Så jävla sant, nu börjar det bli on topic! Det är precis den här typ av pepp som jag behöver

Wohoo, nu lämnar även kalasmumsen Sverige
På fredag bär det av bort till Västindien för att säsongsjobba i sex månader och efter det vet man aldrig vart livet har sprungit iväg... Kanske rent av blir kvar där, vem vet
Kan redan på förhand starkt rekommendera den delen av världen, då det är mycket mer "maniana maniana" över det mesta. Dvs. ett betydligt lugnare levnadstempo där var sak få ta sin tid och man inte har speciellt bråttom egentligen.
Tror starkt på att vi svenskar överlag skulle må betydligt bättre om man levde efter samma modell. Sluta att leva efter modell "strikt inramat liv och med materiella behov som ditt och datt etc." och samtidigt jaga upp sig som tusan över småsaker när man bara borde njuta av livet och ögonblicket i sig självt! Släpp den materiella och levnadsmässiga hetsen här i Sverige, om än för en stund i alla fall, och våga ge er av på obestämd tid. Bryt vardagens enformiga mönster och våga se nya platser och miljöer folks!

Till alla er som inte riktigt känner att ni vågar ta steget, eller som nästan är på väg ut, så kan jag bara säga en sak. Lev ut drömmen och låt livet bära er dit det gör. Skulle de gå helt och skogen så är det ju inte värre än att man faktiskt kan återvända till Sverige igen...
Men lägg följande på minnet: Bättre att ångra det man gjorde än det som man inte gjorde!

Outar väl mig lite halvt i och med detta men kände att jag skulle vilja bistå med något och ge mitt bidrag till alla er som behöver lite inspiration och hjälp på traven! Så om ni skulle vilja veta mer om livet i Karibien och följa med på äventyret, kika in här! - franvasttillvast.blogg.se .

Peace out, och glöm inte... Lev drömmen!

/Mumsen

Se det såhär, du har ingenting att förlora på att göra ett miljöombyte, men däremot massor att vinna! Tycker såhär spontant att det är dags för dig att koppla bort förnuftet och hjärnan ett tag till förmån för ditt hjärta. Gissar på att hjärtat säger "gogo!" men hjärnan "nejnej, det är för läskigt"?
Koppla som sagt i så fall bort hjärnan för ett ögonblick och bara känn hur du vill leva och ha i åtanke att det aldrig, aldrig, aldrig är för sent att ta steget och börja på något nytt! Sverige står ju dessutom kvar där det gör, och springer knappast iväg ifrån dig om du skulle få akut hemlängtan eller liknande. Men lev livet när det fortfarande är möjligt! Ta och se möjligheterna istället för problemen och bara våga släpp taget. Du kommer knappast att ångra dig!
Ska ge dig en liten tankeställare/"motivator" och som jag också skrev in i mitt förra inlägg:

- Bättre att ångra det man gjorde än det som man inte gjorde!

Sug ordentligt på den karamellen ett tag, så kan du väl återkomma med ett svar?

/ Mumsen

Wow! Kom du på det där själv?

Jag menar inte att vara en bitterfitta som gör dig besviken nu, men det spelar liksom ingen roll hur mycket just-do-it-pepptalk man kör med. Det slutgiltiga steget måste tas av individen.

Människor som kommer med ursäkter är och förblir kärringar som aldrig tar steget hur mycket de än vill. Det finns ingen mening med att slösa energi på att peppa sådana.

Därmed inte sagt att just Crille är en av dessa. Hans senare inlägg tyder ju på en viss handlingskraft. Får se om han verkligen börjar sälja sina saker på måndag.

Hmm, kommer inte ihåg historien bakom den insikten faktiskt. Är i mångt och mycket en fråga om självinsikt samtidigt som det kan vara ett resultat av diverse inspirationsstudier på nätet som jag gjort av andra människors resevanor under senaste året. Så en ren ripoff är det knappast, men kanske inte ska ge all cred till mig själv heller för den delen




Du anar inte hur rätt du har och hur mycket jag håller med dig på den punkten!
Det är inte bara applicerbart på resefronten utan även i livet i sin helhet. För att gå lite OT så blir jag så förbannat trött på människor som tror att det finns andra människor som löser deras problem och gör att deras drömmar kan gå i uppfyllelse. Nej för fan, det är enbart upp till individen själv att ändra sitt sätt att leva och det är bara individen själv som kan uppfylla sina egna drömmar!

Dock så är det ju ofta så att allt för få människor kommit till ovan nämnda insikt i livet, och därför kan behöva sig en liten spark i baken
Det är där jag tror att pepp-talk i allmänhet kan göra nytta, att man hjälps åt med att få människor att inse livets möjligheter bara man vill ge dem en chans. Detta kommer inte på en dag, och det kan vara svårt att genomföra förändringen själv, och det är därför som vi ska hjälpa varandra att bolla idéer och stötta. Om jag ens skulle få en enda person att ändra sin levnadssyn och få dem att genomföra sina drömma, så skulle det personligen ge mig stor tillfredsställelse och samtidigt göra mig väldigt glad

Men som sagt, håller med dig till punkt och pricka, men tror att alla inte riktigt har modet och energin till att finna insikten helt på egenhand som jag och uppenbarligen du med har gjort!

Leve livet och se dess möjligheter istället för dess problem på förhand. De kan man lösa efteråt istället!

/ Mums

Jag sitter i tankarna nu på att komma till skott.

Har ett okej jobb inom kök och hyreslägenhet mitt i Malmö.
Tänker mig Argentina. Helst jobbar jag inom samma yrke, vet att lönerna är piss osv.
Någon som har någon kontakt till arbete i landet, helst Buenos Aires?
Ska sägas att jag varit där förr, talar turistspanska men tar kvällskurser nu.

Det är klart man är rädd.. Men det gäller bara att våga ta det där beslutet och köpa flygbiljetten.

Västindien låter spännande, vilket land och vad för slags jobb är det som väntar?

Ursäkta OT, men jag bara måste skriva av mig lite.

Min värdfamilj känner inte till så mycket om Sverige (vilket är förståeligt), så det blev samling framför dumburken idag då TV5 Monde Afrique visade en dokumentär om Sverige (det är en dokumentärserie som visar olika länder som man normalt inte hör så mycket om). Genushysterin som härjat de senaste åren var givetvis med på ett hörn. Jag är givetvis en förespråkare av jämställdhet och allt det där, men varför i helvete måste de visa exempel på idiotprojekt som "genusanpassade dagis"?! Fyfaaaaan! Höll på att skämmas ihjäl.

Jag är trött på vardagen här i Sverige, och vill inget annat än att komma iväg ett tag. Mina polare sticker till Sydamerika i december och gissa om man är sugen på att hänga med? Men som vanligt är det omständigheter som håller en kvar här i Sverige.

Säger jag upp mig från mitt jobb och åker utomlands så får jag ingen a-kassa sen när jag kommer hem. Hur löser man ett sådant problem?

Och utöver det, hur ska man bygga upp sitt liv med lägenhet o.s.v. här i Sverige för att lättast bara kunna sticka iväg några månader när man känner för det?
Jag menar, nu har man bil, lägenhet, telefonabonnemang, internetabonnemang o.s.v. o.s.v.. Visst, jag kan säga upp allt detta, och sedan sticka utomlands i några månader. Men när jag väl kommer hem igen kommer jag ju behöva allt detta igen.

Blä, vet fan inte vilken ände jag ska börja i. Hjälp mig med tips.

Varför måste du komma hem? Eller rättare sagt, varför måste du tänka på hemkomsten innan du ens åkt iväg? Planera och dona lite med resan istället och du kommer förr eller senare bli tillräckligt taggad så att du skiter i omständigheterna.

Om man bestämmer sig för att vara borta i ett halvår men känner efter den tiden att man skulle vilja stanna längre, kan man då göra det om man helt sonika betalar för ytterligare ett halvår?