Antar att det är från person till person... Jag bryr mig inte så mycket faktiskt.
Öven fast jag har börjat fatta en del av språket.
Men samtidigt så händer det hela tiden i Svea iaf så jag antar att jag är van från det mångkulturella samhället i Sthlm


I mitt tycke är Svenskar inskränkta och ignoranta som gärna klagar på allt men inte göra nått mer åt det än att skriva på namnlistor.
Jag gjorde nånting.
Samtidigt hade jag inget som höll mig kvar i Svea heller.
Så jag tog chansen att utvecklas som person och pröva på nått nytt.
Uppleva saker själv och skapa egna intryck än att bli matad av allt vad vi ska tycka och tänka av media och samhället.
Samtidigt så är man mer accepterad som individ här nere tycker jag.
Men samtidigt är klimatet mer "sköt dig själv och skit i andra" och inte den Svenska avundsjukan.


Alla är vi olika med olika åsikter..
Jag satt 28år i Svea utan att göra nått..
De 2 senaste åren har jag upplevt mer än jag gjorde på de 28 i Svea..
Ångrar bara att jag inte drog tidigare...

Att svenskar är arroganta och inskränkta kan jag verkligen hålla med om. Alla som inte passar in hör helt enkelt inte till samhället, men när jag sticker så är det för att uppleva något nytt och inte stå och trampa på samma fläck hela livet. När jag blir gammal kommer jag vilja ha massa konstiga och fina minnen att tänka tillbaka på.

Men jag kan hålla med om att den svenska mentaliteten är som en anakonda runt halsen, den kramar hårt tills man stryps. Men som sagt var, jag trivs och mår bra just nu, så jag har för mycket att lämna. Men jag är knappt tjugo år, så jag har tid på mig. De flesta av mina polare är fortfarande kvar i min håla, men snart kommer de flytta till andra städer för utbildning o.s.v. Men jag tänker inte göra som en vanlig vaniljsvensson som flyttar till Stockholm för att förändra tillvaron. Tänk, en miljon stela människor som vägrar göra spontana saker, ihoptryckta på några kvadratkilometer:o

De ställen som jag funderar på är:
London - stor stad med ett lätt språk och med många kulturer. Tyvärr är engelsmännen tråkiga människor som måste supa varje gång de går utanför ytterdörren. Ordet "fika" existerar inte i England, utan man går till puben istället. Dessutom är britterna fula som stryk.

Paris - jag behärskar språket och skulle inte ha något emot att prata franska. Tyvärr är det bara språket som får mig att vilja bo i staden. Resten av landet är bara en kopia av Sverige.

Österike - lätt språk, även om vissa anser att tyska var glädjedödaren i skolan med sina regler, så är faktiskt tyska löjligt lätt att lära sig. Dessutom är skidåkning ett av mina största intressen och i Österike finns ju som bekant Alperna. Men landet har tyvärr stela och trista människor, en musikultur som man kan spy över. Hela den tysktalande världen saknar helt sinne för estetik och musik.

Barcelona - jag kan grunderna i spanska språket, och med franska i bagaget så är spanska väldigt lätt att lära sig. Efter ett par månader i Spanien så skulle jag nog kunna prata en del spanska tack vare att jag kan franska. Sen är Spanien ett väldigt avslappnat land. Fast människorna där verkar sakna själ och spanska maten suger.

Prag - jag har aldrig besökt staden, men jag ska nog välsigna stället med ett besök. Staden brukar kallas Europas kulturcentrum, och det som jag har sett av Tjeckien i Sverige verkar bra. Helt klart ett alternativ i min lista trots att språket är helt obegripligt. Men efter ett tag i Tjeckien så kan jag nog tjeckiska också, för ingenting är omöjligt Jag brukar dessutom ha ganska lätt för språk, så varför skulle språket vara ett problem? Prag verkar vara en skön stad med rik kultur, och det är ju en stor del av det som jag söker. Tänk att sitta på en inrökt tjeckisk bar med en tjeckisk öl och skrålla till gamla folksånger.

När jag har bott ett tag på följande ställen så kommer jag söka mig utanför Europa. Om jag flyttar till London så kanske jag kan flytta till Kina eller Japan som engelsklärare

Jadu, till att borja med, "salt allt och fly landet" ar inte bokstavligt, jag flyr inte, men jag jag ar en person som gillar att leva pa kanten, traffa folk, och uppleva nya saker,
jag kommer aldrig aga en miljon kroner, sa jag tar chansen att bli rik i erfarenheter, vanner och minnen

I sverige fick jag aldrig nan spanning, och det hande aldrig nat igentligen. Det ar for lugnt och tryggheten ar for stor i sverige, visst som fan saknar jag vanner.. Men vanner har man oavsatt vart man bor.. det ar ju inte sa att dom blivit av med mig, och jag av dom, nej nej.
Jag vill utvecklas, nytt sprak, nya vanner, nya platser, ny kultur, etcetc.
bara den senaste veckan, har jag haft sa skoj, och sett helt otroliga saker, denna lordagen var heklt otrolig, och jag ar sa nojd jag skulle kunna ramla av pinnen imon och inte angra nat..

jag ar bara 24 ar, men har redan upplevt mer an mariorteten i sverige skulle jag tro, och da talar vi inte om att aka till nan turist stad.
och jag ar inte klar pa langa vagar

Men att bara aka och "leva pa kanten" det passar inte alla,
Det ar jag helt inforstadd i, och respekterar, Vissa gilalr att leva i tryggheten, medans andra bara maste ivag, och inte trampa samma lera.

Sen har alla inte mentaliteten, och opptimismen heller.

Alla kan nog tala spraket efter ett pa manader om man bara vill. det ar inte svart, aven for den trogaste, handlar bara om att vilja, och uppmarksamma vad dom sager,

men avslappnat ar det, inte ens i snudden i narheten av stressen vi lever i sverige. dar folk jobbar ihjal sig for att kunna visa upp en ny bil lr en ny tv i hemmet, i spanien skiter dom i det, har umgas dom inte ens i hemmen, utan umgas hela dagarna och kvallarna pa torg, gator, barer, och cafe, dom far verkligen ut mycket av vardagen.

folk utan sjal finns det overallt i varlden.,
och maten?? har du testat maten ens? och fran vilket "land"? for har finns flera olika kulturer, det ar som flera olika lander i spanien "provinser", med eget sprak, egen kultur, historia, och definitivt mat.

Ar det den tjocka sasen du inte kan leva utan ar detta stallet inte nat for dig, men har finns saser med.
Jag var nara att do i lordags av min "kvack kvack" jag at, sa ljuvlig.

Ett intressant inlägg, men jag kommer nog inte till Spanien. Det verkar som en press att man ska vara ute på cafér och torg jämt bara för sakens skull, men de får ju ut allt av vardagen. Språket är ingenting som skrämmer mig, främmande språk är lätt att lära sig om man vill, och viljan har man i Spanien. Jag läser redan vissa saker på spanska och förstår det mesta av en sångtext, för spanska är bara en lätt version av franska.

Maten bryr jag mig inte heller om. Passar inte den inhemska matkulturen så kan man laga egen mat. Men en vecka i en bergsby i Baskien kan få vem som helst att längta efter svenska köttbullar utan olja. Människorna där kan lika gärna bli självständiga och slåss om sina grottor ifred, jag bryr mig inte!

När du säger att Frankrike är en kopia av Sverige avser du att den franska mentaliteten är som en anakonda runt halsen, eller något annat?

Jag frågar inte av retoriska skäl utan av ärlig nyfikenhet eftersom du verkar veta vad talar om.

Jag har alltid haft för mig att fransmän är individualister som vägrar att underkasta sig statliga tvångs - och frihetsinskränkande åtgärder när svenskarn igen snällt accepterar allt som farbror staten säger att dom skall göra. Allt är ordnat i Sverige och man accepterar inga individualistiska utspel, hur är det i Frankrike?

Men du kan ha rätt i något avseende som jag har missat. Vad har jag missat?????

Ja gillar du inte att traffa folk, umgas och prata, ata gott, dricka kaffe/ol,/vin. Da kanske grottorna vore nat for dig / hehe

Nee, for att vara allvarlig,
Jag har ingen aning vad just du vill ha ut av ditt liv, men trivs du i sverige ar det ingen som pushar dig darifran. Definitivt inte fran sverige, det e sa tryggt det bara kan vara dar, och det ar en av anledningarna jag ville darifran.

Hander ju inte natt spannande, att darimot salja allt och dra pa en chans mer lr mindre, aven om nan sak var planerad ar i mina ogon spannande och passar mig, att dessutom traffa massa nytt folk, en ny kultur, ett nytt sprak, ar bara en bonus.

Men at aterkomma till dit forsta inlagg,
Jag hade det bra i sverige, ett rikt liv i erfarenheter, och vanner, och det mesta en svensson har.
Men man komemr till en grans, da man vet att varlden har mer att erbjuda an trygga sverige.

Men ta hand om dig, och ha det gott i sverige,
Sverige ar underbart.

Kul att det uppstår en diskussion så man får se delade åsikter och inte bara en stor glorifiering. (Vilket jag iofs gillar)

Men jag väntar med spänning på nästa blogg-inlägg zakke, bara så du vet

Jag har bara besökt Frankrike och aldrig bott där. Franska kan jag tack vare en dum idé att lära mig språket. Jag satt hemma och lärde mig sångtexter och grammatik, så nu sitter jag här med den meningslösa kunskapen. Men Frankrike har en starkare machokultur än Sverige, som alla länder.

Men det där Medelhavskaoset hittar man inte i Frankrike, där är allt ordnat och staten fixar allt. Det finns så otroligt många likheter med fransk och svensk politik, se bara på deras integrationspolitik. I Frankrike får de problem med invandringen för att de gör som vi svenskar, lås in dem på institutioner och utbilda dem istället för att släppa ut dem i samhället. De kan inte franska och vad är det som säger att de skulle lära sig språket om de började att jobba? Då får man nordafrikaner som bara sitter hemma framför tv:n och dricker te, som i Sverige. Ungarna är ute och slåss med poliser, för föräldrarna kan ju inte övervaka dem när de inte har en aning om hur samhället och människorna fungerar i det nya landet.

Dessutom är deras välfärdssystem mycket större än det svenska. De har till och en läkare som åker runt till sjuka människor, man behöver inte åka till akuten där. Dessutom är allt gratis och betalas med skyhöga skatter.

Vivre la Suéde!

TS gor helt ratt som lamnar moder svea for att vidga sina vyer!
jag gjorde sjalv det for nagra ar sedan och kommer aldrig angra mig!
och knappast flytta tillbaka heller!...sverige ar en san liten trist och gra
bubbla!...det finns sa mycket mer dar ute!

jag kampar for fullt, det e sa mycket jag hinner ju knappt med, fick hem en dator igar, (inte min) efter att varit pa service, och idag pajja den igen. samma fel. sa jag gissar att det e nat fel pa strommen. antingen natagget lr deras skitstrom. annars hade jag ju tankt att sitta dar och skriva allt. men men.

Det kommer strax. dessutom har jag samlat pa mig lite bilder nu sa det kommer ocksa uppp i veckan.

Och du "sa va det med det" lr va du nu hette, jag tankte pa en sak. spanskan, en lattare version av franska? vilken spanska?
latinamerikansk kanske? som shakira columbiansk? lr nat'?

lr castellian? euskadi? dom narmast frankrike ar euskadi och dar finns nagra likeheter med franska. men dom i norra delen av spanien, forstar inte folk fran exempelvis sevilla. definera garna lite? den spanskan jag larde mig strax innan jag akte var bara att kasta nar jag kom till bilbao. har talar dom eusadi.
jag tycker inte det franska e lika med nat av dom olika spanska spraken jag hort, skuklle vilja jamfora det med svenska och tyska. jag kan forsta tyska, for det finns manga lika ord och samma ord. men jag skulle inte pasta att svenska lr tyska ar en lattare version av den andres

men vad vet jag?

Jag har bott utomlands längs medelhavet i snart 8 år i olika länder, kan med säkerhet säga att jag troligtvis inte kommer att återvända till Sverige, men man ska aldrig säga aldrig...

Livet söderöver är mycket trevligare på många sätt, människor är trevligare, maten godare, och man lever i ljusterapi som man saknar i Sverige ungefär halva året...