jag har alldrig varit i "Tjockhult" men frågan är om jag alls vill dit:S

jag har inte varet där sen 2002, finns ingen anleding. Köpenhamn o kontinenten lockar mycke mer.

När man kommer till stockholm e det i allafall en speciel lukt i tunnelbannan, sen kan de va kul att kolla på alla lustiga typer på Sergels torg...annars e de inte mycke å se, annat än en massa bilköer.

Jag skulle dit för några år sedan, men 3 dagar innan vi skulle åka blev bilen tjuvad så det blev inget av den resan.

Den här gamla klassikern mellan huvudstad - resten av landet får mig att tänka ganska mycket på Österrike.

Wien är ju som bekant landets huvudstad, dessutom en ganska stor stad (bor omkring 2,2 miljoner i staden + omgivningar beroende på hur man räknar). Wien ligger dock riktigt duktigt illa till i förhållande till resten av landet vilket man lätt konstaterar genom en kart-titt. Stockholm ligger inte heller "mitt" i riket på samma sätt som när Finland var svenskt, tvärtom är det ganska långt åt sydöstra Sverige jämfört med Norrland som upptar den mesta ytan. I Innsbruck och Salzburg är det vanligare att man åker till München (en annan storstad ungefär lika stor som Stockholm) och festar och roar sig, dessutom klankas det ned på Wien ständigt som "Wasserkopf" (vattenhuvudet) där det bara bor socialister och andra veka fjollor till skillnad från de hårdhudade katolsk-konservativa bönderna i bergen. Många i Tyrolen, Salzburg och Voralberg i västra Österrike tycker det hade varit bättre att tillhöra Bayern för att man gjorde det för flera hundra år sedan, ungefär som Skåne i relation till Danmark...

"Alla" utländska besökare blir dock charmade av Wien för att det är en charmig huvudstad, inte minst östeuropéerna som bor i länder som en gång hade Wien som huvudstad (dvs på kejsartiden, det här var innan någon kunde ana vilka världskrig och regimer som skulle komma...) brukar de flesta vara positiva till Wien och hade hellre velat se staden som "sin" huvudstad igen.


Tänker man efter är det rätt sällan huvudstaden är ett "självklart" centrum för HELA landet. En av de få huvudstäder som ligger centralt i jämförelse med resten är Madrid som ligger mitt på iberiska halvön, men numera vill ju Barcelona och katalanerna inte kännas vid Spanien så mycket och definitivt inte Madrid. I Sveriges fall går gränserna ungefär i Småland och Tiveden för vad man kan anse vara "naturligt" centrum för Stockholms omland, västgötaslätten och västkusten är inriktat på Göteborg och i vissa fall Oslo, skåningarna på Köpenhamn och Malmö, jämtlänningarna på Trondheim och Norge. Etc.

(för att komma tillbaks till tråden: Jo, jag har varit i Stockholm, främst genom att släkten bor där. Det är dock ganska trist att man snävat in sig på "tullarna" där drygt 400000 bor som centrum medan resten av Stockholmsområdet består av villamattor, industrilador och obskyra pendeltågshålor utspridda över en gigantisk area. Göteborg har lite av samma problem.)

Jag flyttade från Finland till Stockholm år 2005 efter att ha längtat hit i fyra år, så jag kan lugnt kalla mig Stockholmsentusiast

Nu verkar ju folk här jämföra Stockholm med otroligt olika ställen - allt från New York till bondvischan. Det är rätt logiskt att Stockholm inte kan vara bättre än allt annat man jämför med, på alla plan. (Men det är inte långt ifrån )

Det faktum att Stockholm är byggt på öar och det finns vatten närapå överallt är nåt jag gillar skarpt. Dessutom finns det mycket parker, hela Djurgården, Tantolunden, Nacka... otroligt mycket fin natur, praktiskt taget mitt i stan. Grymma stränder och badplatser också!

Kulturutbudet är fantastiskt, för det mesta i världsklass. För mig som gillar musik från världens alla hörn finns det alltid nåt bra att se. Stockholm är tätt på museer - visserligen har de nu blivit avgiftsbelagda (får hoppas att det är mycket tillfälligt) men hittills har jag tittat in på olika museer flera gånger i månaden.

Beror som sagt på vad man jämför staden med, men jag saknar i alla fall ingenting här, utom möjligen riktiga vintrar och längre somrar, men det ska vi inte belasta Stockholm för

Vatten, grönområden, vackra hus, gamla stan, skidåkning precis utanför tullarna, det faktum att man får vara ifred om man vill men ingen som spottar på en om man vill fråga någonting. Det finns mångt och mycket att imponeras över i Stockholm. Personligen tycker jag att staden är som absolut vackrast på sommarnätterna.

Hade det bara gått att gräva bort Stureplan och dess "vi är världens mittpunkt"-mentalitet samt avliva Alex Schulman hade det varit underbart. Missförstå mig rätt, jag älskar att promenera längs Bibloteksgatan, Stureplan, Sturegatan och in i Öfre, men det är där det finns riktiga as.

Men precis som det är idioterna som hörs och syns i förorterna är det exakt samma sak på Stureplan.

Jag tror att Stockholm är som ALLA andra städer i världen - den är vad man gör den till. Visst kan man leta fel och förfasa sig över allt som kan tyckas vara dåligt, men då är man inne på fel spår. Man ska släppa all negativ attityd och se det vackra med platsen man råkar befinna sig på - på så sätt tror jag att man både mår bättre och blir en gladare människa. Så slipper man sitta på flashback och spy galla över en stad man av någon outgrundlig anledning inte gillar.

Ursprungligen postat av Drapåtrissor

Håller med. Vad har t.ex Köpenhamns tunnelbana att komma med. En storstad utan T-bana är ingen riktig storstad.

Hur tänker du nu, Köpenhamn har ju en tunnelbana men är ändå ingen storstad enligt dig?

Köpenhamns tunnelbana är väl typ 5 år gammal?

Gillar stockholm och jag har bara bott här i 3 år så jag är en av "dom". Det jag saknar jämfört med exv. Köpenhamn och Berlin är den riktigt urbana känslan med stora avenyer och ockuperade hus mitt inne i stan.