Engelsmän.

De tror de är störst bäst och vackrast med tio Heineken i kroppen. Många engelsmän saknar ödmjukhet och de brittiska pensionärerna är omöjliga att tillfredställa som kunder. De vill ha extra service samtidigt som de inte förtjänar det pga sin dryghet och oförskämdhet. Något har gått fel på de där öarna de senaste hundra åren.

Har varit i typ 5 länder. Otrevligast var nog dom i Kina :-D

Israeliter (mot alla icke judar), turkar, italienare och fransmänn

Efter att ha rest i över 50 länder allt mer med målsättningen att hittta ett trevligt ställe att slå mig ner på så tycker jag nog att de svåraste ställena är oftast de mest nationalistiska, där utlänningar används som mer eller mindre öppen måltavla av t.ex. regeringen för att samla folket mot en gemensam fiende.
Stora länder, typ Indien och Kina är dessutom knepiga eftersom de inte så lätt tar intryck av utländska besök. De utländska influenserna drunknar i inhemsk kultur. Muslimska länder är svåra eftersom man inte är en i gänget (=Muslim).
Instämmer i att Belgien skall med på listan. Japaner är mycket korrekta, men de iskalla relationerna gör det inte lätt att trivas. (Dessutom har japaner känslan av en särart (=överlägsenhet)) Några av de svåraste ställen jag träffat på är:
Kina, Indien, Vietnam, Senegal, (Afrika lite generellt, både det arabiska och subsahara) Malaysia, Burma, Japan (Japan på sikt alltså
Israel är inte lätt, men israeler på hemmaplan är lättare än de som har pengar och reser ut.

Finns det ingen tråd om det trevligaste stället? Det letar jag efter.

Då har du letat dåligt. https://www.flashback.org/t440422
https://www.flashback.org/t411528

Tack, christery.

Det handlar inte så mycket om att det finns otrevligt folk, det är själva kulturkrocken som menas. I princip alla människor är schyssta och trevliga om man tar seden dit man kommer. Svenskar generellt är ganska reserverade och kyliga i sin personlighet och det kan trigga "taggarna utåt" hos andra.

Jag har märkt att ett leende kommer man långt med. Sedan är det utmärkt om man tar bort sin rädsla av att göra bort sig. Var lite framåt och prata med folk. Det finns rövhål i alla länder men de är inte många. De flesta gillar människor som är trevliga och som visar respekt, d.v.s. var inte själv ett rövhål.

Egypten och Turkiet var försäljarna hemskt påflugna, i Thailand räcker det med en liten handrörelse så går dom på nästa stackare. Fast det kanske har att göra med hur man ser ut och för sig åxå.

Flipflops, en sweden t-shirt och shorts + att man är kritvit ger lite signaler i alla länder... Här kommer en som inte har den blekaste om priserna... "walking wallet" eller vad dom nu tänker.

Men otrevliga, tja det beror nog på personen - inte på landet i sig.

Men utan att varit till nåt sånt land så tror jag att krigsdrabbade eller krisdrabbade länder är farligare/otrevligare att resa i.

Tycker att folk från Östeuropa generellt sett är väldigt distanserade och väldigt svåra att få kontakt med. Om de har kommit sig upp lite blir de helt odrägliga.

Kineser känns lömska på ett sätt jag inte riktigt kan sätta fingret på. Det känns inte so man kan lita på dem helt enkelt.

Den här åsikten hör jag ibland från svenskar. Men efter 12-15 års utlandsvistelse, mycket utanför Europa, tycker jag nog att situationen är lite mer komplicerad. Det finns en hel del "primär rasism" - det kvittar hur man beter sig som utlänning - man ogillas ändå. Säger man t.ex. tack och ler när man köpt en vara säger många i omgivningen tack och ler, utan orsak, på ett hånfullt sätt, nästa gång man passerar. Leenden måste man vara försiktig med, de kan tolkas som självgod överlägsenhet eller att man öht trivs. Att prata mycket kan tolkas som att man dominerar situationen och i en rasistisk miljö kan det utlösa tramsprat och dissningar tillbaka. Sällan våld, dock. Grundregeln är naturligtvis att alltid framhålla fördelarna hos folket och landet man besöker, men det hjälper inte alltid.
Oftast värre i fattigare eller mer nationalistiska länder. I de fattigare länderna finnns avundsjuka, i de nationalistiska är det naturligt att utlänningar inte behöver behandlas på samma sätt som lokala.
EDIT
Kanske skall lägga till att detta ju gäller mer utanför turistområdena. I turistområdena där man är van att se utlänningar och tjänar pengar på dem är ju situationen lite annorlunda. Dessutom åker ju turisten hem efter ett par veckor. En hel del problem uppstår ju vid längre tids umgänge. Turistområden i olika länder är ju lite grand lika. Internationella badorter o turistanläggningar speglar ju inte alltid landets kultur.

Skulle du kunna sätta in detta i specifika sammanhang (länder/områden)? Jag kan inte riktigt skriva under på rasismgrejen, det handlar nog mer om att dessa samhällen är otroligt socialt skiktade och att du förväntas bete dig på ett speciellt sätt i speciella situationer beroende på "vem" du är. Många vardagliga situationer föreskriver vissa sociala beteenden, och indirekt att man deltar i det sociala spelet på platsen.

I världen måste du vara "nån" för att komma nånstans, oavsett om du är där i affärer, jobb eller semester. Att hålla på så här är såklart kraftigt obekvämt för den jämlike svensken, men guess what? I världen finns det 7 miljarder människor och 9 miljoner svenskar.

Min personliga reflektion i ämnet är nog mina egna kulturkrockar med serviceyrken i Sverige, där jag efter utlandsvistelser ibland kan haja till och tänka "fan vilken oförskämd attityd, är det du eller jag som ska köpa något?!", samtidigt som man är "duuuu, öööeeehh" med statliga tjänstemän/poliser etc.

Håller inte riktigt med om Japan, gick in på en mindre bar och satte mig och efter 15 min var man en i gänget och det var inte enda gången det hände. Kanske hade otrolig tur vad vet jag. Kvällen avslutades med att en kille erbjöd sig visa vägen till mitt hotell fast det låg ca 50 minuter promenad åt fel håll, det visar på en hel del vänlighet.

OnT: Jag tycker Lettland är rätt otrevligt, bara massa luffare som tigger och förföljer en så fort man lämnar gamla stan.