Ursprungligen postat av Gritty
Stötte på 3 herrelösa hundar efter en blöt utekväll i Cypern. Fick ögonkontakt med en av dem och har aldrig i mitt liv känt mig lägre ståendes i näringskedjan än då. Var bara något med just ögonkontakten och att jag var så blottad, helt ensam på gatan utanför hotellet, som gjorde att adrenalinet kickade in och jag frös till helt. Lika bra att jag stod still för om jag lubbat hade nog deras rovdjursinstinkter kickat in kändes det som.
Nä fyfan vad äcklig känsla.
Känner igen mig i det. Var ute och joggade på landsbygden i ett asiatiskt land för rätt många år sen. Kändes som jag hamnat i mörkrets hjärta.
Det var kokande varmt och fuktigt. Sprang genom en muslimsk by, hamnade sedan på okänd mark, på en ödslig väg omgärdad av träd. Bland träden smög vilda hundar flockvis på ömse sidor av vägen. Just för att jag sprang kändes det som att jag lockade fram deras rovdjursinstinkt. De kom närmare och närmare, vissa av dem var rätt stora bestar.
Jag saktade ner och stannade efter ett tag i förhoppning om att de skulle tappa intresset för mig. Men de blev bara fler och fler, kanske 12-15 hundar och deras ögon var liksom nollställda, med obehagliga blänk. Jag plockade på mig ett par stenar, varav en riktigt stor. Men jag hoppades såklart att jag inte skulle behöva använda den.
Hur jag sedan smet iväg minns jag faktiskt inte. Om jag vände om eller sprang en runda minns jag heller inte. Men uppenbarligen hände ingenting. Men känslan av djupt obehag satt kvar länge.
I samma land var jag även nära att köra in i en lastbil. Jag höll ganska hög fart och bakdelen av lastbilen närmade sig oroväckande snabbt eftersom den tvärbromsade. Jag satt på en båge, utan hjälm. Jag lyckades gira till vänster om lastbilen och stanna mitt på motorvägen. Där låg en ung flicka, som måste ha varit död, eftersom hjärnsubstans klibbade fast på hennes hår. Jag noterade också att hon kissat på sig.