Om jag har pengar nog så kommer jag inte tveka att lägga dom på paketresor, lite mer kontrollerade reseformer och resebolag osv. Men med tanke på hur fattig jag är och hur mycket jag vill göra så tänker jag leva på det sättet som krävs för att klara mig på min budget. Det är inte så att jag vill leva på mat från sopporna och sova utomhus. Men om det blir skralt med pengarna kan man ju inte göra på annat sätt! Jag är BEREDD att göra det och jag ser inget fel i det. I mångt och mycket tror jag man lär sig en del om sig själv på att behöva göra såna saker för att överleva. Som du säger är jag ung och oerfaren och det enda sättet att växa på är att utsätta mig för saker som tvingar mig till att mogna. Det finns fördelar med att leva gott och vara trygg och det sättet vore givetvis att föredra. Jag står fast vid att materialism inte är min grej, men någon form av trygghet vill jag ändå ha innerst inne såklart. Jag menar helt enkelt att om jag MÅSTE ge upp trygghet/skydd för att kunna ha råd att resa, så är jag beredd att göra det och kommer inte tveka pga det.

Jag är inget impulsivt emo-luder.
Sluta drömma? Hah, du lär ju åstadkomma mycket i livet med den skitiga inställningen...


Jag är inte alls beroende av att pilla med min telefon. Använder den knappt som det är.. förutom att kolla busstider och så. Det hade ju varit praktiskt utomlands men jag fattar väl att 1) telefonen funkar inte i alla länder 2) pengarna jag får för den är värt det (även om det gäller sig om femhundra kronor)


Det är skönt att du är så cynisk, jag behöver inte slåss mot dig om flygbiljetter i alla fall för du verkar ju ha gett upp.. Man måste drömma orealistiskt, själva genomförandet bör ske realistiskt. Alltså, man får ta till de medel man har för att nå den löjligt orealistiska drömmen man jagar. Jag är mycket väl medveten om hur naiv min dröm är, men jag kan ju inte låtsas att jag inte har den, eller?

Man måste sikta högre än högst, hur högt man kommer är inte det väsentliga. För mig känns det viktigt att veta vad jag vill uppnå, men jag är medveten om hur svårt det blir.

50 tusen är mycket pengar för mig som levt relativt snålt hittills. Ursäkta mig att jag inte skiter ut stålar.


Jag funderar faktiskt på att flytta ner till skåne eller nåt medan jag bor här.. Dels för att man kan ta en avstickare till köpenhamn (som jag är helt kär i) men också för att jag tror att det kan bli lättare att härda ut om man byter miljö och får omväxling.

Jag är väldigt glad för din skull, att du kunde lösa ditt liv på det sättet. Mest av allt vill jag känna mig "engagerad" i mitt liv. Just nu känns det som att det kvittar ifall jag lever/dör. Jag är så uttråkad att jag blir som en sengångare utan stimulans.


Jag har bestämt mig för att plugga färdigt, ska kontakta mitt gymnasium så fort det går och be om att få plugga 2 år på ett års tid eller nåt. Funderar också på att flytta tillfälligt till en släkting i antingen skåne eller stockholm (lutar åt skåne pga danmark).

Jag tackar för ett väldigt klokt, genomtänkt och fint inlägg. Jag hade mycket nytta av det! Har berättat för min mamma och hon reagerade knappt. Jag är besviken på henne! Men hon föreslog att jag skulle ringa till min moster i skåne och höra med henne om jag skulle kunna bo där tillfälligt tills jag hittat nåt annat alternativ. Det lät bra.


Jo men luffare får man ju vara tills man har råd att göra mer än att bara överleva. OM det går bra kan man ju tjäna åtminstone några kronor som kan gå till något roligare än vatten och mat.

Jag tycker ni verkar ha alldeles för höga krav på hur man ska bo. Det märks att ni är svenska och behöver AC, kaffekokare osv för att kunna bo någonstans. Verkligheten är inte sån. Att trängas med kackerlackor, farliga spindlar och svettas som en gris i sömnen hör till resan.

"Märks att ni är svenskar.."

FEL, det märks att du är en bortskämd liten svensk slyna som inte har den blekaste aningen om hur verkligheten ser ut och bara sitter och fantiserar ihop äventyr i dina våta drömmar.
Att du ens får för dig att spela världsvan och ge oss reprimander när du har en så otroligt naiv och korkad inställning är en förolämpning mot ditt eget intellekt.
"Verkligheten är inte sån" pfft, kom tillbaka när du varit ute på ditt gulliga lilla jävla äventyr, då kommer jag KANSKE att ta till mig dina åsikter till någon grad.

Nej, du är inte beredd. Det är jag 100 % säker på och det är även alla andra i den här tråden. Det är lätt att säga att du kommer käka ifrån en papperskorg i Delhi när du sitter framför en dator och har kylskåpet 5 meter bort och faktiskt göra det när du befinner dig på plats. Är pengarna slut och du inte har mat så kommer du garanterat sära på benen för en resa till den svenska ambassaden, det sista du kommer göra är hitta en bekväm plats i gräset 10 meter från en papperskorg som ska föreställa din kvällsmat och frukost. Det är lika bra att inse detta redan innan resan för då kan du göra upp en realistisk reseplan och faktiskt utnyttja din resa till max.

Jag har lite över 1 år kvar på min dåliga ekonomi sedan blir det att tokspara, mitt mål är att spara ihop typ 200.000 på ca 2 år och då vill jag resa, så om du fortfarande reser omkring och vill ha med dig en resekompis på dina äventyr så räcker jag gärna upp handen. tyvär är jag ca 3 år bort till mitt mål. :'(
Har du vägarna norröver och behöver någonstans att sova så har jag ett tomt rum att låna ut.

En liten update!

Jag har nu bestämt mig för att stanna kvar och plugga innan jag åker iväg. Tänkte däremot använda mig av 10.000 sek till en resa för att stilla mitt resa-begär lite grann. Problemet nu är beslutsångesten! Jag presenterar alternativen och ber om råd från er. Vilket resmål får jag ut mest av för budgeten (flyg inräknat)

Indien. Det är onekligen billigt men samtidigt finns det en sjuhelsike massor att upptäcka där. Stort som jagvetintevad och man får väl räkna med att stanna där ett tag. Spontana reaktioner, tankar, åsikter på det? Vill uppleva följande (helst allt, men då får man väl stanna ett år..): Goa, Himalaya, Thar, Srinagar, Aghoris, Andamanerna, Kerala, Hampi, Daramshala..

Moskva/St. Petersburg. Min pappas släkt kommer från ryssland och jag är löjligt nyfiken på detta hårda land och dessa dyra städer. Tänkte utforska moskva/SPB totalt en vecka, ingen långbesök första gången med andra ord. Problemet är att det känns lite motigt att åka dit utan att åka transsibiriska järnvägen (som jag definitivt kmr åka förr eller senare). Men lägger jag ihop ryssland+tåget+beijing blir det lite väl dyrt. (tror jag?) Då räcker inte min budget halvvägs antar jag.

JAPAN. Jag kan inte låta bli, men är så kär i japan att jag gärna ger mig på ett smakprov. Någon gång hade jag tänkt ta lån från csn och resa dit och bo där ett år, så med tanke på att jag vill till så många ställen kanske jag ska vänta oavsett hur ivrig jag är att resa dit. Vad kan tre veckor kosta om man bor på vandrarhem och spenderar en vecka per stad (dvs 3 olika platser).

Eller sist men inte minst. Transsibiriska järnvägen. Räcker 10.000 eller blir det åt helvete snålt?

Japan blir helt för dyrt. Ska du vara där 3 veckor måste du dubbla dina 10 000 kr. Jag rekommenderar att du skjuter upp det till framtiden och åker på språkstudier i 1-2 år när du har tid.

Transsibiriska järnvägen är också för dyr. 10 000 kr kommer flyget till Moskva och flyget från Peking kosta. Du behöver även här 10 000 kr till för att betala av tågbiljetten, eventuellt visum, boende i Moskva och Peking, mat, souvenirer osv.

För 10 000 kr får du däremot Indien i 1 månad. Flyg hittar du för 4 000 kr och du klarar du utan större problem för 6 000 om du håller dig till en delstat. Tiden tillåter dig inte att resa runt så mycket så jag hade rekommenderat att du upplevde New Delhis delstat. Agra är väl ett måste om man åker till Indien och det ligger nära New Delhi.

Det märks att du har dåligt ordförråd och tomma argument eftersom du måste proppa in en massa svordomar och onödiga påhopp för att fylla ut texten och förstärka det du skriver. Jag är mycket skeptisk till att du vet tillräckligt mycket om mig och mitt liv för att döma mig så som du gör. Kanske är jag inte alls arton år, kanske är jag en fet tysk gammal gubbe som trollar er allihopa? Min poäng är att jag kom inte hit och skrev för att jag ville att folk skulle börja analysera och ge kommentarer på det lilla om min personlighet som ni vet (det ni vet är bara en bråkdel av vem jag är och verkligen inte representativ nog för att du ska kunna recensera mig), det jag ville var att få råd, stöd och andras tankar om hur och när jag bör genomföra resan och även hur jag gör det på bästa sätt. Spara på dina nedklubbningar till någon annan som faktiskt tar åt sig.

Ah, och nu kastar vi sten i glashus också. Du skriver en fet text om att det är fel att döma folk när man inte har någon insikt i deras liv, och ändå var det du, som i all din vishet bestämde dig för att stämpla ett antal människor som " Riktiga svenskar som behöver AC, kaffekokare osv ".
Pricken över i:et kom när du bestämde dig för att du var värd att bedöma mitt ordförråd efter att ha läst ett par rader jag skrivit.
Att du sedan skulle vara en tysk gubbe som sitter och hänger på ett svenskt forum för att trolla tvivlar jag starkt på eftersom att du uppenbarligen blev synnerligen upprörd av min post. (För övrigt påstod jag inte att du var arton år, misstänker dock starkt att så är fallet eftersom du trollade fram den åldern från ingenstans)
Dessutom finner jag det vara riktigt jävla användbart att "proppa in en massa svordomar", inte på grund av att jag har dåligt ordförråd eller dåliga argument, utan för att det gör det avsevärt lättare att förmedla sitt budskap på rätt sätt.
Du säger emot alla dina egna, dessutom hände det i samma post.
Det enda med någorlunda relevans och rimlighet i det du säger är att jag gick off topic, och jag ber om ursäkt för det.

OnT: Jag föreslår att du håller dig borta från dyra turistorter och kanske fokuserar mest på länder med dåligt penningvärde.
Om du ska ut och röja på nattklubbar så gör det på ställena dit lokalbefolkningen går.
(Du får se mer av deras kultur och det är troligtvis rejält mycket billigare)