EDIT: Ooops! Hamnade nog i fel forum. Kanske mod vill flytta den?


Enbart i New Delhi finns det säkert mer än etthundratusen herrelösa hundar som springer omkring lösa i staden, uppdelade i små flockar om fem till tio djur. Så är det i alla Orientens städer. Ingen bryr sig om dem och de får sköta sin försörjning själv, och det gör dem till vilda hundar. De håller mest till omkring stadens sopstationer, som ju inte töms varje dag precis.

På nätterna smyger sig tusentals schakaler in i förorterna på jakt efter föda och det har hänt att små barn har fått sätta livet till och blivit uppätna. Vid sopstationerna blir det antingen vilda slagsmål mellan de vilda hundarna och schakalerna om maten, eller så parar dom sig. De indiska hundarna är därför sedan tusentals år hybrider mellan schakal och hund.

Det är schakalerna som för med sig den fruktade sjukdomen rabies, vattuskräck, som överförs till de vilda hundarna. Det räcker att man klappar en rabiessmittad hund för att man skall gå en plågsam död till mötes inom några dygn om man inte får läkarvård.

Det hände mig två gånger, i Calcutta och New Delhi, att jag blev överfallen av ett gäng vilda hundar inne i städerna, mitt på öppen gata. Vid båda tillfällena bar jag hela min packning med mig, en stor ryggsäck och två axelväskor som jag höll i med mina händer. Jag promenerade i godan ro på gatan i solskenet och njöt av tillvaron och tittade på folket.

Jag vet inte varför de vilda hundarna valde ut just mig men jag tror att det kanske berodde på att dom såg att mina armar var låsta och upptagna med att bära. Kanske vacklade jag till en aning. Kanske kunde hundarna lukta eller på annat sätt förstå att jag avvek från mängden. Jag märkte aldrig när dom lömskt smög sig upp bakom mig.

Plötsligt hörde jag ett förskräckligt oväsen bakom mig och vände mig om för att se efter vad som hände. Då mötte mig en hemsk, fruktansvärd syn, något som jag aldrig tidigare varit om. Jag såg ett helt gäng vilda hundar, sex sju stycken, som sprang rakt emot mig, smutsiga, skabbiga, magra och vanvårdade. Jag såg att dom sprang det fortaste dom kunde, så att gruset sprätte om dem, blottade sina framtänder och morrade och skällde på ett oerhört skrämmande aggressivt och hotfullt sätt. Dom attackerade mig och plötsligt befann jag mig i största fara!

Det hela gick mycket snabbt. Jag hann aldrig bli rädd och handlade rent reflexmässigt. Jag förstod genast att jag skulle bli hundbiten, det gick inte att undvika. Att fly var inte att tänka på. Men jag tänkte försöka hindra så långt det var möjligt att biten av hundarna och så lite som möjligt.

Så jag fullföljde min vändning helt om blixtsnabbt och släppte båda mina axelväskor till marken. Jag ställde mig bredbent och höll upp armarna framför mig för att försöka parera hundarnas bett och koncentrerade mig på ledarhunden som sprang först. Då hände något som jag inte hade räknat med.

När ledarhunden såg att jag inte blev rädd, utan tvärtom gjorde mig beredd till strid för att möta honom, då svek honom modet och han tvärnitade. Ledarhunden kom kasande emot mig i gruset, tryckte sig platt mot marken och ylade högt, nästan skrek, som om jag hade sparkat till honom hårt, och de andra hundarna följde hans exempel. Det är nog den ömkligaste syn jag någonsin sett. De vilda hundarna kröp undergivet därifrån med svansen mellan benen och öronen nedfällda och dramat slutade lika snabbt som det hade börjat.

Jag hörde en susning från folket omkring som hade bevittnat händelsen och det fick mig att undra hur vanligt det var med sådana överfall på människor? Vad hade hänt om jag hade gripits av panik och försökt fly därifrån? Hade de vilda hundarna fullföljt sin attack och slitit mig i stycken där på gatan? Hade folket omkring mig hjälpt mig mot hundarna? Det visste jag inte. Men senare har jag förstått att det är inte ovanligt att människor attackeras av vilda hundar och blir skadade och även dödade, särskilt om de är ensamma på en enslig plats.

Jag har aldrig blivit hundbiten och är normalt inte rädd för hundar. Jag tycker om hundar och är djurvän. Hundar har en inneboende respekt för respekt för människor och jag tror att det beror på att vi har två lediga armar att slåss med. Om en hund biter sig fast i ena armen så har människan alltid den andra armen ledig att försvara sig med, och det skrämmer nog hundarna.

Hunden har ingen särskild plats i den indiska religionen och betraktas som ett djur med lägre rang och behandlas för det mesta illa med förakt. Jag hade sett ofta hur indiska män hade sparkat på hundar som kommit för nära dem, som inte hade vett att hålla sig undan från människor.

Ute på landsbygden är situationen en annan. Där brukar människorna ge hundarna mat för att dom skall stanna i byarna därför att hundarna är förträffliga nattvakter som skyddar byn mot löst kringstrykande folk och boskapstjuvar.

Någon som har liknande erfarenheter?

Aldrig varit med om något liknande men det låter som en spännande upplevelse och det var trevlig läsning.

Jag har vid några tillfällen blivit attackerad av hundar i Indien och Nepal, men även i södra Thailand och Malaysia.

I vissa delar av Indien skjuter lokalbefolkningen av flockarna när de blir för stora eftersom de ställer till för stor skada och utgör ett hot för befolkningen (Främst barn.). Tilll exempel är Goas och Keralas stränder inte platser där flockar med vilda hundar inte precis något man vill utsätta turisterna för, eftersom de är dem "lokalbefolkningen" tjänar pengar på.

I de stora städerna i Indien är utländska turister inte en lika stor del av befolkningens försörjning (Även om vissa lever på den.) och de flesta indier springer inte runt ute mitt i natten (Då de merparten av attackerna sker.), så de påverkas inte på samma sätt och låter hundflockarna härja fritt. Men även där "åtgärdar" man problemen när de blir för stora.

Om man är riktigt orolig och rädd för hundar så finns det en hel del prylar som håller dem borta; allt från spray till ultraljudssändare...

Du kan för övrigt inte få rabies av att klappa en hund.

Hur klarade du av de hundattackerna du utsattes för då?

Jag måste noga säga emot dig när det gäller hur rabiessmitta överförs och hävda att det räcker med att klappa en hund med rabies för att själv bli smittad, och jag har stöd av Wikipedia i den frågan.

En gång fick jag hjälp av några indier som kom springande med käppar, en annan gång sparkade jag till den stackars hund som vågade ta täten (Den fick nog ganska ont...) och alla andra följde med den när den flydde. Jag har kastat lite sten på några så att de har dragit.

Men vanligtvis har jag bara nonchalerat dem och gått vidare, då har de tröttnat och gett upp.

Att du får stöd av Wikipedia ändrar ingenting, eftersom det är en öppen sida där vem som helst kan skriva att man får rabies av att titta på TV...


Rabies sprids via saliv och måste ta sig in i kroppen genom sår eller kroppsöppningar.

Citat Smittskyddsinstitutet:

"Orsakande mikroorganism, smittvägar och spridning

Rabies orsakas av ett virus som tillhör gruppen rhabdovirus. Rabiessjuka djur utsöndrar virus i saliven från cirka tio dagar innan de utvecklar symtom på sjukdomen och under hela sjukdomsperioden. Smitta sker genom att infekterad saliv överförs till mottagligt djur eller människa genom bett eller slickning. För att virus ska föras över med slickning fordras ett sår, virus kan inte självt penetrera huden. Smitta kan även ske via slemhinnor, exempelvis ögon."

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/rabies/

Har du klappat en rabiessmittad hund så har du fått viruset på dina händer och då räcker det att du kliar dig i ögat, äter någonting eller har ett litet sår någonstans för att få in viruset i kroppen.

Undrar vad hundarna ville få ut av attacken? Finns det någon filmad attack tro?

Jag såg hundslagsmål i Thailand 1 gång på stranden där en hund kom in på fel flocks område (skulle jag tro) och en hel flock hundar kom springande i full fart och flög på den ensamma jycken. Ingen vacker syn.

Intressant läsning. Har inga direkta erfarenheter själv även om jag givetvis lagt märke till dem under mina resor.

I Nepal såg jag ungdomar som roade sig med att dra en vildhund i svansen så hårt att den började yla och sprattla. Lite rysk roulette sådär på kvällskvisten.

Här i Senegal är det också ganska gott om vildhundar och även vildkatter, men dessa har jag aldrig sett uppträda aggressivt och heller aldrig i grupp. Men viss respekt känner man ändå då de ser rätt otäcka ut med sina smutsiga och magra kroppar.

Jag tror att hundar i allmänhet har en inneboende respekt för människor därför att vi har två armar lediga så att säga som vi kan slåss med och som vi inte behöver för att förflytta oss. Men om jag känner hundars psyke rätt så vill dom gärna testa oss och älskar nog att kunna skrämma en människa och sätta sig i respekt, om dom bara kan göra det.

Jag tycker mig ha sett sådana tendenser åtminstone hos en del hundar. Många människor har ju blivit hundbitna och det finns människor som är rädda för hundar. En hund kan lukta om en människa är rädd och om man visar rädsla öppet, eller något annat svaghetstecken, kan det räcka för att hunden skall gå till attack.

Man måste nog skilja mellan om det är en ensam hund eller om det är en flock, vilket naturligtvis är farligare. Det är också skillnad på om hundarna uppvisar ett aggressivt beteende utan att regelrätt gå till attack eller om attacken redan är påbörjad.

Jag tror att hundarna som anföll mig såg att mina armar var upptagna med att bära vilket inspirerade dem att vilja testa mig. Jag tror inte att dom såg mig som mat och att deras avsikt var att döda mig och äta upp mig. Inte heller tror jag att dom såg mig som en inkräktare.

Om jag hade försökt fly eller visat rädsla hade dom nog fullföljt sin attack och då hade det kunnat sluta riktigt illa. Dom hade nog kunnat börja löpa amok och slita sönder mig av ren upphetsning om dom känt smaken eller lukten av blod.

Har själv hund och bor i Thailand. Är en cockerspaniel på ett och ett halvt så det är ingen tuffing.

Händer titt som tätt när man är ute med honom att det kommer ensamma eller gäng med hundar som ska visa sitt revir. Om dom blir för närgångna brukar jag skälla tillbaka och det har även hänt att jag rusat emot hundgänget. Det brukar resultera i att de springer sin väg.
Tror det är som du säger att hundar har än inbyggd respekt för människor och i dessa länder kan man vara ganska säker på att gatuhundarna någon gång fått en spark eller slag av en människa.

Har haft hund hela mitt liv vilket självklart kan spela in och jag har aldrig känt rädsla för hundar. Hunden är ju ett typiskt flockdjur och om du visar dig mer alpha än hunden så viker han oftast av direkt.

Byrackor av den sorten som springer runt på gatan i dessa länder är ju inte alltför skräckinjagande och antagligen kan en fullvuxen man skada hunden bra mycket mer än vad hunden kan skada mannen. Men en hundrädd person kan antagligen tycka det är obehagligt, och hundar är ju mästare på att lukta sig till rädsla.

Ja, vi verkar vara helt överens, men jag har två korta frågor om det du säger.
Händer det inte att din hund blir uppvaktad av gathundarna? Hur reagerar i så fall din hund på det?

Finns ju som med människor hundar av alla sorter.
Problemet jag kan ha ibland med min hund är att den ska hälsa på allt och alla, människor och hundar.
De allra flesta hundarna jag stöter på visar oftast inget som helst intresse och brukar bara vandra vidare men visst finns det hundar som uppvaktar. Har hänt att man stött på hundar som man knappt kan bli av med som följer efter mig och min hund om man vandrar i någon park. Min hund har inget problem med att andra hundar uppvaktar och leker gärna vidare med dessa. Har dock ganska svårt för smutsiga gatuhundar så jag brukar försöka få iväg dessa ganska snabbt.
Man märker dock att de allra flesta hundarna härnere som lever på gatan har ganska kraftig respekt för människor. Men det finns ju självklart undantag.

Jag vet ju sedan tidigare och kan även se med denna hund att om tex. ett barn visar rädsla kan min lilla hund mopsa upp sig väldigt snabbt och bli tuff. En hund måste genast testa var i rangordningen du är och om man visar rädsla är de väldigt snabba med att bli tuffa.