Kroatien 5 -8 augusti 1995. Operation Storm.
Efter det var jag inte rädd för något lång tid efter det.

Varför var du där?

Klassisk zigenarscam, hundratals råkar ut för detta varje dag i Rom. Nu var du tonåring, så din blåögdhet är förlåten. Annars säger jag - vem kan ha missat varningarna om dessa lurendrejare!?

Semester

I Kroatien 1995 mitt under kriget?! Vid kusten eller i de direkt krigsdrabbade områdena?

Berätta gärna mer, jag vill väldigt gärna veta. Jag antyder alltså inte att du var dum i huvudet som var där just då. Jag kommer ihåg nyhetsrapportering från den här tiden men minns förstås inte alla detaljer. Åkte folk till "Jugoslavien" på semester under krigen? Ansågs Kroatien kanske säkert -95?

Kriget i Kroatien var som intensivast vid starten 1991 och nåt år framåt. Eftersom jag har rötter där samt mina föräldrar har hus så åkte vi INTE åren 91-94. Dessa år var det både väpnat samt något slags stiltje. Det ansågs nog inte säkert men en och annan bilburen turist var det. Många folk med sommarhus där som väl som vi tvungna att åka och titta till sina egendomar. Vårt hus blev träffat av granat 1992. Serberna sköt ifrån sina ställningar ner på stan.

Men-95 åkte vi alltså ner, då hade det varit eldupphör ett bra tag och vi hade en fantastisk sommar vid havet fram till morgonen den 4 augusti då det brakade loss. Ingen visste att detta skulle ske eftersom jag antar att det är rätt hemligt när en offensiv skall äga rum.

Vi befann oss vid kusten, endast 2 mil ifrån fiendens linjer och huvudort. Jag minns att det var en varm juli och den morgonen ca 05 den 4 augusti hör jag i fjärran ett dovt muller. Det lät som åska och som att det var regn på väg.
Det var inte alls åska. Det var krevader. Minuten senare hörs flyglarmet gå.
Jag stormar in hos mina föräldrar och dwt var allmän panik . Det blev otroliga och oroliga dygn. Man visste ju inget.

Här kan du läsa lite.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Operation_Storm

2018. Half Dome toppen, Yosemite dalen.
Vandrade upp med en kompis. Var inte i så gott fysiskt skick, var så trött att jag nästan kände mig svimfärdig. Satt väl lite väl nära kanten och drack vatten, kompisen skrattar och skojar, knuffar till mig lite "på skoj", men i mitt trötta tillstånd är tillräckligt att jag nästan faller ned för granitväggen och hinner känna svindeln. Är än idag inte övertygad om hurvida han egentligen försökte döda mig, men vi umgås inte längre ändå. Som tur är så fick ingen stackare där nere min vattenflaska i skallen.

Intressant! Hoppas att man själv slipper uppleva nåt liknande.

Jag reste genom Serbien kort efter att krigen hade tagit slut och Milosevic hade skickats till Haag. Jag minns att man kände lite obehag inför resan men väl på plats var det inga problem.

Inte bara sitter och runkar, utan *skiter* och runkar enligt egen utsaga. Inte så konstigt att gubben stirrade.

Tog emot vad jag trodde var MDMA av två främlingar i Amsterdam när jag var 20. Jag var redan ganska full men jag håller min sprit bra. Det var definitivt inte MDMA jag fick. Total förvirring och overklighetskänslor i nästan ett helt dygn. När grabbarna gått med mig en bra stund så tröttnade dom och lämnade mig.
Troligtvis försökte dom dra med mig till en bankomat men jag blev nog inte så påverkad som dom ville.

Dumt och obehagligt att ta emot droger av främlingar.

Men om jag skulle råka få syn på någon som sitter och brunkar offentligt, då skulle jag kolla bort snabbare än blixten. Men inte den där gubben inte, fy fan vilken sjuk gubbe.,

Är man inte urbota korkad bara?