar konstigt på mig.
Efteråt frågar min fru vad han menade. Jag sa att det är ett internskämt. Vi kallar dom där New York-resorna för semester inom bolaget säger jag, för att det oftast blir så lite gjort.
Men vadå "ni" frågar min fru. Du skulle ju åka själv. säger hon.
Men då säger jag att Åke ska med men att jag glömt att säga det. Åke är min imaginära kollega. Det finns ingen Åke, men jag har berättat om Åke i flera år så jag tror snart att han finns. Ibland skyller jag saker på honom.

Så nu undrar jag : Är det nån mer som brukar smygresa? I så fall var? Och hur mörkar ni era resor?

Jag kallar mitt beteende för att smygresa. Det är det inte egentligen inte frågan om, men ordet får duga.

Förr om åren hade jag ett jobb där jag tvingades resa mycket, framförallt inom Europa, men även några resor till USA och ett par till Asien blev det. Jag klagade ofta högljutt över resandet till min fru som på den tiden var min flickvän. Jag var trött på resandet så jag bytte tjänst där jag har uppdrag vilket innebär i stort sett noll utlandsresor.
För några år sen började jag känna mig rastlös, jag ville resa. Men jag ville resa privat. Och jag ville resa SJÄLV. Utan fru och barn. Jag ville resa och slappa på resmålet. Dricka öl på hotellrummet, se på film, gå ut och promenera, kanske gå på strippklubb, gå på museum, sitta på hotellbalkongen med en GT och kolla på solnedgången osv osv.

Jag surfade rätt mycket på resesajter, kollade mycket flyg -och hotellpriser och så. Mitt smygresande började med en kort resa till Oslo. Jag sa att jag skulle dit 3 dagar på jobb. Min fru har noll-koll på mitt jobb, vi har inga gemensamma bekanta som jag jobbar med. Jaha, sa hon bara.
Till saken hör att jag har ett fritt jobb som tillåter distansarbete så jag behöver nödvändigtvis inte ta ledigt.
Sen har detta bara eskalerat. Jag har smygrest på "jobb" till Riga, Prag, Gdansk, Malaga, Alicante, Zurich, London 2 ggr och den värsta smygresan av alla tog mig till New York. Jag ville bo på TWA-hotellet på JFK så jag hade 3 mycket sköna dagar där.

Jag har bara varit nära att åka fast en gång. Det var dagen innan resan till New York. Jag hade i smyg tagit en veckas semester. Kvällen innan flighten skulle gå var vi och handlade på Ica Maxi. Och då kommer min chef fram och hälsar. Han presenterar sig för min fru som han inte träffat innan och när hon hör hans namn förstår hon att detta är min chef som jag berättat om.
Vi dö-pratar lite om hur mycket folk det är ute och handlar, jag blir nervös att han ska säga nåt om min semester. Och det gör han : Ni får ha en jätteskön semester, säger han innan vi skiljs åt.
"Hahaha ahh precis, semester", skrattar jag. Han tittar konstigt på mig.
Efteråt frågar min fru vad han menade. Jag sa att det är ett internskämt. Vi kallar dom där New York-resorna för semester inom bolaget säger jag, för att det oftast blir så lite gjort.
Men vadå "ni" frågar min fru. Du skulle ju åka själv. säger hon.
Men då säger jag att Åke ska med men att jag glömt att säga det. Åke är min imaginära kollega. Det finns ingen Åke, men jag har berättat om Åke i flera år så jag tror snart att han finns. Ibland skyller jag saker på honom.

Så nu undrar jag : Är det nån mer som brukar smygresa? I så fall var? Och hur mörkar ni era resor?

Jag kallar mitt beteende för att smygresa. Det är det inte egentligen inte frågan om, men ordet får duga.

Förr om åren hade jag ett jobb där jag tvingades resa mycket, framförallt inom Europa, men även några resor till USA och ett par till Asien blev det. Jag klagade ofta högljutt över resandet till min fru som på den tiden var min flickvän. Jag var trött på resandet så jag bytte tjänst där jag har uppdrag vilket innebär i stort sett noll utlandsresor.
För några år sen började jag känna mig rastlös, jag ville resa. Men jag ville resa privat. Och jag ville resa SJÄLV. Utan fru och barn. Jag ville resa och slappa på resmålet. Dricka öl på hotellrummet, se på film, gå ut och promenera, kanske gå på strippklubb, gå på museum, sitta på hotellbalkongen med en GT och kolla på solnedgången osv osv.

Jag surfade rätt mycket på resesajter, kollade mycket flyg -och hotellpriser och så. Mitt smygresande började med en kort resa till Oslo. Jag sa att jag skulle dit 3 dagar på jobb. Min fru har noll-koll på mitt jobb, vi har inga gemensamma bekanta som jag jobbar med. Jaha, sa hon bara.
Till saken hör att jag har ett fritt jobb som tillåter distansarbete så jag behöver nödvändigtvis inte ta ledigt.
Sen har detta bara eskalerat. Jag har smygrest på "jobb" till Riga, Prag, Gdansk, Malaga, Alicante, Zurich, London 2 ggr och den värsta smygresan av alla tog mig till New York. Jag ville bo på TWA-hotellet på JFK så jag hade 3 mycket sköna dagar där.

Jag har bara varit nära att åka fast en gång. Det var dagen innan resan till New York. Jag hade i smyg tagit en veckas semester. Kvällen innan flighten skulle gå var vi och handlade på Ica Maxi. Och då kommer min chef fram och hälsar. Han presenterar sig för min fru som han inte träffat innan och när hon hör hans namn förstår hon att detta är min chef som jag berättat om.
Vi dö-pratar lite om hur mycket folk det är ute och handlar, jag blir nervös att han ska säga nåt om min semester. Och det gör han : Ni får ha en jätteskön semester, säger han innan vi skiljs åt.
"Hahaha ahh precis, semester", skrattar jag. Han tittar konstigt på mig.
Efteråt frågar min fru vad han menade. Jag sa att det är ett internskämt. Vi kallar dom där New York-resorna för semester inom bolaget säger jag, för att det oftast blir så lite gjort.
Men vadå "ni" frågar min fru. Du skulle ju åka själv. säger hon.
Men då säger jag att Åke ska med men att jag glömt att säga det. Åke är min imaginära kollega. Det finns ingen Åke, men jag har berättat om Åke i flera år så jag tror snart att han finns. Ibland skyller jag saker på honom.

Så nu undrar jag : Är det nån mer som brukar smygresa? I så fall var? Och hur mörkar ni era resor?