Njaa, stranden i Nice är ju helt värdelös jämfört med Cannes. Tvärdjupt och runda småstenar. Vågigt. Man får ibland nästan kravla sig upp på stranden. Medans Cannes plage du midi är härlig. Cannes är betydligt mer semesterkänsla med planteringar och skönare vibe. Uteserveringar och avslappnad stämning. Nice är mer opersonlig stad. Mitt tycke. Bästa delen i Nice tycker jag är området från tågstationen ner mot lyxhotellet Negresco. Sen är ju Chagall museet helt fantastiskt även om man inte är speciellt konstintresserad. Ett måste i Nice om man är där första gången några dar. Sen så klart är det ju stor skillnad på vilka som är där på sommaren. Nice mer ”vanliga” människor. Cannes en rätt stor del som vill visa upp sig och har större plånböcker. Killar i vräkiga bilar, tjejer i dyra modekläder. Området Vielle Ville i Nice längst ner på huvudgatan Jean Medecin tycker jag är riktigt nice med bra uteserveringar och lugnare stämning. Tror många missar det. Huvudgatan ner J.M är tjaa inget speciellt alls.

Ärlig strandjämförelse bilder:

https://i.ytimg.com/vi/Pntrk3TIZaU/maxresdefault.jpg

https://a.travel-assets.com/findyours-php/viewfinder/images/res70/133000...

Gillar Italien, och de flesta länder och deras städer runt Medelhavet, men Genua är väl den största besvikelsen. Skräpigt och trist smutsig stad som bör undvikas (även om det inte är extremt hemskt eller dåligt så finns det bättre och trevligare italienska kuststäder).

Det hade kunnat bli sjukt bra resmål tror jag om de faktiskt lyckas lyfta fram det fina med deras länder.

Tyvärr så verkar i princip alla arabisktalande länder och även Turkiet dra åt samma håll när det kommer till turism, där man ofta bygger helt nya städer för att leverera något man tror västerländska turister uppväxta med kapitalismen vill ha. Istället blir det sjukt plastiga, själlösa och historielösa städer med stora hotell komplex som är helt separata från lokalbefolkningen. Vilket stämmer in på både snuskiga festorter som Alanya och materiell lyx-konsumering ala Dubai samtidigt. Egypten försöker ju definitivt också, och har även de sjukt bra potential i grunden men det blir bara själlösa turistorter av det hela.

Sen är väl både Araber och Turkar generellt sett rentav kända för att älska att förhandla, pruta och därmed blåsa folk. Jag upplever att det i princip känns som status att blåsa en turist i dessa länder, snarare än något moraliskt tvivelaktigt som i många andra länder som aktivt försöker bygga turismen och därmed levererar en helt sinnessjukt service där de nästintill vägrar ta emot pengar. Även om man är duktig på att lösa bra priser och deals i dessa miljöer och ta sig till rätt ställen blir det sjukt tröttsamt i längden. Det handlar mer om attityden än pengarna i slutändan.

Mellanöstern som ligger mot Medelhavet och även Nordafrika ligger uppenbarligen riktigt bra till för att bli stora resmål. Som vi avhandlat tidigare i tråden lyckas Kanariöarna t.ex dra till sig folk tack vare sitt unika läge, där de nästintill har ensamrätt på en viss kundkrets. Men både Nordafrika och Mellanöstern skulle definitivt kunna slå sig på någon månad till där jämfört med Europa sidan av Medelhavet.

Libanon känns det på förhand som att de borde ha ett litet försprång rent kulturellt att lyckas, då det är relativt många kristna där. Några riktigt fina stränder borde det definitivt finnas längst deras kustremsa? Även relativt nära till historiska städer som Damaskus. Men krävs ju att det geopolitiska läget stabiliserar sig igen för det.


Tel-aviv gjorde ju en push ett tag, vilket även verkar intressant. Annat som sätter käppar i hjulen där uppenbarligen. En fråga man kan ställa sig är dock, är det värre rent moraliskt att åka till Tel-Aviv eller Dubai/Riyadh/Doha/Random oljeshejk stad byggd på slavarbete?

Bara varit en gång i Albanien, vilket var några år sen innan de på riktigt börjat bli populärt. Men även där kändes det som Saranda åtminstone drar rejält åt Alanya snarare än någon liten mysig Italiensk by(stad?). Kan tänka mig att Saranda 2024 påminner alltför mycket om random sönder-turistad feststad, med fulla beachclubbar och trashiga västerlänningar som antagligen sökt till Paradise Hotel fler än en gång. Ksamil dras uppenbarligen ner i fallet, oavsett hur fin stranden är egentligen.

Utan att försvara muslimer så misstänker jag att det överdrivna blåsandet till stor del beror på fattigdom, arbetslöshet och låga löner. Turisterna är helt enkelt vandrande pengapåsar och då lönar det sig att utveckla tekniker för att blåsa folk. Man får anta att rika amerikaner hade det likadant när de kom till Italien och Paris på 1920-talet?

Libanon och även Syriens strandremsa har tidigare varit klassiska resmål. Den enda orsaken till att de är tagna från turistkartan under så lång tid beror på den geopolitiska instabiliteten - vilket i sin tur beror på närheten till Israel. Tel Aviv är dyrt och till största delen modernt och därför mindre intressant för den bildade resenären. Jerusalem däremot är en genuin stad med äkta miljöer. Liksom Acre - som ger en ganska bra idé om hur kuststäderna i Libanon och Syrien ser ut.

Nackdelen med Egypten är egentligen att befolkningstillväxten varit så hög att man inte kunnat bygga ordentliga eller trevliga hus eller städer sedan början av 1900-talet när europeerna skötte business. Därmed så måste man bygga särskilda turistcompounds och dessa blir så klart själlösa.

Har varit i fattigare länder än de vi pratar om, där jag stundtals insisterat på att ge mer pengar för något. Känns ganska uppenbart att det är en stor kulturell skillnad i de här frågorna. Det handlar ju inte heller om muslimer i helhet, det här inget jag stött på i Malaysia t.ex.

Det finns åtminstone en gnutta sanning i sådana här humorsketchar t.ex https://www.youtube.com/watch?v=qV4O6JlMCPc från min erfarenhet.

Vad händer i St Tropez .. Hänga med Prinsen eller vad .. Vettigt syfte får finnas först. Skälig anledning att åka måste gå att se och förstå. Monaco, Rom och sörjan av smuts är väl än värre.
Om man av outgrundliga anledningar vill till Medelhavet så kanske Balkans kust eller Portugal i den mån det räknas som Medelhavet är fridfullare.
Vem behöver 10 000 svenska turister och tyskar när ett handfull som umgänge räcker. Medelhavet är ett innanhav av bubblande FOMO till för att tankas upp på Facebook och småskryta om vilka underbara liv som leves.
Folk som är där i tron av att vara lyckliga kan inte må bra. Laxå och Filipstad i Sverige kan sägas ligga vid Medelhavet, och dessa turistorter är inte överskattade. Tel Aviv är inte uppskattat och därmed överskattat.

Du reser inte så mycket, va? Sitter mest hemma och gnäller över att andra tror att de lever roliga, intressanta liv? Man ska minsann inte resa till Medelhavet, för då riskerar man inbilla sig att man har trevligt.

Den stora orsaken till att folk reser till Medelhavet är vädret. Det finns många väldigt fina platser här hemma i Sverige, men det har man ingen större glädje av när det är kallt och pissregn. Det är nästan alltid kallt och pissregn.

Albanien är hemskt. Sjukt äckligt mat, blattekultur, u-land gällande infrastruktur/telekom osv, skitvaluta, är på nivån där en bankomat accepterar Visa och en annan Mastercard. Det är inte ens billigt. Vet öar i Grekland som är billigare. Stränderna de hypeat upp är överskattade med.

Fast ingen har väl någonsin hävdat att Albanien skulle vara ett bra resmål?