Nej, hänger inte med.
Men utveckla gärna.

Sitter på luren så orkar inte söka åt dig. Men börja med USAID

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

Premisserna är fel. Varför åker du buss? du borde ta tag i ditt liv och åka bil istället så
slipper du problemet. Att vara tjock är tyvärr ofta också ett socioekonomiskt problem, högre andel tjocka är också fattiga. Så om du är lika fattig som dom så får du stå ut med att dela buss med dom, eller rycka dig i kragen, dra in lite bucks och börja åka bil.

Men en mer vanlig "tjockis" tar absolut inte upp två säten.

I stockholm består vår vardag av konstanta förseningar, inställda tåg, timtals i resväg - och tjockisar till förbannelse. De tar upp ett och ett halvt säte, medan andra stackare får sitta bredvid lutade åt sidan i 45 grader och får skolios.

Det slutar ofta med att jag står hela resvägen hellre än att sitter som en kråka och får ryggont för att någon som inte klarar av att begränsa sitt matintag alltid ska sätta sig intill mig. Och jävlar - om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var en sammansvärjning bland tjockisarna att hitta mig och sätta sig bredvid mig för att göra min resa olidlig. Det är med oerhörd precision de hittar mig, och den fetaste som går på naturligtvis slår sig ned vid just mig. Ofelbart.

Jag har inget emot tjockisar utom i kommunaltrafiken, eftersom de är mycket mer i vägen än vad en normalstor person är i såväl trappor som tåg. Och långsamma som sjösniglar är de förstås också. Hela världens bromsklossar. Att resa med fordon överallt ser dessutom ut att vara det sista de borde ägna sig åt.

- Varför står de inte upp och visar lite hänsyn för sina medresenärer?
- Varför ska alla andra lida för att de inte kan ta hand om sig själva?

Vilken premiss?

Jag sålde min bil för ett år sedan då jag arbetade utomlands i jobbet en period. Har haft så nära till jobbet att jag inte behövt det senaste tiden men överväger det starkare för varje dag i kollektivtrafiken.

Kan så vara, men kollektivtrafiken är till för alla.

Gört!
Jag är lång själv, sånt jag alltid stör mig är att bussarna säten aldrig är gjorda för långa personer. Så minsta lilla för bred granne så känns det som man bresar.

Har jag aldrig sett.