Nej den källan är nog inte helt pålitlig. Man brukar säga att engelskan har ungefär en miljard andraspråkstalare, då man inte vet exakt




En intressant iakttagelse här är att du verkar blivit förvånad över att han fått lära sig ryska i skolan, däremot finns det nog ingen i hela världen som hade blivit förvånad över att du lärt dig engelska i skolan

Jag har aldrig någonstans sett en lingvist påstå att engelskan har ens i närheten av en miljard andraspråkstalare, däremot kan det säkert stämma att ca en miljard i världen har haft lektioner i engelska. Weber's uppgifter syftar på de som flytande talar ett andra språk och använder det i mycket stor utsträckning. Svenskans roll bland högre utbildade i Sverige eller franskans roll bland högre utbildade i Marocko är ett exempel, medan till exempel en mexikansk bonde som någon gång haft engelska som skolämne eller motsvarande kongolesiska bonde som någon gång haft franska som skolämne inte räknas in.



Du kan inte ha rest mycket i världen, du. Missförstå mig inte, jag tycker det är utmärkt att engelskan i Norden är så bra att vi tar den gör given, men naturligtvis är det inte så överallt.

Du blandar lite mellan parisare och fransmän, så jag vet inte riktigt vilka du talar om. Parisare är ofta otrevliga och arroganta, fransmän utanför Paris är det inte så ofta. Det har inte så mycket med språk eller ens land att göra, folk i storstäder tenderar ofta att vara mer jäktade och mindre trevliga, oavsett om det är Paris, London, Milan, New York eller Moskva.

Jag tror att de flesta skulle hålla med om att engelska är det mest internationella språket för tillfället, men det betyder inte att de skulle anse att det är det viktigaste språket att lära sig. Jag är helt medveten om att världens överlägset största språk är mandarin, men jag har inga planer på att lära mig det. Eftersom jag inte ska bo i Kina är det inte ens speciellt viktigt för mig att prata mandarin, trots att det är stort. De allra flesta i Västafrika har störst nytta av franska, så det är vad de lär sig, men säkert vet också de att engelska är ett mer globalt språk. Jag har en del vänner från södra Frankrike som knappt talar ett ord engelska, men lärt sig flytande spanska. De är också medvetna om att engelska är ett stort språk, men i södra Frankrike kan spanska vara mycket mer användbart.

Så för att svara på frågan, de flesta ser nog engelska som det mest internationella språket, men det är bara i Norden och i Holland som vi också anser att alla ska lära sig det.



Det är väl inte så stora skillnader i bemötandet mellan fransmän, italienare och engelsmän, eller? Naturligtvis talar jag engelska i England, franska i Frankrike och italienska i Italien, och tycker att skillnaderna är små. Ska vi börja klyva hår så skulle jag säga att fransmännen är vänligast, följt av engelsmännen och sedan italienarna, men jag tycker skillnaderna mellan olika städer och regioner inom samma land är större än mellan de olika länderna. I Frankrike är folk i Nice riktigt otrevliga, Paris kan vara fågel eller fisk, men visst möter man ofta otrevliga parisare. I Lyon är de lite reserverade, men i Toulouse, Montpellier och Perpignan är de riktigt vänliga och åker man till trakterna kring Nantes och Rennes så träffar man Europas trevligaste människor, i mitt tycke. I London är det som i Paris, fågel eller fisk, i industristäderna (Bradford, Leicester, Liverpool) är bemötandet otrevligt, men åker man till västra England är det trevligt på ett enkelt vis, i södra England trevligt på ett lite mera posh-vis. I Italien är Milano direkt otrevligt, Rom är riktigt vänligt om man undviker turistfäller, Neapel är vansinnigt på gått och ont, men i småstäder (100.000-300.000) som Salerno, Bergamo, Como, Bologna eller Verona är det riktigt trevligt och ute på landet är folk översvallande vänliga.

Så skulle jag sammanfatta England, Frankrike och Italien och upprepar att man garanterat får en konstig bild om man försöker jämföra de länderna men har talat bara ett och samma språk (oavsett om det är engelska, franska eller italienska) då man rest runt i de länderna.

Någon gång ska väl vara den första, Guillaume Schiltz:
http://www.ehistling-pub.meotod.de/01_lec06.php#36

Jag å andra sidan tycker det verkar vara den generella åsikten, om man söker runt lite på internet.




Varför så bitter? Men om det hör till saken skulle jag nog vilja påstå att jag har rest en hel del.
Har även - precis som du - jobbat i Italien, men också bott i andra länder

Beklagar, jag uttryckte mig felaktigt. Visst kan man se den siffran på sina ställen, precis som den gamla myten om att inuiter har så-och-så många ord för snö, att den ena eller andra språket är "äldre" än andra språk eller att engelska (eller ngt annat språk) har så mycket större antal ord än andra språk. Det finns mängder av språkmyter, men vad jag menade var att jag inte sett någon lingvist eller sociolingvist påstå med stöd av källor eller annan argumentation att engelska har ett givet antal som kan tala språket. Snarare är det precis som i den länk du postade, att det är insatt i texten men helt taget ur luften.




Nu säger du ju inte att du har bott i Italien, men om du gjort hade du säkert märkt att kunskaperna i engelska är mycket begränsade. Till och med inom turistbranschen är det mer regel än undantag att inte kunna engelska, och går vi till "vanliga" människor är det ännu mer begränsat. Om jag haft en euro för varje gång jag fått hoppa in som tillfällig tolk för att tjänstemän eller turism-anställda inte kunnat ett ord engelska hade jag varit betydligt rikare idag. Och då bor jag ändå i Lombardiet som har de bästa engelska-kunskaperna i Italien. Med andra ord, engelskan är riktigt begränsad i Italien, jämförbar med tyska eller franska i Sverige.

Eller så kan man tolka det helt annorlunda än vad du gör. Exempelvis som att "Oj, jag som svensk - som lever i ett land där vi lär oss engelska från unga år - trodde att typ alla länder lär sig engelska. För det är ju vad VI i SVERIGE gör. Men så tänkte jag lite längre, och insåg att detta inte alls är självklart i andra länder. När jag tänker efter är det rentav logiskt."

Generellt svar på dina senaste inlägg här...

Kan du inte bara förstå att bara för att DU ser på saker på ett visst sätt, så behöver inte alla andra göra det? Bara för att VISSA länder satsar hårt på engelskan betyder inte att det är fel av ANDRA länder att inte göra det.
Du talar om världsspråk. För OSS vore smidigt med engelskan som världsspråk, men det innebär inte att ANDRA länder nödvändigtvis gör det.
Flera personer här - bl a jag - har försökt förklara det och annat för dig.

Många tyskar besöker Sverige, och skulle säkert uppskatta att kunna prata tyska med oss. Kanske borde vi lära oss tyska? Många danskar besöker oss. Kanske skulle vi satsa på att lära oss danska såpass bra att vi utan problem kan kommunicera flytande med dem? Polen ligger rätt nära Sverige. Vi kanske skulle lära oss polska också, för att göra tillvaron så enkel som möjligt för turistande polacker? Kanske skulle vi avsätta t ex 80 % av skoltiden åt att lära oss de språk som våra turister helst vill prata med oss? (Nu missförstår du säkert ironin här.)

Det finns förresten även olika språkstammar. Svenska tillhör samma språkstam som engelskan. Franska, italienska, spanska etc hör däremot till en annan språkstam. Rörande östeuropa finns väl likheter med ryskan. Jag är ingen expert alls på språkstammar, men tror att sådana faktorer också påverkar folks inställning till språk.

Kan inte folk få lära sig de språk de finner intressanta att kunna utifrån SINA behov/etc, snarare än att satsa på att fokusera på de språk som turister i ens land helst vill tala? Dvs kunna göra det utan att personer som du tycker de gör fel som inte försöker prata med dig på det språk DU vill kommunicera med dem på?

Intressant diskussion dock, som gett åtminstone mig mer insikt i, och förståelse för, varför långt ifrån alla länder ser det som självklart att kunna kommunicera med turister på engelska. För som svensk instämmer jag i att det vore praktiskt om "alla" kunde engelska.

Eftersom du verkar ha rätt bra koll...
Hur upplever du deras språkkunskaper i andra språk? Typ tyska? Brukar italienare kunna kommunicera på spanska/franska? Brukar fransmännen kunna spanska/tyska?

Bra fråga men svårt att säga. Enklast är den om italienare och spanska. Italienare och spanjorer förstår varandra, liksom vi förstår norrmän, så där är oftast inga problem. Tyska talar egentligen ingen utanför Sydtyrolen. Franska är relativt vanligt, jag känner många italienare som talar flytande franska. Fast då ska man minnas att de flesta bara talar italienska, långt efter kommer engelska och snäppet under franska. Med andra ord, i Italien har man mycket sämre engelskakunskaper än i Sverige, mycket sämre tyskakunskaper men avsevärt bättre franskakunskaper.

Frankrike sedan, där är engelska rätt utbrett, speciellt bland de yngre. Skulle placerar Frankrike någonstans i mitten av Sveriges och Italiens engelskakunskaper. Nästan alla jag känner i Frankrike har läst ett andra främmande språk, sedan beror det på var de bor. Kompisar i norra Frankrike har läst tyska, de gör sig alla förstådda i turistsammanhang men inte så mycket mera. I sydväst läser man spanska och i sydost italienska och där lär de sig lite bättre, antagligen för att språken är så lika.

Tack för svaren. Intressant!
Här nämns ju indirekt även ett par andra saker, som jag tänkt på men inte skrivit.

1. Grannländerna. Man är ofta intresserad av att lära sig närmsta grannlands språk, förutsatt att det språket är någorlunda stort. Vilka stora språk ligger närmast Sverige? Jo, England och Tyskland, vars språk dessutom liknar vårt språk relativt mycket. Svenskar är således relativt kunniga vad gäller dessa språk. Bor man däremot längre ner i Europa, så tenderar man i högre grad lära sig andra språk, exv sitt grannlands.

2. Liknande språk. Vi kan ju kommunicera med norrmän, och skulle vi vilja så skulle vi nog relativt enkelt kunna bli riktigt vassa på norska (prata, stava, grammatik). Vi har ju mycket på köpet, eftersom språken är såpass lika. Ungefär samma med engelskan, som vi dessutom matas med dagligen via tv och musik. Som du skriver (om vi antar att det är sant) så har ju spanjorerna/italienarna sammanlagt en väldig massa människor de kan kommunicera med. Tänk om tyskarna pratat norska, och fransmännen danska! Då hade vi svenskar utan problem kunnat resa runt i dessa länder och kunnat kommunicera flytande/hjälpligt (jag själv förstår iofs inte talad danska). Och just detta är ju vad många sydeuropéer kan.

Har rest runt en del i europa och träffar alltid på folk att prata med, har räckt med att man sitter på en parkbänk o får ögonkontakt med någon för att dom ska stanna till o prata.
Frågat nån om vägen och hamnat i 30-minuters konversationer om både det ena o de andra me totalt främmande människor.
Mina utländska vänner som besöker sverige kommenterar alltid en sak, och det är speciellt att svenskar inte just otrevliga men snarare rädda för att säga nått fel, så då väljer dom att inte säga nånting alls.
Vilket många nog uppfattar som drygt eller otrevligt.

Har du varit i dessa länder själv? Jag har varit i både Pakistian och Afghanistan genom jobbet

Kan säga att lokalbefolkningen i dessa länder är helt underbara och tveklöst bland de mest sociala och frikostiga som jag stött på i mitt liv. Så släpp muslimrädslan och uttala dig inte om saker du inte vet något om.