Tack för fina ord.
Jo, vi har bra kärlek båda två, ibland knakar det såklart som för alla par men vi har det helt ok.

De som känner Carin säger att jag räddat livet på henne men jag håller inte med. Jag bara öppnade en dörr och erbjöd ett annat liv, det tog mer än ett år för henne att gå in genom den dörren men till slut gick det. Alla hennes vänner, både de från gatan och crackhuset och de mer normala vännerna är glada för hennes skull.

Nu när hon fått visum till Sverige är det ännu bättre. Det är dock som i Sverige, en del är avundsjuka och vill ställa till det för henne men de flesta är glada för hennes skull.
Men som svart kvinna med dreadlocks kommer hon att bli utsatt för en hel del rasism I Sverige. Jag har försökt förbereda henne men det är inte enkelt.

Just nu är hon orolig för alla farliga djur vibhar i Sverige, häromdagen sade hon "det finns väl inte vargar i Sverige?" 🤣

Jag har beskrivit mygg, knott, getingar, ormar, fästingar och ekorrar för henne så nu är hon livrädd men det är väl bättre att hon blir positivt överraskad än motsatsen.
Vi skall köpa fröer så hon kan odla i trädgården, det finns en hel del att fixa med på huset, måla, tvätta o s v så sommaren kommer nog gå bra.
Vi hoppas hon får stanna längre än de 90 dagarna hon hittills fått så även en svensk vinter, inte ens jag gillar den så hon kommer väl att frysa röven av sig när det klättrar ner mot -20 men då är det åtminstone inga mygg eller getingar.