Har inte bara rest i turistsyfte utan även i samband med jobb.

Mina insikter är följande:

-Sverige håller på och raseras. Det är inte så tryggt och överlägset som våra lokalpolitiker försöker få oss att tro.

-Materiella prylar ger dig dåligt med glädje. Sverige är ett praktexempel.

-Jänkare är genuint trevliga och gästvänliga. Youtubeklipp med folk som slåss ger inte rätt bild av USA.

-Slaviska befolkningen i Östeuropa är hjälpsammare, trevligare och ärligare än vad du tror.

-Det finns ingen gräns för vilket skit som går att sälja till turister.

-Tåg fungerar mycket bättre utomlands.

-Många turkar är riktigt trevliga och långt ifrån de kaosblattar som du ser hemma i förorten.

-Folk kan vara kompletta värdelösa horor oavsett nationalitet.

Jeg har bott utomlands i över 12 år.

Min största insikt av att resa utomlands och se andra kulturer är:

- Vi enskilda människor är rätt lika över hela jorden, inte minst vi européer. Men i grupp kan det finnas enorma skillnader.

Min första "icke-turistresa" var som tågluffare långt innan internet eller kabel-TV. En tid när Sverige var ett homogent land; så homogent så att man berättade hemma vid matbordet att man hade sett en svart människa (eller neger, som man sa på den tiden) i stan.

Drog raka vägen ned till medelhavet, via en kort paus i Paris. Vaknade i Italien någonstans av ett jävla kackel. Folk ute på perrongen som ropade och skrek. När jag tittade ut förstod jag att det inte var något särskilt; dom bara var sådana. Något liknande hade jag aldrig upplevt; tog flera år innan jag riktigt kunde ta till mig Italien till 100% efter det.

Sedan skulle vi hem från Aten och ville köpa platsbiljetter. Det kunde man tydligen inte göra vid Centralstationen utan var tvungen att ta sig in till järnvägens huvudkontor i Aten. Hur konstigt är inte det? Åkte trådbunden buss in till stan och det var naturligtvis ett herrans liv - chauffören ropade han också men plötsligt mitt i allt sa han "för helvete". Det visade sig att han bott i Sverige och talade flytande svenska - en av 70-talets grekiska invandrare. Som återvänt. Hursomhelst väl inne på kontoret med luckor var det helt obegripliga köer och ett intensivt skrikande bland de andra som stod i kö. Folk trängde sig, skrek och man visste inte ens vilken lucka man skulle till. Efter en timme var det bara att ge upp.

När man dock talar med enskilda utlänningar så är de som en själv. Samma längtan, mål och idéer. Lugn och fin samtalston. Men i grupp är vi ofta väldigt olika.

Att det var riktigt längesedan någon utomlands var särskilt imponerad av Sverige, förutsatt att de faktiskt varit här och vet vad de pratar om.

Att Sverige och svenskar inte är normala. Tvärtom är vi ett väldigt udda land.

Efter att ha bott i flera olika länder och världsdelar så konstaterar jag att:

- Mycket av det vardagliga praktiska funkar bättre i Sverige än i de flesta andra delar av världen.
- Engelskan är inte så utbredd som man kan tro.
- I sverige så är vi inte så segrigerade som i många andra länder, och vi umgås mer över socioekonomiska gränser och "kaster", i många länder så är detta en stor tabu.
- I Sverige så behöver var person mer personlig yta och är inte lika snabba att prata med främlingar.
- Många i andra länder lever utan mycket som vi i Sverige ser som självklarheter (ständig tillgång till varmt och/eller drickbart vatten, värme i huset, inga direkt problem med eltillförsel, att alla räkningar ska betalas i cash på posten varje vecka, osv...), men de är inte olyckligare för det. Dock så är det för en svensk familj väldigt svårt att vänja sig vid detta.
- I alla länder så snackar man skit om de som bor i huvudstaden.
- De flesta svenskar som varit utomlands på semester har inte en jävla aning om hur det är i landet de besökti, de har knappt lämnat hotellet eller turiststråket, än mindre fått en uppdattning om de sociala konstruktionerna i landet eller hur vardagen fungerar för någon som bor där.

Att religion hindrar länders utveckling
Att Sverige är väldigt stelt i många avseenden, för mycket "så får man väl inte göra".
Allt ska vara så jobbigt säkert här tex öppna taxibilar som man hoppar på och av skulle få förekomma här.
Att det är mycket smidigare att få tag i läkemedel utomlands.
Småsaker som tex vidriga tygstolar man har i kommunaltrafiken i Sverige, utomlands har jag sett många har hårda plaststolar, lätt att spola av och göra rent.
Att det är skönt med fasta priser och att man slipper pruta hela tiden.
Att det är någorlunda rent i Sverige med papperskorgar som töms systematiskt.

På mina resor har jag insett att:
1Sverige är världens mest sekulariserade land, materialister och vetenskapstroende. Men lever i andlig fattigdom.
2. Sverige är världens mest digitaliserade land
3. Svenskar bryr sig mindre om moral, heder, ära, värdighet och föredrar istället liberalism och individualism.
4. På många håll i världen är familj och klanen viktigare än den enskilda människan.
5. I många delar av världen är människor både gladare, öppnare och gästfriare än svenskar, som helst vill leva ensamma.
6. I andra länder tar den egna familjen hand om sina äldre. De uppskattas och har ett värde, samt anses visa medan motsatsen gäller i Sverige. Här betraktas äldre som passerade och oanvändbara och ett problem man vill lämpa över på kommunens axlar.

Tack för förtydligandet, ja jag tror det är viktigt generellt att man inte drar alla negrer över en kam.

Min insikt är hur mycket bättre det är att använda bide än papper. Helt sjukt att vi håller på att rafsa runt med papper

Fortfarande mindre än våra FB-dasar

Vart åkte du? Har läst många som dig. I trådar om otrevligast lokalbefolkning hamnar Egypten alltid topp 3 och jag har aldrig förstått varför. Hur bär man sig åt?