Ursprungligen postat av Nihenna
Kollar jag på mina släktingar, där några är relativt rika, så är det alltid till samma sydeuropeiska länder de åker till; Frankrike och Italien. Aldrig Spanien, Portugal, Grekland, Albanien eller Malta.
Åkandet till Italien och Frankrike har anor längre tillbaks än charterturismen (som ju faktiskt var starskottet för storskalig turism till de andra länderna du nämner). Frankrike och Italien har i mångt och mycket varit den europeiska kulturens centrum, men mycket konst, vin och mat. Det krävs dock en viss bildning för att ta till sig konsten, vinet och maten.
När de lägre samhällsskikten började turista utomlands på allvar, så ville de bara bada, dricka och äta så mycket som möjligt. Ingen åker till Dubrovnik eller Malaga för att de älskar kulturen där. Det finns ju till och med de som bara är på hotellet och ligger vid poolen i flera veckor. Det har inget med turism att göra, utan är mer någon sorts bullumi-retreat.
För övrigt rekommenderar jag Italien och Frankrike varmt. Det är två länder där du slipper folk som slickar röv för att de vill åt dina turistpengar.
EDIT:
Ett annat skäl är förstås kontinuiteten. Den övre medelklassen vill ha ställen de återkommer till. De skapar minnen med sina barn, och för vidare traditioner. Det här med att "diversifiera" är ett slags snabbköpstänk som är typiskt för trashiga människor. "
Nu har vi varit en vecka i Grekland, nu kan vi det här. Vart åker vi nu?". Att lära känna platser och bygga en relation till dem, är trashet helt ointresserade av. Likaså att läsa på innan man åker någonstans, vilket är helt naturligt för övre medelklassen.