Men det var ju ingen saltad nota, hon hade helt enkelt inte förstått vad hon beställde.

Något säger mig att han inte gjorde sitt yttersta för att förklara och berätta vad det skulle kosta.

Ungefär som när jag beställde ”husets vin” i Italien och flaskan gick på 200 euro. Jag borde förstås ha frågat om priset och bett att få det skriftligt innan var husets kostade. Men i alla länder jag varit får man ett ganska billigt vin om man beställer in husets vin.

Vaddå, typ pljeskavica, burek och ćevapi? Har inget mot balkankäk men det italienska köket slår det med hästlängder.

När det gäller Italien i sig är det maten och kulturen som är dragplåstret. Jämfört med Spanien är kvaliteten bättre i snitt, dock så har det spanska köket betydligt mer variation och det som är bra är riktigt bra. Spanskt vin är dock bättre (och billigare).

När det gäller service i Italien bemöts man i regel bättre än i Spanien (och för den delen Frankrike), där man i regel bemöts från likgiltighet i bästa fall, till nästan fientlighet i värsta fall. Sen finns det guldkorn även i Spanien.

Får ge dig rätt här, de aggressiva turistförsäljarna och scam-artistsen där var riktigt störande, men förekom mest dagtid i turiststråken. Jag gick vilse på natten och det enda jag mötte sent på natten var 85-åringar med rollatorer så jag antar att det var relativt säkert att inte bli rånad trots allt. Kanske rörde mig i de bättre områdena ska sägas, men tvivlar på att det är lika säkert även i finkvarteren i Stockholm... Så frånsett scam-försäljarna så var ju trots allt det andra renare och fräschare än Sverige

Inget land jag varit i har gett mig sån känsla av att det är två olika länder. Norr eller söder om ROM ca: går gränsen. De i norra Italien närmast föraktar de i södra Italien, de i norr anser att de försörjer södra Italien, säger att de inte kan köra bil, är lata, kriminella m.m. Hur som, jag gillar Italien men mycket beroende på fantastiska kollegor som tagit hand om mig. På egen hand och utan att kunna italienska är man begränsad.

Lite av charmen är ju att ingen slickar din röv eller gör sig till. Italienarna ska inte showa och flina upp sig. Det finns också otroligt lite PK-bullshit. Det finns tokiga kommunister förstås, men middle of the road-Italienaren är konservativ och sätter sitt eget först.
Italienarna är faktiskt otroligt generösa, om du verkligen lär känna någon familj. Men de springer inte ifatt främlingar på gatan och ska kramas.

Alla säger så!
Blir nästan sugen på att åka till södra Italien. Tycker norra Italien är värsta stället jag varit på så vore nästan kul att se folk som är ännu otrevligare och oärligare!

Nä, gillar man att bli förolämpad och känner att man har alldeles för mycket pengar och gärna vill bli avlurad lite är Italien utan tvekan rätt land!

Som tjejen i artikeln, knappast så att hon fått 1,5 kg hummer på tallriken. Lurad förstås! Men hon verkar nöjd ändå!

Hade hon blivit lurad på samma sätt i något annat land i världen hade hon nog protesterat men i Italien är saltade notor en del av upplevelsen.

Jag är sedan 5 veckor tillbaka på Sicilien, inte en enda gång under alla gånger jag varit här har jag upplever att någon har förolämpat, eller försökt blåsa mig.

Kanske tvärtom mot vad många säger då?

De har ju mycket maffia och så i syditalien men kanske inte så att de försöker blåsa turisterna? Hade tjejen i artikeln ätit samma lunch i syditalien hade den kanske kostat 200 sek alternativt hade kyparen tydligt förklarat att man använde väldigt stora mängder hummer och att det nog går på cirka 6000 kr så att hon vetat innan?

Inget fel på att mat är dyr så länge man är öppen med det. När jag och frugan var i Kyoto hamnade vi på en lyxig fiskrestaurang och oerfaren som man var pekade man på någon kul fisk och bad att få den tillagad. Kyparen, som ju förstod att jag hade noll koll, förklarade, på ett väldigt diskret sätt så att jag inte skulle tappa ansiktet, att det var en väldigt sällsynt fisk som skulle kosta 10k att tillaga och att det förstås gick bra men att han rekommenderade en annan väldigt god fisk som kostade 500 kr. Jag valde den billigare fisken förstås hehe.

Ja det är generellt mycket billigare här nere. Vi är rätt många svenskar som har sommarhus och ingen som sett till någon maffia. Maffian håller inte till på gatunivå längre, utan arbetar mer mot kommun och region med att vinna avtal gällande sophantering, vägbyggen, osv.. det är mer som ett större (och lite farligare) företag idag.

Jag älskar verkligen Italien. Naturen folket och kulturen. Aldrig mår jag så bra som när jag är där och hoppas kunna flytta dit faktiskt. Alla är ju super trevliga och hjälpsamma måste jag säga. Det är livet det och för att inte tala om maten! Mina favorit städer är Rom och Neapel men resten av landet är lika bedårande.