Första gången i Riga. En bister novemberdag, relativt tidigt 2000-tal. Det var mörkt, grått och framförallt nedgånget. Fyllon överallt och de som inte hade promille stirrade istället rakt ner i marken. Hela staden stank av ångest och vemod.
Staden fick dock revansch när jag var på återbesök en sommar strax innan corona. Mycket hade hänt under dessa år, eller så var det bara årstiden.