Visumet har jag förklarat tidigare. Bara att förnya.

En åktur kostar 20kr med en gatflicka som ör sugen på lite crack. Har aldrig gjort något sådant.

Standardpriset för sex är 100-300kr.
En "flickvän" får du försörja och det kostar nog mer men då får du en egen som du kan vara exklusiv med. Jag kallar det en Rental. Eller en leasingbrud. Typ sugardating fast under längre tid. Att hitta "äkta" kärlek här är svårt. Det är inte så man gör här, inte ens mellan locals. Jag ser en del äldre par som säkert har varit gifta länge så det finns. Jag har varit på bröllop här och det ör romantiskt på alla sätt men efter ett halvår... Jag vet inte. Har man varit ihop med någon mer än ett par månader betraktas man som gifta ändå. Men det är sällan långa relationer här, folk vill vara fria och göra som de vill.

En vän till mig sade en gång att han har varit väldigt bra mot sin tjej och bara varit otrogen 3-4 gånger på ett år.
Han ansåg sig som en bra man för sin tjej. Troligen har hon samma scorecard som han.

Kabo verde suger ju.

Jag var där på semester där för ett antal år sedan.

Maken till helveteshål har jag aldrig stött på. Alla tror att du är gjord av pengar och deras frälsare.

Du får aldrig vara ifred utan trakasseras konstant.

Efter ett tag lär de känna dig och de kommer att respektera dig om du respekterar dem.
Vi har ju alla olika syn på hur andra samhällen fungerar och man väljer själv hur man vill se på det.
Jag ger ungdomarna några spänn emellanåt men inte alltid. Belöningen jag får är att om något händer mig kommer de till min hjälp och de vill mig väl. Det behövs bara några kronor då och då. Jag ger dem en cigg emellanåt och har jag mynt i fickan ger jag bort dem. Det kostar mig inga stora summor och rewarden jag får är värd mer än det kostar. Helst ger jag dem mat. Rester från min egen lunch eller lite bröd.

Går jag på gatan här nu i högsäsong så blir jag frågad fem gånger varje gång jag går ut från marinan. Jag svarat artigt på creole att jag inte är intresserad av en guidad tur i stan och samtidigt kommer en "tiggare" fram till.mig, ber om en cigg och hälsar glatt.

-Bon dia amigo, bo tud dret?
-Tud kul nha broda, e bo?
-Tranquil!
-Firmeza!

Alla andra street hustlers lämnar mig sedan i fred. De vet nu att jag inte är en turist. Det tar 30 sekunder.

Ger man respekt, får man respekt tillbaka.

Morabeza

Du gör du. Det finns tusen andra ställen jag skulle flytta till innan kabo verde.

Tack för ett utförligt svar.Ha en god vistelse därborta och njut utav tillvaron.

Låter skönt men behöver du ens säga detta för att de ska förstå?
Min erfarenhet är att det syns rent visuellt vilka som är turister och vilka som är expats. Klädseln och beteendet avslöjar det väldigt snabbt.

Själv blev jag expat tidigare i år år har också ett väldigt skönt liv med många sköna tjejer nu men jag skulle gärna prova Kap Verde också efter dina inlägg här. Skön inställning till sex verkar de ha i alla fall, inte minst kompisen som tyckte det var helt naturligt med lite kompissex, jag skulle ha nappat om hon såg bra ut och hade fin kropp.



Det är väl därför det är TS och inte du som lever där nu. Alla har vi våra preferenser och bör förstås följa dessa. Jag kan dock inte förstå hur någon frivilligt väljer Sverige. Det gör man väl mest om man behöver jobb där och inte är attraktiv på arbetsmarknaden i världen.

Ska du vara utomlands tills dina brott skall bli preskriberade eller vadå?

Inkluderar din nya livsstil bananer?

Vilka brott tänker du på? Senast jag begick lagbrott i Sverige var nog i somras när jag körde lite för fort, så vitt jag vet är jag inte efterlyst för det.

Åt banan i förrgår. De odlad på ön bredvid så de är hyfsat färska.

Så du är en gubbe som åkt till ett fattigt land där du betalar en ung tjej att vara din flickvän.
Som kärringarna som drar till Gambia.
På flashback blir de hatade och du hyllad?
Dubbelmoralen asså.

Nja. Det är en hel del folk här som kritiserar mig i tråden, känner mig inte så hyllad.

De glada tillropen i tråden handlar väl mest om att jag bytte livsstil, inte livsstilen i sig. Den har jag knappast blivit hyllad för, snarare tvärt om.

Jag skäms inte för det jag gör. Jag skulle heller aldrig kritisera kvinnor som åker till Gambia.
Men det jag gör här är normalt där jag är. Det var inte därför jag åkte hit men visst är det en stor anledning till att jag väljer att stanna men inte den enda anledningen.

De vänner jag fått här är den största anledningen. De är "riktiga" vänner som faktiskt uppskattar mitt sällskap och jag ser dom som värdefulla. Den dag jag seglar härifrån kommer att bli jobbig. Atmosfären här är glad och jag ser fler leenden här än jag gjorde i Sverige. Trots fattigdom så är de flesta glada och trevliga.