K=tusen. Trodde det var allmänt känt.

Vad vill du jobba med när ni väl är framme?

vi har inte jätte stora krav på just vad vi gör utan mer att komma bort från sverige till ett land med en annan kultur . mest att man skall kunna överleva med mat . ha råd med ett gymkort osv . ganska spartanskt. hyra en lägenhet jobba kunna gå till stranden på helgerna osv . byta miljö gärna sydamerika eller asien vid havet .
Enda kravet är väll att vi vill jobba ungefär på samma eller på samma ställe eftersom vi är ett par !

Visum är jag vi inte så oroliga för går det inte lösa får man väll göra sk visaruns eller liknande å åka över gränsen till något annat land och sen tillbaka för nya stämplar , vet många som gjorde så sen man va ute å backpackade




MVH

Jag kan rekommendera Malta, det är billigt som fan att bo här, i riktigt fräscha lägenheter. Så länge du kan svenska och inte är helt retarderad så kan du även få jobb på nåt bettingbolag eller som tfnförsäljare/bar i värsta fall. 40k kommer du klara dig länge på, Malta är ett billigt land. Malteserna är sköna å väldigt snälla å hjälpsamma, samt tar det lugnt ingen stress liksom PMa om du vill veta mer.

Fast ni kanske ville helt bort från Europa? Malta är iaf så långt bort du kan komma från europa å ändå vara med i EU (inget visa osv behövs, bara kom hit skaffa ID kort å social security å det e klart)

Lycka till och ha det så fint vart ni nu än bestämmer er för att åka!

Ännu en sådan här standardtråd sammanfogad med den befintliga tråden

/mod

Hejsan Flashback. Jag har nu bestämt mig för att förverkliga mina drömmar men behöver dock lite råd och hjälp eftersom jag inte är så erfaren när det kommer till hur det är man gör när man ska flytta utomlands med visum etc etc och dylikt, länge har jag känt att den svenska kulturen och samhället är något som inte ''tilltalar'' mig och jag trivs helt enkelt inte och har bestämt mig för att börja med en ny start helst i Sydkorea eller Japan eftersom mina föräldrar är ursprungligen från dom båda länderna (adopterade).
På något vänster kan jag inte hjälp att känna lite samhörighet med dom, jag har varit i både Japan och Sydkorea och finner bägge deras kultur, människor och natur att va något så fruktansvärt fascinerade och efter att ha tänkt riktigt ordentligt på det (2 år) har jag bestämt mig för att börja om där och undrar därför om någon har något hjälpande erfarenhet efter att ha pluggat/jobbat där eller vad som helst in princip som skulle kunna hjälpa mig.
Har varit inne på ett flertal sidor där man kan se lite jobb för ''foreigners'' i Sydkorea och japan och det mesta verkade va Engelska lärare jobb eller dagis jobb som kräver att du kommer från ett Engelskt talande land. Kan ju berätta lite om mig själv om det skulle vara till någon hjälp, Jag är 20 år och pluggar nu upp mina gymnasium betyg på komvux för tillfället och del tids jobbar som säljare för gamestop. Jag talar både svenska och engelska pratar även lite koreanska och japanska men långt ifrån flytande.
Även lite frågor jag har som jag inte riktigt har hittat något svar på är:
Vad skulle va en bra start summa att ha?
Hur ansöker man om visum?
Är det något jag bör tänka på?

Kom gärna med förslag och tips eller varför inte lite kritik och hands up, fråga etc etc.

Tack på förhand.

För övrigt ber jag om ursäkt för eventuella stavnings/grammatiks fel. Att skriva har aldrig varit en av mina starka sidor. Hoppas att ni kan ha lite överseende över det här och försöka att inte kritisera det allt för mycket.

Någon som går i tankar att flytta till Brasilien och plugga? Jag har tänkt på det ett tag.

Kan någon rekommendera någon fin stad? Tror inte jag är så sugen på att bo i Rio eller Sao paolo, hellre någon fin liten by till att börja med. Kanske är svårare att få tag i bostad där dock?

Klart det går att bara dra; men man måste vara modig, beredd att jobba hårt, nyfiken, och ytterst flexibel. För ett par år sedan hade jag tvåtusen kronor på fickan, en väska med lite kläder och en enkelbiljett till Tyskland. Gick riktigt bra Hittade ett jobb, en säng att sova i och kom hem med mer pengar, erfarenheter och vänner för livet än när jag drog

Det var många år sedan jag lade gräset på hyllan och inte haft intresse av utvecklingen, men stötte på en artikel om legaliseringsvågen, som fick mig att ivrigt googla vidare i ämnet.
Jag bubblade av glädje av att den 30 åriga gamla idiotlagen hade börjat vittras sönder.
Well efter lite djupare inläsning blev jag mer och mer medveten om Sveriges pinsamma
"Jorden-är- platt-för-det-säger-ju-lagen-stilen". Naturligtvis är det Sverige som ska stå i toppen av bakåtsträvande och envist vägra lyssna på resten av Europas odiskutabla argument. Blev slutligen så kräkfärdig att jag bestämde mig för att att lämna landet och flytta söderut. .

Jag tar med mig frugan och företaget och flyttar ner till ett land som är mer värt mina skatteintäkter.
För först gången sedan jag besviket insåg att vi blivit inmurade i eu fick jag uppleva en positiv sak med unionen, är ju ingen större bravad att ta sitt företag och flytta till valfritt land i eu. Och naturligtvis i protest ta tillbaka ett gammalt intresse att odla/och förse andra online med verktyg för att skapa mer cb där det behövs som mest.
Är ju ett skämt med alla scamsbanker ni har här hehe.

Nu till lite frågor som vart svåra att få klara besked på, sjukt vilket kaos det är att tyda de nuvarande legaliserings lagarna eftersom dom justeras hela tiden.

Som Hobby (+-0 behov av profit) sparkar jag igång en seedbank/shop med tillbehör riktade för medical.
Ge gärna tips på eftertraktade prylar att sälja, hur är det med frön egentligen de är ju inte olagliga skicka till Sverige men olagliga för mottagaren? (Anstiftan till brott). Kan man som säljare skicka till vilket land som helst i världen lagligt? Finns det länder som det kan vara olagligt att skicka från?

Är viktigt för mig att min verksamhet är helt laglig!

1. Vad jag har förstått är Spanien än av de få Länder jag kan odla för eget bruk, är egentligen mer sugen på att bosätta mig i portugal . Alltså odlingen skall göras för jag ska leka lite med att skapa frön. Själva puffandet är inget viktigt. Kanske man ansöka för att få odla för frösamlanställning med profiten donerad till något ?

2. Vill gärna få in en fot i någonstans i medical produceringen, mest för att stödja något bra och kanske lära mig lite mer. Tips, infallsvinklar?

3. Har jag missat något land med mer liberala lagar och bättre förutsättningar för att driva shop å annat ?

4. Måste man ta blodprov när man ska registrera firma och skaffa arbetstillstånd osv? Och om det visar något blir man nekad? Tänker först och främst på Portugal?

5. Kommer det ske mycket förändringar under året, kanske länder som kommer göra cb helt lagligt?

6. Kan svensk lag råda över min business på något sätt. Även om jag är skriven i det nya landet och all inkomstskatt deklareras på plats osv?

7. Är tillbehör som Pipor, vipers, tält, lagligt i sve?


Länka gärna till någon bra aktuell informationssida om utvecklingen i "operation skygglapp av"

Opps, blev en hel novell så jag rundar av här.
@mod, hade svårt att placera tråden. Fick inte posta i netashop, fast jag donerat.
Peace

portugal! bra mentalitet, surf och vackra miljöer. varför ska ni utanför europa och härja?

Hejhallå Flashback. Första inlägget!

Jag tänkte starta den här tråden för att jag främst har en dröm och jag tror att det finns fler därute som tänker jag mig, att flytta utomlands och stanna där. Det här är såklart inget jag kom på för 10 min sen utan har varit en grej jag tänkt på i 2-3 år nu.
Mitt resonemang till att flytta utomlands är då att jag helt enkelt är trött på det här svennebanan livet. Är dock bara 18 just nu så har egentligen ingen aning om hur det egentligen är, men kan nog föreställa mig att det är rätt så förutsägbart. Du jobbar på något halvtrist arbete med normal inkomst, lite mer om du har tur. Du kör en volvo/saab och äger en schysst lya någonstans i Sverige. Jag är 18, när jag är 33 vill jag inte leva så. Vilket jag kommer göra om jag stannar här.

Min dröm, notera att det här endast är en tanke som naturligtvis inte är så lätt att göra men fortfarande en dröm, är att starta ett nytt liv någon annanstans. Högst upp på listan så ser jag det hela framför mig. Att jag bor i ett varmt land året om. Antingen bo på någon slags ö vid stranden. Äger typ en bar eller är dykinstruktör, inte för att jag kan ett shit om dykning men det kan man väl lära sig. Hittar lite bra polare, lär sig deras språk. Och inte behöva oroa sig över något. Pengar ska inte behöva vara så viktigt där jag bor utan mer bara lever livet och håller mig utanför den jävla kaviartub till land. Slipper att leva i den här bubblan där folk oroar sig över vad som ska stå på första sidan på nöjesbladet eller vilken slips de ska ha på fredag. Jag vet att den här drömmen verkar väldigt orimlig och oplanerad, och det är den ju också. Det är därför jag tänkte skriva ner allt här och få tips så jag kan kunna utveckla den och uppfylla den.

Nu behöver det inte vara en strand och kokosnötter utan kan även vara USA i Miami eller fan vad som helst. Så länge det är ett bra land, inget krig, helst inte så jävla kallt och tillgång till perfekt färg på vattnet så är jag nöjd.

För att göra det klart så kommer jag göra detta. Förr eller senare. Kan väl berätta att jag just nu är inne på mitt sista år på gymnasiet och hade nog tänkt att iaf innan jag fyller 23 ska jag vara borta. Så jag har tid att skaffa lite cash och förhoppnings vis, mer vett så jag inte gör något dumt och jobbar som städare för att kirra en flygbiljett hem.

Jag vet att det finns fler som vill det här, har gjort det eller är allmänt skeptisk om det. Så kom igen, dela med er av era åsikter om hur jag bör gå till väga. Vilken land skulle ni tipsa om? Hur ska jag göra när jag kommer ner? Jobb och boende? osv osv.. Alla idéer är välkomna! Om ni tycker det är historiens sämsta plan så skriv det, men om ni även har något vettigt att säga så vill jag gärna höra!

Mitt tips är att du direkt efter gymnasiet flyttar till Norge. Dela en lägenhet med några kompisar eller hyr den del i ett kollektiv om du ej har vänner som vill flytta med dig.

Här skaffar du personnummer och skattekort, viktigt (leta upp deras kontor och ta med pass):
http://www.skatteetaten.no/

Här hittar du lägenheter:
http://www.finn.no/finn/realestate/lettings/browse1


Här hittar du jobb, i detta fall lager, men sök vad du vill:
http://www.finn.no/finn/job/fulltime/result?keyword=lager&sort=0
https://tjenester.nav.no/stillinger/stillinger?q=lager

Jobba i Norge och spara pengar. Efter 7 år kan du söka medborgarskap i Norge.(http://www.udi.no/Sentrale-tema/Statsborgerskap/Hvem-kan-bli-norsk-statsborger-ved-melding/#nord) Verkar säkrare än att vara svensk enligt mig. Pension får du också till sist: nav.no/Pensjon

Ta dina sparade pengar och flytta sedan till ett land av smak och tycke. Jag känner dom som flyttat till Kambodja. Där kostar ej saker så mycket. Köp dig en bit land och lev på dina sparade pengar (och med tiden din dåliga norska pension du har rätt till efter att ha jobbat i Norge kanske 5-10 år. En dålig norsk/svensk pension är värd massor i t.ex. Kambodja.)

Du kan gå från vägen.
https://maps.google.com/maps?hl=sv&q=National+Highway+7,+Stung+Treng...

Detta är endast ett grovt exempel som har flugit igenom mitt huvud. Frågan är bara om man hinner förverkliga. Risken är ju att man PK:ar(http://sv.wikipedia.org/wiki/Politiskt_korrekt) ihjäl sig och stryker med innan man kommit dit... usch!



typ så kanske?

Hej alla glada!

Har under en mycket lång tid funderat på att lämna Sverige bakom mig på grund av en del olika anledningar. Kan väl börja med att berätta om varför.

Den primära anledningen är: Mina problem med lederna i detta kalla Svenska klimat.
Dom gör ont varje vinter och det är riktigt jävligt och nu är jag less på att gå och ha ont.

Den sekundära anledningen är: Sen tycker jag att den Svenska avundsjukan har gått till överdrift.
Man kan inte göra ett skit utan att det är någon som skall gnälla. Främst på att jag har 100% fritid och kan göra vad jag vill av mitt liv och att jag inte har familj och barn som alla andra har vid 30+ års ålder. I och med att jag inte har någon "egen" familj med barn så kan jag göra precis vad jag vill utan att behöva fråga någon om lov eller ta hänsyn till andra så länge jag inte lever om förstås. Det sticker i ögonen på folk och dom blir avundsjuka. Varför kan folk inte bara sköta sitt och låta mig få vara ifred. Jag stör ingen med mitt liv på något sätt. Jag är född som jag är och rår inte för det, mer om det kommer här nedan.

Har fått en trippeldiagnos: "Asperger Syndrom", "Attention Deficit Disorder" även känt som "ADD" samt måttlig till svår Dyslexi. Med dessa diagnoser så har jag blivit beviljad permanent sjukersättning via Försäkringskassan vilket inte är ett drömliv direkt rent ekonomiskt så jag har funderingar på att göra något åt saken genom att flytta till ett billigare och varmare alternativ inom EU. Just precis...Malta.

Varför just Malta?
Det är så enkelt som så. Jag får behålla min varaktiga Sjukersättning från försäkringskassan om dock utan bostadstillägg så den summan jag får behålla ligger just nu i skrivande stund på ca 6500 SEK eller ca 750 EUR, vilket inte är så mycket, men på/i Malta är det betydligt mer än här i Sverige och det gör att jag har möjlighet att leva där med dom pengar jag får behålla från Sverige och Försäkringskassan. Sen valde jag Malta just för att det är varmt året runt där, det är aldrig kallare än +10 grader vilket passar mig perfekt för då slipper jag få ont i mina leder samt att det är inte heller speciellt långt ifrån Sverige så man kan med lätthet ta flyget över och hälsa på familj, släkt och vänner.

Men för att komma till vad detta inlägg egentligen handlar om...

Har gjort en del research men har långt ifrån fått svar på alla frågor som behövs för att flytta dit med allt vad det innebär. Men för att lyckas med det så vill man vara väl förberedd, och med det kommer en MASSA frågor som jag hoppas på att få svar på här och andra forum och trådar.

Så låt oss börja.

- Om man jämför Malta med Sverige, hur stor är skillnaden på priser rent generellt är det?
Exempel, vad kostar mat, lägenhet i Svensk standard, elpris per KW/h, vatten, diverse försäkringar och andra nödvändiga saker som man bör tänka på? Skriv gärna saker som är bra att hålla koll på som jag inte nämnt.

- Hur funkar det om man inte är kristen då större delen av befolkningen är Katoliker? Kan man vara neutral utan att folk tycker att man är konstig / underlig?

- Hur ser Malteserna på en om man inte har familj, tänker skaffa familj utan vill bara vara för sig själv och leva ett lugnt och stillsamt liv med fiske, ljudböcker, hemmasittande framför datorn? Dvs. ett rätt så avskärmat liv om man jämför med den generella människan.

- Är personer med Asperger Syndrom, ADD och andra mentala handikapp accepterade på Malta eller blir man dåligt behandlad, särbehandlad eller kanske rent utsagt utstött och kanske misshandlad, eller är dom totalt obrydda vad man har för åkommor så länge man sköter sig och beter sig åt som en civiliserad människa?

- Är själv en sjukpensionär på grund av min Asperger Syndrom, ADD samt Dyslexi och har sjukersättning här i Sverige och kommer att leva av den även där då jag får behålla den om jag flyttar inom EU vilket Malta tillhör. Hur ställer sig invånarna på ön till att man inte jobbar och lever ett stillsamt och avslappnat s.k. "glidar liv"?, Jag vet hur folk kristna/katoliker eller inte ställer sig till detta här i Sverige. Jag menar, sköter jag mitt och inte lägger mig i andras liv och affärer så borde det rimligtvis inte vara några problem eller är det lika enorm avundsjuka där som här i Sverige?

- Vill även passa på att nämna att jag är en nästan onaturligt lugn person som hellre är tillbakadragen än utåtriktad och nyfiken, men är läget rätt så har jag inga problem att umgås med folk, men är dock ganska reserverad och avläser gärna folk och MÅSTE ha kontroll över situationer. Det är en del av min "sjukdomsbild" som läkarna förklarar det.

- Är det lätt att hitta en lägenhet för max 300 euro i månaden inkl. allt gärna nära havet då jag har ett enormt fiskeintresse och kommer troligen att tillbringa MÅNGA timmar vid någon kaj med en bra ljudbok i öronen och bara njuta av sol, friska vindar och havsdoft.


För att summera vad jag funderar över:


- Klarar man sig kort och gott på ca 750 Euro per månad om man inte kräver att leva som en kung utan i generell Svenska genomsnittlig standard fast med sommar och värme året om?

Vi börjar med dessa frågor till att börja med, sen kommer mer när jag fått svar på detta.

Tack på förhand.