I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

Kan så vara, men kollektivtrafiken är till för alla.

Jo skatterna höjs säkert, men det är inte dit skatterna går. Skatter är för hålla kolla på dig/oss. Häng med.

..kanske bättre att införa en sektion för tjockisar i varje vagn?

Borde va lag att tjockisar inte får åka kollektiv, dom borde gå iställe

Kanske är de oroliga att de vid en hastig inbromsning ska ramla och krossa allt i sin väg när de fortsätter att rulla framåt i mittgången?

Förr fanns det i t.ex. de äldre tunnelbanevagnarna en stång från golv till tak i mitten där dörrarna var, och som hade kunnat bromsa en framrullande tjockis, men jag tror att det inte finns i de nya vagnarna.

Jag tror dock att tjockisar kommer ha svårt för att hinna till en specifik vagn. En gång i tiden var det endast tillåtet med husdjur i vissa tunnelbanevagnar (som dessutom kunde vara var som helst på tåget). Till och med jag hade ibland svårt att hinna till just den vagnen med min katt/katter, trots att jag var ung, smal och snabb. Precis som med husdjuren idag, så är det kanske bättre att införa en sektion för tjockisar i varje vagn?

Självklart är den för alla men är det meningen att ts ska behöva sitta som ett frimärke på väggen för att få plats när dessa kraftiga bestar kommer och trängs.

Nej, hänger inte med.
Men utveckla gärna.

Det finns aldrig någon garanti för att få en sittplats när man åker tunnelbana, och vill man inte stå så får man väl ta en taxi eller sätta sig på cykeln. Att gnälla som en liten fitta som ts gör bevisar ju bara denne bör ta andra färdmedel än det kollektiva.

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

Åker aldrig kollektivt så känner inte till hur stort problemet faktiskt är men det känns som det är värt att lyfta frågan ändå för dom som gör det.

De måste ju sitta ner för att de är tjocka. Det är deras inbillade rättighet. En av många...


Men frågan är ju varför de måste vara tjocka överhuvudtaget.

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?