Tyckte precis som du fram tills för sju år sedan. (Min ålder spelar nog roll oxå, man blir bekväm)
Men på "min" ö i Thailand, som jag har återvänt till mellan 3-4 ggr årligen sedan 7 år, har jag funnit mej till ro. På sommaren stannar jag upp till 2 månader. Thaisen tror jag bor där.
Jag har lärt känna folk som blivit goda vänner från hela världen; Italien, Tyskland, svennar förstås, Norge, Finland, Österrike, USA, Israel.... you name it.
Jag reser själv, och här är jag aldrig ensam om jag vill ha sällskap. Det är alltid någon återvändare på plats.
Har funnit min perfekta bungalow, är nu vän med damen som äger det. Jag har en stor IKEA-kasse med mina prylar som jag lämnar på hotellet hos en italiensk kompis tills jag dyker upp nästa gång. Får fantastisk service.
Känner många thais nu, vilket kan vara bra om man skulle få trubbel med farbror blå eller nån maffioso eller dryga expats som tror dom äger ön.
Umgås mycket med lokalbefolkningen och slipper det äckliga turistiska. Vi åker på utflykter och festar ihop.
Hyr privat mc av en svensk expat.
Kuuul när man dyker upp på den lokala barstritan och hör hör varje gång "heeeeey mitt smeknam"
När man landat efter löjligt långa resan så behöver jag bara ta på mej shortsen, tända en cigg på terassen, öppna en bira, så är jag max avslappnad efter 5 minuter.
Känner jag för sällskap åker jag till några av mina kompisars barer och sätter mej.
Aaaaah, du fattar varför jag ändrat resstil. Utesluter absolut inte nya ställen för den delen.
Nu har det dock ändrats då jag har en spansk flickvän, som jag för övrigt träffade på "min" thai-ö.
Men vi ska dit tillsammans... Dock inte lika frekvent.