Jag reste mycket med familjen under min uppväxt; bott över somrarna i Italien, bilat i USA, rest med tåg i Indien, Dominikanska Republiken, Thailand, Polen, Portugal, Turkiet, Franska alperna, åkt skidor varje vinter i svenska Sälen, vandrat vid Kebnekaise, bilat i Tyskland, tågluffat genom Europa o.s.v.
Efter 20 har jag knappt rest en enda gång.
Det finns fantastiska vyer och byggnader som jag förstår att folk gärna vill se; domkyrkan i Köln, Vatikanstaten, Kinesiska muren med mera. Men att åka för värme begriper jag mig inte på, och att ”uppleva andra kulturer” begriper jag mig inte heller på, kanske då jag känner avsmak inför de flesta icke-nordeuropeiska kulturer jag stött på under mitt intensiva resande som barn.
Är det kul att stå i något pissvarmt smutsigt kaosartat land med löshundar runt fötterna, betala dyra pengar för ingenting och ha lokalinvånare runt en som försöker blåsa vita människor 24/7? Jag har gjort det där redan, det intresserar mig inte.
Hade gärna rest till Norge, mer inom Sverige, till Island och till bevarade gammaldags småstäder i Centraleuropa. Polen är fantastiskt!