Livet går sin gilla gång.
Igår skulle jag hjälpa en svensk som har sin båt här tillfälligt, han har sina värdesaker hemma hos en vän men hon skall flytta så de ville flytta sina grejer till annan plats. Carins mamma har ett hus så det blir bra att flytta sakerna dit och hon får en hundring i månaden för förvaring.
Vi ropade in en taxi, en gammal mercedes från 1981. Glad å go gubbe som var stolt ägare av den gamla klenoden.
Mamman bor uppe på.ett berg och det är i gen riktig väg upp så man får alltid fråga om de kör hela vägen men denna snubbe tog uppdraget, inga problem.
Väl uppför backen så visade det sig att ettans växel inte funkade. Vi gjorde ett par försök uppför men... njaeee...
Så, i med backen, backa upp för berget och vi kom nästan hela vägen och fick släpa lådan upp de sista 50 metrarna. Efteråt skjutsade han hem mog och vi pratade om bilen. Han älskar den men den älskar inte honom längre verkar det som.
Skön snubbe, det kostade 80kr totalt och han var skitglad för att få lite business. Totalt tre resor med väntetider och allt, det är billigt med transporter här.
Jag har träffat en del sköna människor de senaste dagarna. En tysk snubbe som har fiskecharter här berättade om sitt liv i Berlin där han hade en bordell på 80-talet, en kokaintrafikant som har köpt en stor båt och den lokala polisen är ute på pontonerna i marinan och fotograferar båten.
Jag börjar få lite ordning på min egen båt och skall segla lite. Det finns så många historier här att berätta men eftersom fb inte är ett verktyg för det så får jag rätta mig efter reglerna och inte "blogga" men nu känner jag ett uppdämt behov av att berätta alla de historier som finns här. Det är helt sanslöst emellanåt, de som åker hit och stannar är en väldigt speciell typ av människor.
Hallicken, 63 år, fixade födelsedagsparty för sin flickvän som fyllde 24, I baren somg ägs av en av de största knarkbossarna här, givetvis gick vi dit, gav en chokladkaka i present och fick notan betald.
Jag håller mig utanför alla dessa olika business som finns här men är respekterad av alla olika läger, det är en ganska märklig situation jämfört med mitt vanliga liv i Sverige där jag inte ens visste var jag skulle köpa gräs om jag ville ha. Här skulle jag kunna sälja 20Kg kokain om jag hade, med de kontakter jag har här. Helt sjukt. I går hjälpte jag den största bossen att förtöja sin båt, det känns knepigt att kliva ombord, kanske hamnar jag under span av narkotikapolisen.
För att förtydliga så är det inget jag någonsin skulle göra, hela den branschen är så skitig och farlig att jag inte vill beblanda mig med dem men det är ibland intressant att lyssna på deras historier.
Jag skulle nog kunna fylla tiotals timmar med historier, dels de jag själv har men massor av det jag hört. Det kanske är dags att göra något, en podd, en yt-kanal eller något liknande.