Kollar jag på mina släktingar, där några är relativt rika, så är det alltid till samma sydeuropeiska länder de åker till; Frankrike och Italien. Aldrig Spanien, Portugal, Grekland, Albanien eller Malta.

Kollar man på TV och kändisar pratar om sina resor så är det alltid Frankrike och Italien som gäller också om man ska till södra Europa.

Vad är det som lockar folk som har det gott ställt till just dessa länder? Inget ont om dem. Italien och Frankrike är jättefint, men det är Spanien och Portugal också.

Nu ser jag att min kusin har bokat ytterligare en resa ner till Gardasjön med sin fru och barn. Nog för att man hittar sin favoritplats och kommer tillbaka, men just att det verkar vara en grej just bland denna demografi att alltid ALLTID åka till enbart dessa två länder gör mig nyfiken.

Varför åker folk som har det gott till just Frankrike och Italien, medans "vanligt folk" diversifierar sig mer och åker en gång till Spanien, en gång till Grekland och sen nästa gång till Italien?

Konst och kultur.

Intressant fråga. Troligen kan det vara en följd av uppväxt, förväntningar och även "uppvisning" i att ha valt "rätt resmål".

Nu är ju varken Italien eller Frankrike i Sydeuropa för min del,även om delar av dessa länder givetvis gör det. Åker du till Milano eller någon annanstans i Italien så kan du fortfarande räknas som kultiverad.

Men ja, jag föredrar att prova på nya länder, eller åtminstone för min nya delar av redan besökta länder.

När jag tittar tillbaks till resor mina föräldrar tog mig med på, så blev det ofta klassiska resmål fast det här var då innan turismen eskalerade fullständigt.

Venedig, Salzburg, Capri, Sorrento, Rom med mera. Men jag tror inte att det var för att skryta, utan för att det var städer att uppleva.

Visst är det väl lite storfräsare som drar till Spanska solkusten med,Marbella mm

Men Nice och Monaco slår nog högre.

Bättre mat kanske?

Jo, Marbella är absolut populärt. Jag vet dock inte, känns som en annan typ av rika än den klassiska medelklassen där mannen är VD på ett oljebolag, frugan advokat och barnen går på nån skola med prestige.

Alltid fått lite uppfattningen att det är de som blir rika fort, t ex gängkriminella och lottovinnare, som drar till Marbella. Kan ha fel, dock!

Spanska sydkusten är full av blattar och ryssar, Rivieran är klassisk.
Rivieran har konst och kultur, spanska sydkusten har inget. Utom sol. Men det har Albanien också.

Det har du rätt i, men det finns ju massa konst och kultur t ex i Barcelona och Madrid, och i mindre skala i Palma, Valldemossa. Massa spännande kultur i Galicien och Baskien också.

Absolut, men det är ju nästan Frankrike. Ok, inte Madrid, men övriga.
Galicien? Seriously?
Baskien, absolut.

Om du inte tror att rivieran är packad med ryssar kommer du bli mycket förvånad nästa gång du åker dit.

Det var dit överklassen åkte för 100 år sedan. Nu åker medelkkassen dit. Arberarklassen åker till Grekland och Spanien (för all del gärna till Thailand och Turkiet). Gärna all-inclusive.

Gardasjön, Como eller Capri är bra mycket dyrare än Spanien eller Grekland under högsäsong. Samtidigt är alla dessa tre ställen så pass vackra att det är svårt att hitta något ställe som övertrumfar dem. Det finns både skönhet i naturen OCH arkitektur/kultur. Det finns vackra kyrkor med konst och muséer med fantastisk konst. Det finns jättegod mat OCH även spännande städer på nära håll. Samt stränder om man skulle vilja ligga på stranden någon dag. Det enda som är negativt är prisnivån. Men om pengar inte är ett problem blir ju valet lätt.

Samma sak gäller för stora delar av Italien och Frankrike. Spanien och Grekland är helt enkelt till viss del bara sämre versioner. KAN man välja är det ju dumt att slösa tid på något som bara är hälften så bra som det man kan få.

En sak man märker tydligt är att folk som är kulturellt obildade älskar att racka ned på Italien. Dubrovnik är minsann bättre än Venedig menar dessa kretiner. Eller Jamon Serrano är såååå mycket bättre än Prusciutto, Cortado är minsann mycket bättre än Espresso osv osv... Gäsp! Mest komiskt är när dårarna förkastar Venedig "för att det är så mycket folk där"... Hahaha! Som att palatsen och kyrkorna skulle bli fulare eller mindre intressanta för att det är många människor där. Visst - det är jobbigt med trängseln och det förstår stämningen. Men tinget i sig - konsten, historien och arkitekturen - påverkas ju inte nämnvärt.

Men var åker överklassen nu då?