Men sen så finns det ganska mycket annat i båda städerna också.

Men det folk vill få fram är vad det är Stockholm är bäst på?
Jag skiter i vilket men man börjar undra när varenda stockholmare har övertro på sin stad.

Sjukt korkad tråd som bäddar för bråk men jag kan inte låta bli - Göteborg är rätt kul att besöka då och då, jag har nog varit där ett trettiotal gånger, men när det kommer till kritan så får jag lappsjuka och längtar hem.
Sen det där med att det ligger vid havet, wtf, det är snorkallt, blåsigt och regnigt hela tiden...Göteborg ligger vid Nordatlanten, inte Medelhavet.

Jag nämde aldrig någon spårvagn? Citera om jag har fel!

Denna tråden kommer spåra ur... precis som en, vad heter det nu hmm, just det... Spårvagn.

Eller så vet du egentlgen inte vad du menar utan säger så för det låter coolt.

Nä nu var jag kanske lite elak, jag har inget emot någon av städerna egentligen. Men en väldigt bra sak med Stockholm är tunnelbanan. Den går oavsett väder, här står spårvagnarna still bara det är någon centimeter snö.

Kul debatt

Ingen dålig sågning av Götet där inte.

Då jag är vad en 08 hade kallat en tvättäkta bonde (Uddevalla - 8 mil norr om GBG - Bohuslän således) är det en oangenäm uppgift att tackla dessa båda städer som skänkt en varierande former av njutning.

Göteborg - Bohusläns närmast angränsande storstad. Har onekligen sina kvaliteter med ett trevligt folk, enkelt att hitta och en naturlig vallfartsort från oss mer norrifrån. Känner dock inte igen mig i beskrivningarna om att de skulle vara "medelhavsinfluerade". Tycker det är ganska likvärdigt andra svenska kommuner jag varit i om än man lätt kan betrakta det så på grund av det hurtfriska och käcka tonfallet.

Stockholm - Fantastiskt fin stad till att börja med även om man inte borde vara förvånad med sin potential. Har egentligen bara positivt att säga om de stockholmare som jag träffat på, de har behandlat mig som en infödd (om än pikat dialekten en del men det tar man med en klackspark). I en del kranskommuner som t ex Järfälla har jag till och med tillfrågats med genuin nyfikenhet om var jag kommer någonstans ifrån i Sverige, släkttillhörigheter etc. Med rätt klädkod kan man smälta in på Stureplan också. Mycket god erfarenhet av 08-tjejerna också, har sällan varit så framgångsrik på det planet som uppe i kungliga hufvudstaden.

Ni ser varåt det lutar...

Precis, bara skitsnack om att sthlmare skulle vara snobbiga, dryga och bondehatare.

Jag har varit där vid ett flertal tillfällen. Kommer dit snart igen, men först skall jag förbi en sväng i Göteborg.

Skillnaden är att i göteborg kan du slå dig ner brevid en random människa på spårvagnen och snacka lite eller fråga om något. Gör du detta i Stockholm så skiter folk ner sig direkt och tror du är psykopat. Sen att folk från huvudstaden ofta är socialt oförmögna och har urkass humor är ett känt faktum i gbg

Stockholmarnas oførmåga att førstå ironi ær också ett exempel på skillnad. men det ær ingenting om man jæmfør med oslo-bornas.

Göteborgare tror alltid att vi Stockholmare ser ned på dem. De måste därför alltid framhäva Göteborgs storhet i tid och otid, helt utan anledning.

Man sitter käkar på Sturehof med några Göteborgare man lovat barnvakta och berömmer maten. De replikerar då snabbt med att också Göteborg har bra mat, och att deras räkmackor är så mycket godare än de man kan få i Stockholm. Jag är van vid dessa människor så jag har slutat att bry mig om deras bekräftelsemani. Ja visst kan man få in bra räkmackor i Göteborg, säger jag för att undvika att befläcka deras stolthet.

När man senare går ut för att hitta något lämpligt drinkställe att föra på, går de igång igen. “Du ska följa med till Avenyn så ska du få se på nått. Där känner man sig som en kung, hahaha”. Snacket tar aldrig slut, men vad spelar det för roll, för jag lyssnar inte.

När man först flyttar in till stan, stör man sig ofta på allt ljud. Efter ett tag så vänjer öronen sig så pass att ljudet verkar försvunnet. Så är det för mig med Göteborgare. När Avenyn-snacket går igång stängs mina öron av.

Jag har bara en sak att säga; Sluta att söka bekräftelse hela tiden, för vi bryr oss inte!